Publicerat i Gefle Dagblad lördag 2 mars 1985.
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Här i Gävle har vi två fängelsebyggnader, varav den ena byggnaden som ligger inom slottsområdet har adress Hamiltongatan 3. Denna byggnad liknar till det yttre en vanlig villa med en liten glasveranda mot Hamiltongatan. Byggnaden är från 1732. Den torde ha ersatt ett tidigare så kallat fånghus som brann ned 1727 och på vars grund den nuvarande byggnaden står.
Det gamla slottsfängelset är klassat som byggnadsminne. Slottsfängelset användes i dag som kansli åt kriminalvårdsverkets Gävleregion.
Källarvåningen med cellerna är väl bevarad. Cellfönstren mot slottsträdgården är försedda med dubbla galler.
I Tyskland kallade man tidigare järngallren för Swedishe gardinen. Det var ett minne från Sveriges stormaktstid. Om folk inte skötte sig i Tyskland, hotade man med att de skulle få sitta bakom svenska gardiner och då menade man i fängelset.
Är 1935, då en del av källaren i byggnaden skulle repareras, upptäcktes under det sydöstligaste källarrummet två igenfyllda öppningar. Sedan man grävt bort fyllnadsmaterialet i dessa, kunde man konstatera befintligheten av två mindre välvda källarutrymmen om cirka 3 gånger 2,7 meter och 2,7 gånger 2,3 meter med en högsta höjd av cirka 1,7 meter. Vid sållning av fyllnadsmassorna tillvaratogs ett tiotal mynt, delar av glasflaskor, näversulor och kritpipor. De senare från 1700-talet. I dag har källarvåningen, som består av sex utrymmen inretts till kriminalvårdsmuseum av socionom Birger Lindroos.
Kriminalvårdsanstalten, eller stora fängelset, som ligger på Hamiltongatan 1, är landets äldsta i bruk varande fångvårdsanstalt. Fångvårdsanstalten togs i bruk i juli 1847 och ansågs då vara ett av de modernaste fängelserna i landet. Det följdes av flera liknande fängelsebyggnader runt om i landet.
Husets mitt upptages av en spiraltrappa varifrån man tidigare kunde ha en överblick av cellerna i tre våningar. Framför varje cell fanns läktare, varifrån man kunde patrullera runt hela byggnaden. Fängelset utökades norrut med en flygel som togs i bruk år 1862.
Sammanlagt hade fängelset 96 celler.
Isoleringsavdelningen låg i källaren. Den var helt skild från fängelset i övrigt. Den hade till exempel eget kök. Fångarna bodde i madrasserade celler med en brits, i vars ena ände fanns ett hål för latrinavfall. Latrinburken togs ut genom en särskild öppning nere i cellväggen.
Mitt på celldörren fanns en lucka med två “mathoar“. Dessa fylldes med mat utifrån av fångvaktaren. Maten åts sedan med träskedar av säkerhetsskäl. Motion på fängelsegården förekom. Fångarna var iförda huvor med hål för ögonen. De var förbjudna att tala med varandra. Alla dessa arrangemang var tillkomna för att fångarna ej skulle känna igen varandra.
Många hemska minnen kan berättas från fängelset och fängelsegården: I den lilla byn Mossbo i Alfta sköts på Valborgsmässoafton 1892 länsmannen Albert Gawell och fjärdingsmannen O Norén under sin ämbetsutövning. Det var tre bröder samt fadern till dessa, som beväpnade med gevär utförde det hemska dådet. Ligan kallades för Mossboligan.
De sysslade med hembränning och var beredda på besök av rättvisan. Dådet hade de planerat under rusets inflytande. Den 13 juli 1892 avkunnades domarna. Per Johan, vilken ansågs vara den egentliga upphovsmannen till brottet, dömdes till döden. Hans två bröder fick livstids straffarbete. Fadern erhöll ett kortare fängelsestraff. Fredagen den 17 mars 1893 fördes ”Alftamördaren” till stupstocken.
Så var den sista avrättningen på Gävle fängelsegård tillända. Det skulle dröja ända till 1921 innan dödsstraffet avskaffades vårt land.
Många hemska minnen kan berättas från det gamla fängelset. Men nu har anstalten fått sin egen dom och snart går flytten till Södra Bomhus.
Fångvårdsanstalten i Gävle skall nu få nya lokaler i Södra Bomhus. Huset kommer förmodligen att säljas för att användas till annat ändamål. På fängelset vistas i dag de som dömts från tre månaders till två års fängelse. Inalles finns i dag 40 interner varav 12 har så kallad frigång. De är ute i arbetslivet och vistas endast nattetid fängelset. Flera av de anställda samt de interner, som har frigång, tycker att fängelset har ett bra läge och ställer sig skeptiska till flytten till Södra Bomhus.
FOLKE LÖFGREN
—————————————
september 21, 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
Pingback: GÄVLEFÄNGELSET RYMMER MYCKEN LOKALHISTORIA – av Barbro Sollbe | Gävledraget