Detta är publicerat i Gefle Dagblad den 2 april 1996
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp
Arbetshuset, kasernen och växthuset i gatunamnen
I år (1996) firar Gävle 550 år som stad. Hur blev Gävle vad det är? Gävlehistorikern Jan Sterner berättar om det historiska Gävle. Gävles gatunamn är en viktig källa för kunskap om stadens historia.
———–
Namn på gator och torg berättar om byggnader, sociala inrättningar, handel och sjöfart och mycket annat i forna tider.
Arbetshusgatan tillkom omkring 1830 och arbetshuset 1807. Byggnaden hade gaveln mot nuvarande Arbetshusgatan och långsidan mot den östra delen av Södra Kungsgatan. Det var ett fattighus och skola för fattiga barn samt slöjdskola.
Över ingången stod texten: “Ho der icke vill arbeta, han skall icke heller äta”.
Det var ett bibelspråk och “ho der” betyder den som. Huset revs på 1880-talet.
Ett fattighus
Lite senare än Arbetshuset byggdes Kasernen vid korsningen av Kaserngatan och Södra Kungsgatan. Den var tänkt att bli militärförläggning men blev i stället fattighus och skola med samma användning som Arbetshuset. Gatan anlades på 1840-talet och den gick förbi gaveln till huset.
När kasernen revs 1893 hade den en period varit en trångbodd och smutsig bostad för bland annat arbetare vid Brynäs varvet. Lite senare byggdes St. Petri kyrka på tomten, men den åkte med i den stora rivningsvågen 1959.
Spinnhus för ärbara
År 1940 revs Gävles äldsta timrade byggnad från 1600- talet. Det var Spinnhuset vid Spinnhusgränd, som utplånades samtidigt med huset. Det låg öster om museet mittemot Murénska badhuset, som i sin tur revs 1966 för att bereda plats för Polishuset.
Spinnhusen var i regel korrektionsanstalter för lösaktiga eller på annat sätt brottsliga kvinnor men i det här fallet var det snarast en spinnskola för ärbara unga kvinnor och syfabrik. På 1800-talet blev det bostäder i stället.
Barnhemmet Salem gav namn åt Barnhemsgatan 1943. Det var en mycket vacker byggnad i klassicistisk stil, som tyvärr revs för inte så länge sedan. Den var hem för enbart flickor, 1944 var det elva stycken.
Växthus
Växthusgatan (1971) ligger där Gävle stad hade sitt växthus och där varuhuset Eken är nu. Det revs cirka 1970 och gatan hette tidigare Hagagatan.
Växthuset hade en yta av 600 kvadratmeter. Det fanns förutom växter till stadens parker och planteringar en stor samling exotiska växter: palmer, kaktusar med mera. Huset var öppet för allmänheten med gratis inträde. På sommaren arbetade 35 personer där och på vintern tio stycken.
Prästerna spökar
Kyrka och präster har lämnat spår efter sig i gatunamnen. Kaplansgatan har till exempel sitt namn efter Förste kaplanen, som bodde där Drottninggatan och Kaplansgatan korsar varandra. Kaplan betyder komminister.
På Nynäs finns sedan 1920 Tegmans stig. På 1700-talet fanns det en prost, som hette Erik Tegman.
Att hans namn ingår i gatustumpens namn beror på att kyrkan ägde mark vid nuvarande Nynäs idrottsplats, de så kallade Prästängarna. Valbogatan kallades för övrigt Prästgatan fram till 1890.
Kansligränd kallades Cancelligränd på 1700-talet och låg då på Söder.
Dess namn liksom Kansligatan beror på att Kansligränd gick alldeles förbi den östra slottsflygeln, som byggdes 1738, och där landshövdingens kansli var inrymt.
Skeppsfart
Att skeppsfart och skeppsbyggare gett namn till gator i Gävle är inte underligt. Norra Skeppsbron och Södra Skeppsbron har namn av den skeppsbro av trä och pålar, som byggdes på 1700-talet. Det är en äldre benämning på en kaj och inte en bro i nutida bemärkelse.
Den sträckte sig på kartor 1812 och 1858 från centrum till nuvarande Tullplan. Den södra byggdes 1774-1786. Så småningom ersattes de med sten.
Brodingatan är där Brodinska varvet låg från 1863 till 1903 (inte 1909 som det påstås i “Ur Gävle stads historia”, enligt Norrlandsposten 31 december 1903 gick det sista fartyget av stapeln där den 30 december detta år./Jan Sterners kommentar).
Varvshistoria
Olof Brodin hette han som startade varvet och det var en del av Södra varvet.
Redan 1782 hade en skeppsbyggmästare och sjökapten, som hette Olof Hillman ett litet varv på dåvarande Islandsholmen, alltså där Södra varvet kom att utvecklas med en rad stapelbäddar. Hillmansgatan från 1948 erinrar om denne Olof Hillman.
Från 1622 till 1817 fanns i Gävle “Lilla tullen” eller “Landtullen“, som var en tull på de varor, som fördes in till städerna för att säljas.
Därför byggdes ett tullstaket runt staden med tullpor tar vid nuvarande teatern ochvid korsningen av Ruddammsgatan och Byggmästargatan, senare lite västligare.
Där gick staketet
Västra vägen hette Västra tullportsgatan till 1905 och i norr visar Staketgatan var staketet gick fram.
Vid de nya länsstyrelsehusen fanns Kungsbäckstullen och där låg Södra Hillgränd eller Tullgränd tills Söder sanerades på 1950-talet.
Vid Söderhielmska huset låg södra tullporten och Södra Staketgatan, som dock döptes om till Tullbomsgatan år 1948.
På Alderholmen fanns Stora Sjötullen, vid nuvarande Tullplan. Huset brann 1869 men byggdes upp igen.
Detta hus revs dock 1969. Södra Sjötullsgatan och tidigare Norra Sjötullsgatan är minnen av tullen. Lilla Sjötullen fanns på Öster vid Östra Lillån och gällde mest fiskinförsel. Tidigare fanns där Lilla Sjötullsgränd.
JAN STERNER □
Se även namnförklaringar av Jan Sterner.
————————————————
maj 08, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson