Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 29 juli 2007
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp
Han tecknade med fotografisk precision, och hade han stannat i Gävle skulle vi ha haft en oslagbar dokumentation av hur staden såg ut under mitten av 1830-talet.
Nu tecknade han av sin hemstad bara sporadiskt, och ändå bygger en del av historieskrivningen från den tiden på hans litografier. Han hette Ferdinand Tollin, levde mellan 1807 och cirka 1865, och om man är bussig så kan man väl kalla honom for Gävles Leonardo da Vinci. Ett universalgeni, om än på lite lägre nivå.
Tollin ville bli jurist. Han tog hovrättsexamen 1831, vid 24 års ålder, och tjänstgjorde därefter under en tid vid Svea hovrätt.
Så småningom fick han dock jobb som kontorsskrivare vid Riksbanken, och där slog det honom att det gick alldeles for långsamt att numrera de nya sedlar som trycktes.
Tollin satte sig vid ritbordet och började konstruera en maskin som skulle snabba på processen. Det gjorde han också, och en prototyp byggdes. Resultaten var sensationella under ett antal försökstryckningar, men sedan slutade maskinen fungera och hela projektet begravdes till Tollins stora besvikelse.
Han lämnade in sin avskedsansökan 1838 och började kanske längta hem en aning. Han hade även under sin tid i Stockholm vistats en hel del i Gävle, sensationellt ofta med tanke på den tidens kommunikationer, och hade samlat på sig en hel del mycket detaljrika och vackra teckningar av miljöerna i hemstaden.
Nu började han förbereda en samling som skulle få namnet “Utsigter af Gefle“, men mitt uppe i det arbetet fick han ett erbjudande som inte gick att motstå om att börja arbeta vid den populära tidskriften Freja.
Där skrev han uppskattade reportage och illustrerade dem själv, ofta med en karikatyrisk touch. Teckningarna blev så många att han 1840 gav ut “Portfölj af Svenska Karikatyrer“, och Gefleutsigterna kom i bakgrunden.
I stället skildrade han senare Stockholm i en uppskattad samling.
Ferdinand Tollin hade också ett starkt rättspatos, och i huvudstaden fick han god insyn i diverse skumraskaffärer som starkt upprörde honom. Under pseudonymen J.L. Nygren gav han 1845 ut boken Hjelpredor för lånesökande, en förteckning över ett stort antal personer som utpekats som ockrare, och lite påminner det väl om en del som utspelar sig på internet i dag. Tollin var som sagt ett universalgeni med god koll på framtiden.
Denna medborgerliga gärning slutade dock olyckligt. När andra upplagan kom ut trampade han på fel tår, han åtalades och dömdes till böter eller – om han inte kunde betala – till fängelse.
Det blev för mycket för Ferdinand Tollin. Han flydde ur landet och återvände aldrig.
Tystad var han dock inte. 1852, 51 år innan bröderna Wright fick ett motordrivet flygplan att lyfta, gav han i Genève ut en skrift där han skildrade en ny vetenskap, flygkonsten, i både text och bild.
Associationen till da Vinci är inte helt gripen ur luften, eller hur?
Ulf Kriström
————————————————————————————-
mars 27, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be