Publicerat lördag 28 september 1985 i Gefle Dagblad
Från Åke Nyléns tidningsurklipp
TACKA LINDH FÖR TRÄDEN
KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA DEN
Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida.
I år (1985) är det 80 år sedan koloniträdgårdarna på Söder anlades: Portalen som leder in i området har på framsidan följande text: “Gefle Koloniträdgårdar“. På portalens baksida står “Grundlagt år 1905 — Du skall vårda det träd i vars skugga Du sitter“. Det är verkligen en pampig infart till området. Södra koloniområdet tillhör i dag ett av landets allra äldsta. En del av kolonisterna gör tom gällande att det numera är det äldsta koloniområdet där stugorna fått vara kvar inom samma område från grundandet.
Det var den 21 september 1904 som dåvarande redaktören på Gefle Dagblad, K M Lindh, väckte en motion i stadsfullmäktige om att staden med sin stora arbetarebefolkning borde upplåta mark till koloniverksamhet. Sin motion hade han så utförligt motiverat att den gav eko även i andra städer. Han skrev om vilken uppgift kolonin skulle få ur sanitära och samhälleliga synpunkter. Den skulle stärka hemkänslan och familjebanden. Sista delen av motionen talar han om “att barnen kunna vistas och rumla om därstädes under hela sommaren och slippa ha sitt tillhåll på de oftast dammiga och fysiskt och andligt osunda gatorna. Därute (på kolonien) blir lek och arbete omväxlande, men alltid hälsa, förströelse och glädje, verkande förädlande och välgörande på många sätt. I kampen mot rusdryckerna, mot tuberkulosen och med de större städernas ligaväsen böra de bliva goda hjälpmedel”.
Stadens drätselkammare fann att saken var “väl förtjänt av en fullständig utredning och förordade att en särskild kommitté skulle tillsättas om bara “några utgifter för staden icke därav torde förorsakas”. De som kom att ingå i kommittén var redaktör Lindh själv, bankdirektörerna W Lindh och P Engström samt stadsläkare R von Post.
Stadsläkare von Post och redaktör Lindh var partikamrater. Von Post som även var ledamot av hälsovårdsnämnden torde ha varit med om att utforma motionen som Lindh sedan skrev. I motionen berörs de andligt osanitära gatorna, rusdryckerna och tuberkulosen. Förhållanden som von Post i sin tjänsteutövning kommit i beröring med.
Under de 80 år som föreningen Gefle Koloniträdgårdar verkat har samhället förändrats — i mångt och mycket till det bättre. Nya motiv för anläggande av koloniträdgårdar har tillkommit. Vi behöver större grönytor. Koloniträdgårdarna kan fungera som lungor i våra av miljögifter ofta förstörda städer. Det finns ett gammalt ordspråk i Kina som lyder: “Skaffa Dig en trädgård så får Du ett långt liv”.
I en dagstidning här i landet såg jag en notis, där man talade om att kyrkoherdar på landet och trädgårdsmästare uppnår den högsta medellivslängden. Dessa två yrkeskategorier behöver alltså ej skaffa sig någon kolonilott.
Södra koloniområdet, som i dag prunkar i alla höstens vackra färger, lever under ett hot — den planerade Murénleden, som enligt en stadsplan föreslagits gå igenom området. Från början skulle leden göras fyrfilig. Efter påtryckningar bland annat från koloniföreningen har man tagit viss hänsyn och bantat leden till två körfält. Helst vill föreningen stoppa Murénleden. För närvarande är stadsplanen under omarbetning.
Flera koloniområden i vårt land känna sig i dag hotade av kommunerna. I Uppsala har man trots protester lagt ned ett koloniområde till förmån för en motorväg. I en annan kommun har man lagt ned området till förmån för bostadsbebyggelse.
I Stockholm har beslutats bevara de äldsta koloniträdgårdsområdena i innerstaden och i Landskrona har föreslagits att koloniträdgårdsområdet på slottsvallarna för framtiden skall bevaras som kulturminnesmärke.
I dag finns inte mindre än 227 stugor inom området.
Vår stad skulle vara fattigare om vi ej hade koloniträdgården på Söder. Det är en hel liten stad för sig. Där finns slott, kojor och lusthus i miniatyr om vartannat. I den kraftiga grönskan ser allting så pittoreskt ut.
I koloniträdgården kan man gå och strosa samt njuta av all den vackra växtligheten. Även stigar och gator gör en glad. Vad sägs om namnen på stigarna: Äppelstigen, Päronstigen, Körsbärsstigen, Lupinstigen med mera. En del vägar har fått namn efter kända kolonister eller sådana personer, som hjälpt kolonilottsägarna.
Motionären redaktör K M Lindh har gett namn åt Lindhs väg. Två namnskyltar finns efter vägen. En huggen sten, en meter hög, på vilken det står K M Lindhs väg samt en gatuskylt som talar enbart om Lindhs väg.
Fabrikör Elof Malmberg som ekonomiskt stöttade föreningen har givit upphov till Malmbergs väg. Hans kolonistuga har erhållit namnet Malmgården. Direktören på Uppsala Gefle järnväg fick även ge namn åt en av vägarna “Ficks väg“.
I dag kläms Södra Koloniträdgårdarna in mellan södra villaområdet eller järnvägsvillorna som man säger och det nya Hemstaområdet med sina hyreshus.
Grönområden som Södra koloniområdet behövs i dag mer än någonsin inte endast för stugägarnas trevnad och nytta utan även för stadsdelen Söder. Södra kolonin har egen festplats. El finns inom området och sommartid har man kommunalt dagvatten med mera. På festplatsen anordnas trevliga midsommarfester — en loge för logdans finns även inom området. Koloniföreningen har många traditioner. Till dessa hör årsmötet då man bland annat delar ut pris till den bäste odlaren. Föreningen ordnar sällskapsresor och utflykter för sina medlemmar. Sammanhållningen är stor. Jag tar tillfället i akt och citerar en kolonivisa:
Det är höst över stans kolonier, alla gator och torg går i grått, slut är fåglarnas durmelodier. Sista rosen har skjutit sitt skott. Vi har vänt sista torvan för hösten när Kung Bore för grunden nu står, men vi har ju i alla fall trösten, att det kommer en vår.
————————————-
juni 24, 2013
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
