Invandringen står i konflikt med integrationen
Public i Gefle Dagblad Onsdag 14januari 2015
Välkomna dem – FÖR DE KOMMER ATT BEHÖVAS
I GD den 11 januari argumenterar E.L. för att invandringen behövs för vår åldrande befolkning.
Det stämmer att försörjningsbördan kommer att stiga för den arbetsföra befolkningen men som Jan Ekberg – Sveriges främsta migrationsforskare – påpekade i DN 14/10 2009 så finns det inga starka offentligt finansiella argument för invandring. Det beror på att invandrare åldras och bidrar till en ökad äldre befolkning.
En större försörjningsbörda måste accepteras för en hållbar utveckling. Försöker man genom invandring få den arbetsföra delen av befolkningen att växa skapas fler åldringar i framtiden vilket måste kompenseras av en ännu större arbetsför befolkning. Då har man ett ohållbart pyramidspel.
E.L. anser att det är integrationen och inte invandringen som bör debatteras men integrationen påverkas av invandringen. Integrationen på arbetsmarknaden handlar om utbud och efterfrågan. Ju mer invandringen skapar obalanser desto större reformer krävs.
Integrationen har haft en negativ trend sedan 1970-talets början vilket skapat växande offentliga nettokostnader sedan 1990-talets början. Sverige är idag sämst på integration av alla OECD-länder. Samtidigt visar integrationsindexet MIPEX att Sverige är bäst på att införa integrationsåtgärder. Att vi ansträngt oss mest men har sämst resultat och har haft en lång negativ utveckling visar att det krävs tuffa åtgärder för att lösa utmaningen.
Kanada och Australien som lyckats kombinera en hög invandring med en god integration har löst detta genom att ställa språk- och kunskapskrav på invandrare.
Alternativen till att inte begränsa invandringen kan vara omfattande offentliga satsningar eller överge den svenska modellen och gå mot ett Sverige mer likt USA. Inget av dessa alternativ behöver göra invandringen lönsam men kan förbättra integrationen.
E.L. påpekar att hennes bekanta inte tagit några andras jobb. Det kanske stämmer men en invandring som inte är arbetsmarknadsanpassad riskerar att skapa undanträngningseffekter. IFAU har påpekat dagens arbetskraftsinvandringspolitik leder till detta. Även övrig invandring skapar undanträngning, de som drabbas mest är befintliga invandrare – invandringen står alltså i konflikt med integrationen.
Bristen på sköterskor i offentlig sektor beror på att det saknas medel för att anställa tillräckligt många till skäliga löner. Det skapar hög arbetsbelastning vilket tillsammans med de låga lönerna gör yrkena oattraktiva. För att lösa detta krävs en starkare offentlig ekonomi, dagens invandringspolitik leder till det motsatta.
Inget av detta ska man belasta invandrarna för, däremot behöver vi uppmärksamma de begränsningar som finns i samhällssystemen.
Andreas Larsson
——-
Public 14 jan 2015 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
