Mats C Wiberg på Luthergatan 27 skickar ett öppet brev
till Kommunstyrelsen.
|
Kommunstyrelsen i Gävle MEDBORGARFÖRSLAG
återbördas till Gävle Gävles varvshistoria Gävle var som rederi- och skeppsbyggarstad den absolut största i landet mellan åren 1840 – 1855. Under en period av fem år sjösattes 47 fartyg på stadens olika varv. Det Norra och stora varvet eller Bångska, låg där Gamla Grand och Länsförsäkringars f.d. fastighet ligger nu, alltså i början av Alderholmen. Där kunde man bygga fyra fartyg samtidigt. Det Södra varvet låg på motsatta sidan av Gavleån, från Concordia räknat, där ån är som bredast, 104 meter. Där fanns det sju stapelbäddar och en stor mastkran.
År 1869 när Briggen Gerda byggdes, hade hon sju systrar på stapelbäddarna. Ett av de större varven, Brodinska varvet, byggde 130 fartyg mellan åren 1839 – 1920. Man var under den tiden redare eller delredare för ett 70-tal fartyg och därmed ett av de större rederierna i Sverige.
Fartygen som lämnade stapelbäddarna i Gävle, trafikerade faktiskt samtliga världshav där länderna kring Medelhavet var det mest besökta. Sydamerika, Asien och Australien fick av naturliga skäl inte lika många besök av Brodinvarvets båtar. Här pratar vi enbart om lastfartyg. Mellan åren 1840 och 1850 utskeppades stångstål i stora kvantiteter från bruken i Bergslagen och Gästrikland, men samtidigt togs en mängd emigranter från Dalarna, Uppland, Västmanland och Gävleborgs län med till Amerika. Gävle blev därmed den största emigrantstaden tills linjefartygen övertog persontransporter från Göteborg via England till det stora landet i väster. Under första världskriget försvann merparten av Gefles flotta. Det var i första hand familjen Brodin, som drog söder ut till Stockholm för att komma närmare de tunga beslutsfattarna. De mindre redarna sålde sina fartyg till Sveabolaget med hemmahamn Stockholm. Många skepp blev också offer för krigshandlingar, torpederingar, mineringar och dåtidens sjöröveri i form av beslagtagen last i ”främmande hamnar”. Det Brodinägda Brynäsvarvet försattes i konkurs i början av 1920-talet. Kvar fanns bl.a. de båda Bönabåtarna, som trafikerade så gott samtliga bryggor utefter Norrlandet, samt Bomhus 1 och Bomhus 2, som gick till Kastets brygga och några mindre ångslupar med destination Avaström och Strömsbro. Fyrfartyget Almagrundet Fartyget byggdes på Brodinvarvet under åren 1895 – 1896 då hon stationerades på Almagrundet. Hon har sedan dess tjänstgjort på en mängd platser runt Sveriges kust. Fr om 1969 och under en tjugo års tid, började hon sakta men säkert att falla i glömska med sin placering i Malmö hamn. År 1989 köptes fyrskeppet av Swecox AB och dess ägare Knuth Borg påbörjade en omfattande renovering. Skeppet är idag i ett mycket gott skick där hon så sent som 2010 fick en total genomgång av skrovet med en avslutande bottenmålning i Norrköping. Hon flyttades därefter till Västerås hamn. Jag har under de senaste åren haft regelbundna kontakter med ägaren, som uttrycker sin önskan om att fartyget skall återbördas till stapelstaden Gävle och fungera som ett museifartyg . Gävle skulle i så fall bli en attraktion rikare och kunna jämföra sig med drygt 30-talet kommuner i landet med K-märkta eller museifartyg. Här kan bland annat nämnas fyrfartyget Västra Banken i Öregrund, bilfärjan Kalmarsund i Kalmar, bogserbåten Primus i Sundsvall samt bilfärjan Betula i Helsingborg. Enbart i Stockholm och Göteborg finns det ett 20-tal skepp, som idag klassas som museiföremål. Dalakommunerna Leksand, Rättvik och Borlänge har alla k-märkta fartyg, som fortfarande trafikerar Siljan och Dalälven. Drift- och underhåll Eftersom fartyget under de senaste tjugo åren genomgått en totalrenovering och ett återställande av den ursprungliga exteriören, finns det idag inte några som helst reparationsbehov enligt utförda besiktningar. Avsikten med skeppet är att det ska kunna ligga förtöjt på lämplig plats. Det krävs naturligtvis försäkringar och el för belysning och värme för att undvika förfrysningar av vattentankar och toaletter. Jag har fört vissa grundläggande diskussioner med tänkbara finansiärer i Gävleregionen. De ser mycket positivt på ett hemtagande av fyrfartyget och är beredda att föra fortsatta diskussioner såväl med ägaren Knuth Borg som med representanter för kommunen och Länsmuseet. Vid dessa diskussioner måste naturligtvis såväl driftfrågor som ägarförhållanden tas upp. Kulturcentrum Det har framgått av tidningsartiklar i lokalpressen att Gävle kommun kommer att satsa på ett ”Kulturcentrum” inom ett område som sträcker sig från Stadsbiblioteket och ner till området Länsmuseet och med angränsning till Gamla Gefle. Här kommer den redan beslutade utbyggnaden av Stadsbiblioteket att få en viktig roll. Till yttermera visso så ska även det gamla hotellet återuppstå inom en ganska snar framtid. Vad vore bättre än att förstärka den maritima bilden av Gävle med en placering av fyrfartyget Almagrundet mellan Länsmuseet och Gamla Grand och som en representant från Gefles storhetstid som varvsstad. Turistnäringen Jag har i egenskap av ordförande i Klubb Maritims centrala organisation i Sverige, fört ingående diskussioner med olika företrädare för såväl museer som fartygsforskning, som med glädje skulle vilja se Almagrundets återkomst till Gävle. Jag har dessutom varit i kontakt med ett 15-tal kommuner där man bevarat fartyg med anknytning till hemmahamnen och där dessa utgör en stor turistattraktion. Gävle saknar motsvarighet idag sedan Briggen Gerda lämnade oss. Avslutningsvis bör dock nämnas att Briggen Gerda var en replik. Almagrundet är faktiskt ett original från storhetstiden på slutet av 1800-talet. Det är min förhoppning att medborgarförslaget om Almagrundet tas emot i positiv anda och bidrar till den turistattraktion som hon förtjänar att bli. Med vänliga hälsningar Mats Wiberg |
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson –
