Publicerat i Gefle Dagblad 16 juni 1984
Från Åke Nyléns tidningsurklipp
Kv Armfeldt, Gävle, huset ligger i hörnet av Stora Esplanadgatan 9 och Nygatan.
Då jag växte upp på 1920-talet sa man ibland inte husnumret, där man bodde, utan nämnde namnet på ägaren till huset eller förutvarande ägaren om det var en känd person. Så var det även med gårdarna i Gamla Gefle och i Strömsbro. I Gävle sa man Westergrenska huset om fastigheten som låg i korsningen av St Esplanadgatan och Nygatan, Walleyska huset var fastigheten som låg i hörnet av Drottninggatan och N Rådmansgatan — det som man i dag kallar Thulehuset och så vidare.
Walleyska huset – Thulehuset
Westergrenska huset har den mest dominanta portalen i staden, om man inräknar utbyggnaden, risaliten, som sträcker sig fyra våningar upp ända till och med tornrummet i femte våningen. Husets relativt fria läge bidrar till det mäktiga intrycket.
Huset är uppfört i nationalromantisk anda år 1900 av grosshandlaren Johan Ad Westergren. Arkitekt är Nils Nordén i Gävle. Det är mycket som går igen i de av Nordén ritade husen, Dalapalatset och Nygatan 3. Den fasta inredningen i det Westergrenska huset har även fått drag av nationalromantik.
Priset tar kakelugnarna. De blev prisbelönta på 1901 års industri- och slöjdutställning i Gävle. I utställningen deltog Gefle Kakelfabriks AB som tillverkade ornerade, emaljmålade och majolikaprydda kakelugnar, fajanskärl och terracottaarbeten. Företaget sysselsatte ett hundratal arbetare. Fabriken övertogs av AB Gefle Porslinsbruk som sedan ändrade sitt namn till AB Gefle Porslinsfabrik för att efter flera framgångsrika år sedan köpas upp av ett Uppsalaföretag och likvideras.
De flesta av de gamla kakelugnarna finns kvar i huset. Några av dem som har grönt kakel, skildrar Gustaf Vasas äventyr i Dalarna, då Tomt Mats Larssons fru Margit i Utmelands by vid Mora gömmer Gustaf Vasa i källaren genom att vältra ett kar över luckan till källaren. Dit gick man genom en stege i golvet.
“Det här är den finaste prydnaden i vårt hem”, säger en av hyresgästerna. “Den stora gröna kakelugnen med Gustaf Vasamotivet”, säger han, “är inte endast vacker, den håller värmen flera dagar efter uppeldningen”.
Att kakelugnarna i fastigheten är begärliga, förstår man, då man monterat ned en kakelugn med Vasamotivet och uppfört den i en modern kontorsfastighet i ett av stadens industriområden. Även kakelugnarna som inte har historiska motiv är vackra och välgjorda, men så hade Gävle en gång i tiden en av landets bästa kakelugnstillverkare. Lertillgångarna i staden bidrog säkert även till att kakelugnstillverkningen florerade här.
Länsmuseet i Gävle har skickligt illustrerat kakelugnstillverkningens betydelse i äldre tiders Gävle genom en särskild avdeling som visar kakelugnar fabricerade i Gävle. En vacker kakelugn kommer bland annat från Åby gård. En liten bit i kakelugnsfrisen på denna kakelugn kommer emellertid från Lerviks Herrgård, vilket museet mycket riktigt påpekat. De gamla paradvåningarna i stadskärnan håller nu på att kontoriseras. De är för stora och svåruppvärmda. Stadens centrum kommer tyvärr även i fortsättningen att avfolkas kvällstid och därmed görs staden mörkare och dystrare.
De som lät uppföra järnvägshotellet och huset St. Esplanadgatan 9 var Johan Westergren d. ä., som var född 1825 och dog 1899 samt sonen grosshandlaren Johan Adolf Westergren, som föddes 1859 och avled 1917. Både far och son tillhörde Metodistkyrkan. Då centralstationen uppfördes 1876— 1877 byggde Johan Westergren det äldre Järnvägshotellet vid Centralplan. Sonen Johan Adolf Westergren lät uppföra fastigheten Stora Esplanadgatan 9 (hörnhuset mot Nygatan). På så sätt blev de ägare till halva kvarteter Armfeldt. Westergrens drev grossiströrelse med omfattande försäljning av spannmål och kolonialvaror.
Järnvägshotellet vid Centralen
Johan Westergren den äldre började som polis i Gävle och extra brevbärare, varefter han slog sig på affärsverksamhet. Han blev en mycket förmögen man samt testamenterade en del av sin förmögenhet till metodistkyrkorna i Gävle, Valbo, Forsbacka, Hedesunda, Karlholm och Skutskär. I sitt testamente skrev han “Till dem, som möjligen komma att förundra sig över detta mitt testamente, vill jag säga att då Herren gynnat mig med framgång och välsignelse i mitt kall, han ock av mig kräver, att det anförtrodda pundet ska till hans ära förvaltas. Allenast till hans ära och till deras fromma, som tro på honom, har jag på detta sätt förordnat angående en del av det goda han mig givit”.
Johan Westergrens son och sonhustru Johan Adolf och Lotten Westergrens donationer till sociala ändamål i Gävle var mer omfattande. Så tillkom Stiftelsen Johan och Lotten Westergrens minne, ett hem för mindre bemedlade personer. I dag användes den ståtliga byggnaden som elevhem åt stadens högskola. Det Westergrenska barnsjukhuset som uppfördes 1935 kom även till genom donation.
(Uppfördes på sjukhusområdet efter donation av Lotten Westergren. Där fanns plats för 52 patienter, fem bostäder för underläkare och personal, och där öppnades Gävle stads andra barnavårdscentral. Huset revs på 1980-talet för att lämna plats för nya sjukhusbyggnader .(Källa: Gefle från a – ö/Lisse-Lotte Danielson)
Dessutom utgick det legat till Heliga Trefaldighets- och Staffans församlingar samt sociala inrättningar i staden med mera.
Den Westergrenska kolonialvaru- och spannmålsaffären som varit så lönande uppgick, efter det innehavarna avlidit, i AB Hakon Swenson i Västerås, som öppnade avdelningskontor här i staden med det Westergrenska företaget som grund. AB Hakon Swenson blev med tiden Sveriges största grossistföretag. Detta företag har sedermera gått upp i det vi i dag kallar för Ica.
FOLKE LÖFGREN
———————————————————————-
Augusti 18, 2012
Länkar och bilder är ditlagda och materialet är sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
