Publicerat i Gefle Dagblad 13 april 1985
Från Åke Nyléns tidningsurklipp
Frälsningsarmén öppnade på pingstdagen 1888
Ria (Rådgivning i alkoholfrågor) har sedan sex år sina lokaler i det hus som ursprungligen byggdes för Frälsningsarmén i Gävle.
En frälsningssoldat från Alunda, lantbrukare Eriksén, som flyttat till Gävle, blev initiativtagare i lokalfrågan och lät på egen risk bygga templet, som uthyrdes samt sedermera inköptes av Frälsningsarmén. Stadsarkitekten E A Hedin torde ha ritat huset.
Pingstdagen 1888 invigdes lokalerna. Kommendören Hanna Ouchterlony ledde högtiden och assisterades av kapten Konrad Zandin.
Zandin utnämndes till kårens första chef i Gävle. Själv skriver Frälsningsarmén i en jubileumstidskrift: “Man öppnade eld i staden på Pingstdagen” och kriget kunde börja.
Trappstegsgavel med gotiska fönster
Templet var byggt i nyklassisk stil med trappstegsgavel mot Boothsgatan. Där var två mindre torn placerade samt därunder tre vackra gotiska fönster. Huvudentrén låg mot Boothsgatan. Den hade dubbelportar och en stentrappa som sköt ut i gångbanan.
Åt S Fältskärsgatan fanns även en ingång. Över fönstren i armélokalen fanns mindre runda fönster som släppte in ljuset till läktarna. Fönstren var dekorativa. Det var även en trappstegsgavel med torn mot S Fältskärsgatan, som tyvärr revs på ett rätt tidigt stadium. Bostad åt kårens befälhavare fanns en trappa upp i husets norra del. En stor plattform för kårens soldater, musikanter och sångare fanns i fonden samt på fondens vägg devisen “Blod och eld”. Lokalen var omgiven av läktare på tre sidor.
Frälsningsarmén möttes till att börja med av viss misstänksamhet. Vid taklagsfesten inträffade ett missöde. Ett oväder bröt ut med påföljd att taklagskransen rycktes bort och drog med sig ett regn av bräder och plankstumpar. För arméns ovänner lär händelsen ha framstått som “ett tecken på Guds misshag med Frälsningsarmén”.
Mötesförbud efter klockan 22
En tid kom dock då det såg ut som olycksprofetiorna skulle gå i fullbordan. En mötesbesökare ställde till bråk under kapten Thunells tid år 1889 vid kåren. Myndigheterna grep in med mötesförbud efter klockan 22.00. Kapten Thunell kunde icke alltid avsluta sina möten vid den tiden, varför han blev anhållen och dömd till 14 dagars fängelse. Han gick, heter det i arméns minnesskrift, “salig in och salig ut genom fängelsets portar”. Det heter vidare att “vakterna under mötena ofta hade att kämpa till blods för att kunna hålla stånd mot fridstörarnas angrepp”.
Det första Halleluja-bröllopet hölls 1889. Det var pastor Vilhelm Mårdberg, då präst i Morkarla, som förrättade den kyrkliga vigseln. Mårdberg, som varit bokhållare vid Axmars Bruk, läste till präst och fick komministertjänst i Heliga Trefaldighetskyrkan.
Stadens kyrkoråd tycks inte ha accepterat Mårdbergs förbindelser med Frälsningsarmén, då de ansåg att det inkräktade på hans tjänst.
Mårdberg var pionjär då det gällde cykling. Hans velociped bestod av ett stort framhjul på vilket tramporna satt samt ett litet bakhjul. Cyklingen misshagade en del församlingsbor, så även att han högg sin ved själv. Då han fick anmärkning för det svarade han “Förskinnet i vedboden och prästkappan i kyrkan”. Till sist bytte han ut komministertjänsten i Gävle och gick över till Frälsningsarmén, där han blev kapten.
Gävlebo chef för hela armén
Många kända gävlebor har passerat genom Frälsningsarmén. Den mest internationellt kände torde vara generalen Erik Wickberg, nu bosatt i Stockholm. Han var chef för hela Frälsningsarmén. Hedersutmärkelserna har varit många, exempelvis jur. hedersdoktor i Korea, kommendör av Vasaorden, Konungens medalj i guld med Serafimerbandet 1980.
En gävlebo, som var född i Skåne, Rudolf Nordqvist, tjänstgjorde som löjtnant vid kårens första år i Gävle för att 1891—92 befordras till befälhavande officer och kapten för kåren. Nordqvist lämnade för en tid Frälsningsarmén och blev grosshandlare i handskar. Han drev även minutaffären Gefle Handskmagasin på Drottninggatan 26. Nordqvist var styrelseledamot i KFUM samt senare ordförande för Kyrkobröderna i Gävle. Han ägde den stora villan på Strömsbrovägen 4. Nordqvist återgick till Frälsningsarmen på äldre dagar.
Fick en dagsedel av en sjåare
Då jag var pojke berättade han för mig att han som frälsningssoldat sålt tidningen Stridsropet på ett ölkafé i Stadsgården i Stockholm. Då han erbjöd en “sjåare” tidningen fick han en dagsedel, så hatten och tidningarna kastades i golvet.
Jag samlade ihop tidningarna och gick fram till min vedersakare och frågade: Ska det inte i alla fall vara en tidning?
En annan gävlebo, framlidne författaren och politikern Fabian Månsson, har även skrivit frälsningshistoria. I Stridsropet den 22 januari 1895 är en religiös sång införd. Under sången står “Fabian — dubbelsoldat”. Fabian var då han skrev sången 23 år och stamanställd samt soldat i Frälsningsarmén.
Där Statens institut för byggnadsforskning nu ligger, låg fram till i början av 1950-talet Frälsningsarméns vedgård. Arbetslösa och frigivna fångar kunde genom att arbeta i vedgården få både mat och husrum.
I februari 1904 övertogs Sjömanshemmets verksamhet som då låg på Norra Fiskargatan 6. Första tiden kallades hemmet för Frälsningsarméns Sjömanshem. Verksamheten flyttades senare till Waldenströmsgatan 8 och kallades då för Frälsningsarméns Hospits. På den platsen drev man hotellverksamhet. I och med att armén behövde nya lokaler revs Hospits för att lämna plats åt Frälsningsarmens lokaler.
Kommunalråd var scoutledare
Förre kommunalrådet och stadsfullmäktigeordföranden i Gävle Bertil Rehnqvist var på sin tid en mycket framgångsrik scoutledare i Frälsningsarmén. Förre nykterhetsvårdskonsulenten i länet Sven Simonsson, som på sin tid även satt i stadsfullmäktige, var chef för kåren i Gävle 1935—1936 samt senare föreståndare för Frälsningsarméns alkoholistanstalt Kurön.
Låt mig berätta en sann historia. Det var trängsel på en spårvagn. En man som hade svårt att hålla balansen och på vilken alla passagerarna stirrade, vände sig till en medpassagerare, en frälsningssoldat, och sa till mångas förvåning: “Du är den ende i den här vagnen, som vet hur det känns att vara full”. Frälsningssoldaten förstod, menade han, hur svårt alkoholisterna hade det.
Det gamla Frälsningsarmétemplet flyttade 1979 från Boothsgatan till modernare och bättre lokaler på Waldenströmsgatan. I de gamla lokalerna har Ria dragit in. Till det yttre är det gamla huset mycket förändrat. Entréerna från gatorna är igensatta. Fönstren är delvis igenmurade. Enda sättet att komma in i huset är från gården. Invändigt är de gamla frälsningsarmélokalerna helt ombyggda för Rias verksamhet.
FOLKE LÖFGREN
———————————————————————-
Augusti 22, 2012
Länkar är ditlagda och materialet är sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be