Westergrenska huset, Nygatan 40, Norr, Öster om Esplanaden

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Westergrenska huset, Nygatan 40

NORR, ÖSTER OM ESPLANADEN

 

Stora Esplanadgatan 9 med Westergrenska huset i bildens mitt. Det numera rivna trähuset t h rymde Lilla hotellet.

Foto 1969: Åke Nylén.

 

Westergrenska huset ligger 1 hörnet av Stora Esplanadgatan och Nygatan, i kvarteret Armfelt.

Då jag växte upp på 1920-talet, sa man ibland inte husnumret, där man bodde, utan nämnde namnet på ägaren till huset — eller förutvarande ägaren, om det var en känd person. Så var det även med gårdarna i Gamla Gefle och i Strömsbro. I Gävle sa man Westergrenska huset om denna fastighet, Valleyska huset var fastigheten som låg i hörnet av Drottninggatan och Norra Rådmansgatan — det som man i dag kallar Thulehuset — och så vidare (familjen Valley).

Valleyska huset, senare kallat Thulehuset efter Rådmansgatan och Drottninggatan.

Westergrenska huset har den mest dominanta portalen i staden, om man inräknar utbyggnaden, risaliten, som sträcker sig fyra våningar upp, ända till och med tornrummet i femte våningen. Husets relativt fria läge bidrar till det mäktiga intrycket.

 

Westergrenska huset vid Nygatan – St Esplanadgatan 9. foto i länsmuseet.

 

Nordén ritade

Huset är uppfört i nationalromantisk anda år 1900 av grosshandlare Johan Ad Westergren. Arkitekt var Nils Nordéni Gävle. Det är mycket som går igen i de av Nordén ritade husen, Dalapalatset och Nygatan 3. Den fasta inredningen i det Westergrenska huset har även fått drag av nationalromantik.

Priset tar kakelugnarna. De blev prisbelönta på 1901 års industri- och slöjdutställning i Gävle. I utställningen deltog Gefle Kakelfabriks AB som tillverkade ornerade, emaljmålade och majolika- prydda kakelugnar, fajanskärl och terrakottaarbe- ten. Företaget sysselsatte ett hundratal arbetare. Fabriken övertogs av AB Gefle Porslinsfabrik— för att efter flera framgångsrika år köpas upp av ett uppsalaföretag och likvideras.

De flesta av de gamla kakelugnarna finns kvar i huset. Några av dem, som har grönt kakel, skildrar Gustav Vasas äventyr i Dalarna, då Tomt Mats Larssons fru Margit i Utmelands by vid Mora gömmer Gustav Vasa i källaren genom att välta ett kar över luckan till källaren.

— Det är den finaste prydnaden i vårt hem, säger en av hyresgästerna. —Kakelugnen är inte bara vacker, den håller värmen flera dagar efter uppeldningen.

Att kakelugnarna i fastigheten är begärliga, visas av att man monterat ned en kakelugn med vasamotivet och uppfört den i en modern kontorsfastighet i ett av stadens industriområden. Även de kakelugnar som inte har historiska motiv är vackra och välgjorda, men så hade Gävle en gång i tiden en av landets bästa kakelugnstillverkare. Lertillgångarna i staden bidrog säkert till detta.

Länsmuseet i Gävle har skickligt illustrerat kakelugnstillverkningens betydelse i äldre tiders Gävle genom en särskild avdelning som visar kakelugnar fabricerade i Gävle (1984).

De gamla paradvåningarna i stadskärnan håller nu på att kontoriseras. De är för stora och svåruppvärmda. Stadens centrum kommer tyvärr i fortsättningen att avfolkas kvällstid och därmed görs staden mörkare och dystrare.

 

Familjen Westergren byggde

Johan Westergren den äldre var född 1825 och dog 1899. Sonen, grosshandlaren Johan Adolf Westergren, föddes 1859 och avled 1917. Både far och son tillhörde metodistförsamlingen. Då centralstationen uppfördes 1876—1877 byggde Johan Westergren då Järnvägshotellet vid Centralplan. Sonen Johan Adolf Westergren lät uppföra fastigheten på Stora Esplanadgatan 9(hörnhuset mot Nygatan). På så sätt blev de ägare till halva kvarteret Armfelt.

 

Järnvägshotellet.

 

Westergrens drev grossiströrelse med omfattande försäljning av spannmål och kolonialvaror. Johan Westergren då hade börjat som polis i Gävle och extra brevbärare, varefter han slog sig på affärsverksamhet. Han blev en mycket förmögen man och testamenterade en del av sin förmögenhet till metodistkyrkornai Gävle, Valbo, Forsbacka, Hedesunda, Karlholm och Skutskär. I sitt testamente skrev han:

“Till dem, som möjligen komma att förundra sig över detta mitt testamente, vill jag säga att då Herren gynnat mig med framgång och välsignelse i mitt kall, han ock av mig kräver, att det anförtrodda pundet skall till hans ära förvaltas. Allenast till hans ära och till deras fromma som tro på honom, har jag på detta sätt förordnat angående en del av det goda han mig givit”.

Johan Westergrens son Johan Adolf och sonhustru Lotten Westergrens donationer till sociala ändamål i Gävle var mer omfattande. Så tillkom Stiftelsen Johan och Lotten Westergrens minne, ett hem för mindre bemedlade personer. Det Westergrenska barnsjukhuset, som uppfördes 1935, kom även till genom donation. Dessutom utgick legat till Heliga Trefaldighets och Staffans församlingar samt sociala inrättningar i staden.

Den Westergrenska kolonialvaru- och spannmålsaffären, som varit så lönande, uppgick, efter det innehavarna avlidit, i AB Hakon Swenson i Västerås, som öppnade avdelningskontor här i staden med det Westergrenska företaget som grund. AB Hakon Swenson blev med tiden Sveriges största grossistföretag. Detta företag har sedermera gått upp i det vi i dag kallar för ICA.

Vilka kakelugnar!

 

Gefle Dagblad 16 juni 1984

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 Se även

Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top