Ett halvsekel som journalist 
Tord Bergkvist; bl a tidigare redaktionschef på Gefle Dagblad
Tord Bergkvist är 76 år men det är svårt att tro med den vitaliteten! Han skriver ofta ledarkrönikor i Gefle Dagblad och då främst om äldrefrågor, senior +.
Under sina aktiva 55 år har han gjort allt som tänkas kan inom tidningsbranschen, från att vara korrekturläsare till redaktionschef och började sin bana vid Västerbottenkuriren i Umeå september 1954.
Alla journalister indelas i fack och allmänjournalisterna betraktas som medias adel. Vissa specialiserar sig, men allmänjournalisterna står alltid i centrum då de sopar upp nyheterna som är själva hjärteblodet. Alla är subjektiva men förutsätts ha en opartisk attityd. Det viktigaste grundförutsättningarna är att ha en bra allmänbildning, att kunna skriva medryckande samt att drivas av nyfikenhet. När någonting stort inträffar under en helg, brukar många självmant dyka upp och fråga om de kan hjälpa till för att vara med i händelsernas centrum. Sådan tur har minsann inte cheferna på alla arbetsplatser.
En bra chef är en nyhetschef som ansvarar för tidningens trovärdighet samt känner till vilka som är bäst på att göra vad inom givna situationer. Till skillnad från tidigare anteckningsböcker finns nu dagboken i datorn ”desken” och den står alltid i centrum.
På 50-talet fanns det många små tidningar med begränsade resurser vad gäller teknisk utrustning och utbildning. Företagen planerade i sin budget redan vid årets början att köpa ett bestämt antal annonser. Själv utbildade sig Tord 1953 på Poppius Journalistskola i Stockholm. Den finns fortfarande kvar idag med specialkurser. Fördelen med att gå där 1953 var att de unga ofta fick chans till små slängjobb som belönades med 25 kr vilket var mycket pengar för en 20-åring på den tiden. Själv tjänade Tord 25 kr på kungahuset genom att snabbt vara med och bevaka en kungauppvaktning på Lejonbacken.
Idag lever journalisterna på studiemedel, grillas pedagogiskt och går på riktiga Journalisthögskolor. På Poppius var man volontär och genomgick viss aspiranttid. Hela samhället var representerat, från fackföreningsrörelsen till representanter från alla partier. Det var inte många som hade akademisk utbildning men alla var mycket engagerade i just sin tidning och man kände ett visst motstånd mot en mer organiserad bas.
En utbildad professor kan antingen vara en bra eller en dålig journalist, i regel är man född till detta, som ett slags kall. Idag har yrket blivit mer professionellt och alla har formell utbildning även om det än idag finns personer som väljer denna bana genom andra vägar.
På Tords tid, när det rådde brist på ledarskribenter, organiserade man en internutbildning och annonserade efter ungdomar som var intresserade av politik. De fick sedan tjänstgöra 3 månader på 3 helt olika tidningar och detta fungerade mycket bra under många år för den liberala pressen. Utbildningen kompletterades med små kurser under helgerna.
Det är idag viktigt med juridiska och fackliga kunskaper samt ha kunskap om pressetik Tyvärr använder man sig ofta av ett dåligt språk
1953 på våren hade Tord och hans kamrater en viktig upplevelse i sitt liv då Wilhelm Moberg bryskt talade i Vinterpalatset om Gustav V:s homosexuella affärer, om brottslighet, om mutpengar och om hur hovet betalade utpressaren för att hålla tyst. Moberg menade att det är Guds mening med journalistjobbet att avslöja överhetens handlingar och kämpa för demokratin. Denna övertygelse bar Tord med sig under alla år, han glömmer aldrig hur Moberg svängde piskan och slet av skinnet på överheten.
Tord berättade många, många fler roliga episoder vilket utlöste flera glada skratt i församlingen (det återstår ca 10 sidor i mitt anteckningsblock) men jag nöjer mig med detta. Vi var alla mycket nöjda och jag kan själv knappast tänka mig en mer lämplig person som sommarpratar i radion. Inte bara att Tord har högintressant stoft att berätta, han har även en roande berättarteknik som hela tiden upprätthåller intresset.
Tack för denna roliga eftermiddag!
———————————————
Fotat, länkat och sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.
