Brita Planck - Sista sommaren med kultur

Publicerat i Gefle Dagblad 7 juli 2012

Foto: Katarina Strömgren

För sista året i rad håller Brita Planck kulturkväll på Engeltofta. 17 år i rad har hon arrangerat kvällarna men nu är det dags för nya mål. Gävle ska en gång för alla sättas på kartan som en konst- och kulturstad, det lovar hon.

Det har gått 17 år sedan Brita Plancks första kulturkväll på Engeltofta. Hon minns det som igår. Nervositeten innan. Rädslan för att ingen skulle komma. Och känslan när det vände, när hon senare fick se hur människor trängdes ut med väggarna.

Nu står hon vid dörröppningen in till rummet där konserterna hålls. Det är som vanligt fullsatt och gästerna väntar på att få se de två världsberömda pianisterna Roland Pöntinen och Anders Kihlström.

Besökarna stannar och tar i hand och kramar om Brita Planck. Själv står hon ödmjukt med ryggen rakt. Stolt. I 17 år har hon lyckats sätta en viss prägel på Engeltofta. Världsberömda artister har gästat, så även svenska celebriteter.

– Det är inte så svårt som man tror att få hit kändisar, man måste gå bakom kulisserna. När man står framför människor och blinkar med alla ögon så brukar det gå, säger hon och ler.

För ett år sedan var Björn Ranelid på besök och han poängterade just detta. Brita Plancks förmåga att nå fram till den där känslan som gör att man minns varför en del saker är viktiga i livet. Det väsentliga.

Så berättar hon om tiden som barn. När hon bodde ute vid Bönan och cyklade förbi Engeltofta. Det där huset som för henne var ett slott som ståtligt reste sig i bilden, och det gamla badhuset som fanns vid vattenbrynet. Några år senare kom hon dit iförd långklänning, då var det dags för bal. Sedan jobbade hon i 37 år på Gävle sjukhus som klinikassistent.

Så hände det där som skulle bli början på någonting viktigt. Ett reklamblad damp ner i brevlådan, det informerade om olika kultur- och konstevenemang runt om i Sverige. Men inte på en enda punkt nämndes Gävle.

– Jag blev förbannad och tänkte att jag måste göra något.

Intresset för kultur vet hon inte riktigt var det kommer från. Kanske från modern som jobbade på Gävle museum. Varje dag i juli har hon arrangerat kvällarna med uppträdanden och konstutställningar. Men i år är det sista året, lovar hon.

– Jag fyller 90 i november och jag orkar inte mer. Folk säger att de länge hört mig säga att det är sista året, men nu är det verkligen det. Jag vill stoppa med flaggan i topp.

Kommunen bidrar varje år med 20 000 kronor och 810 000 har hon fått samla ihop själv för att få kulturkvällarna att bli verklighet. Ett mödosamt arbete. Nästa år tar Maj-Britt Stenmark över, en person som arrangerat andra saker på Engeltofta tidigare.

– Allting förändras, man känner att livet är på väg mot ett slut men det känns faktiskt lagom. Det är klart att jag kommer att sakna kulturkvällarna, det har varit jobbigt men extremt roligt. Nu planerar jag att Gävle ska bli en riktig kulturstad och i maj nästa år ska jag arrangera ett nytt event.

Mer vill hon ännu inte berätta för allt är ännu inte klart, men det kommer att röra sig om utställningar och skulpturer.

Klockan har slagit 18 och uppträdandet ska börja. Brita Planck väntar alltid tills alla har kommit. Hon frågar om hon ska behålla kavajen på. Sedan går hon med rak rygg in genom dubbeldörrarna och möts av hälsningar och handskakningar. Snart ekar applåderna genom slottet och kvällen kan börja. De världsberömda pianisterna intar den nystämda flygeln och tonerna ekar ut i salen. Som en påminnelse om hur mycket konsten kan beröra. Om man bara vill.

Stina Loman

Läs Brita Plancks otroliga släkthistoria här i Gävle…

Direktlänk till Brita.

——————————–

augusti 30, 2012 Presenterat av – lisse-lotte@danielson.be