Hur tänker ni beslutsfattare?
Public. i Arbetarbladet Söndag 18 januari 2015
För några år sedan ville ägaren av Folkets Hus bygga på två våningar. Då blev det nej för det passade inte in i stadsbilden. Nu säger man gladeligen ja till ett gigantiskt höghus på 30 våningar vid Folkets Hus. Hur kan det passa in med låga trähus som grannar? Har man verkligen tittat över det på plats och inte bara på papper? Skulle de som beslutat detta vilja ha höghuset i sitt villakvarter? Troligen inte. Vem vill bo högst upp i ett så högt hus, och vem kommer att ha råd? Visst behövs det bostäder men inte denna typ av lyxboende. De som säljer sin villa för att bo i lägenhet hittar redan i dag sitt boende. Dyra seniorboenden finns redan och fler byggs. Det är enklare, billiga hyresrätter för ungdomar och äldre utan kapital på banken som behöver byggas.
Sedan har vi Tullbomsgården. Att man bara har mage att tänka på att riva den, och slå undan fötterna på en av samhällets mest utsatta grupper, de funktionshindrade. Var har man tänkt att alla dessa människor ska ta vägen? Gården är flitigt utnyttjad av alla handikappföreningar och av dem som besöker dagverksamheten för att få sociala kontakter. På sommaren kan man sitta i trädgården och fika/grilla med mera. Att träffa andra är otroligt viktigt om man har något handikapp, Annars är det lätt att man blir sittande ensam hemma och kan på grund av ensamheten drabbas av psykisk ohälsa. Ett stort lidande för den som redan har problem och vad kostar inte det samhället? Dessa problem hade donatorn av Tullbomsgården klart för sig, och ville göra något för denna grupp. Vi har de senaste 40-45 åren alltid gått i Gamla Gefle och förbi Tullbomsgården då vi haft gäster från annan ort. Alla är imponerade av våra gamla hus och att de står kvar på platsen där de är byggda, och tullbomsgården som passar väl in i området är unik i sig. Det gäller att vårda vårt kulturarv och dess omgivningar, annars har vi ingen historia. Även om Tullbomsgården byggdes på 1970-talet blir även den historia med tiden. Om detta jättehus kommer att byggas får vi gå en annan väg genom staden för att slippa se eländet.
Om det varit valår i år hade detta projekt aldrig kommit upp. Bygg på de tomma tomter som finns i Gävle, någon av dessa och dess omgifningar passar säkert för höghus.
Söderbo
—
Akutmottagningen liknade en krigszon
Gävle sjukhus akutmottagning inte bara blöder. Det råder totalkaos! Det är vår uppfattning efter att ha tillbringat 13 långa timmar tillsammans med vår 91-åriga mor lördag 3 januari. Trots att vi kom in med ambulans, vilket sägs påskynda processen, var väntetiden oändlig. Sängar med svårt sjuka exponerades öppet i korridorerna. Väggar som inte fick täckas var uppmärkta med nummer likt parkeringsplatser. K5 var mammas parkeringsplats under 12 av 13 timmar. Förnedrande. Remisser från läkare till röntgen tappades bort och väntetiden blev ännu längre för dom redan hårt drabbade. Från ambulansinfarten på akuten ringlade en lång kö av svårt sjuka i sina sängar. Den kön sträckte sig ända fram till receptionen. Under de 13 timmar vi fanns vid mammas sida var det endast en timme då hon erbjöds ett rum med dörr. Resten av tiden låg hon gråtandes i sin säng i korridoren, i djup oro och med svåra smärtor.
Akutmottagningen liknade en krigszon. Rena turen att det inte inträffade någon större trafikolycka vid samma tillfälle. Är det så vi vill se vår välfärd i Sverige? Sorgligt. När personalresurserna är så strama att vi anhöriga tvingas agera volontärer på akuten är det något som är galet. Vakna upp landstingspolitiker och höga chefer och gör något innan det är försent. Personalbrist och brist på rum måste kunna åtgärdas. Stig ned från era höga hästar och möt verkligheten på akutmottagningen i Gävle. Den verkligheten mötte vi och upplevelsen var oerhört skrämmande.
Eva Olsson
—-
• SVAR DIREKT
Under det aktuella dygnet var det mycket patienter på akutmottagningen och många fick vänta länge vilket vi naturligtvis beklagar. Alla handläggs dock alltid utifrån medicinsk prioritering, inte sättet man inkommer till akuten på. Under vissa dygn är det hårdare tryck och då måste vi prioritera de svårast sjuka patienterna vilket innebär att andra får vänta. Lokalerna är inte optimala och framför allt inte för äldre människor. En ombyggnation är planerad och det kommer att bidra till en lugnare tillvaro för våra patienter. Vi har inte alla fakta kring det här specifika fallet men beklagar förstås er upplevelse. Läkarbedömningar, tider till röntgen och provsvar är det som genererar merparten av väntetiderna och det kan gälla både till medicin, kirurgi, ortopedi och akuten.
Ulf Björnfot – verksamhetschef internmedicin
Johan Hansson – verksamhetschef kirurgi
Åsa Linnea Davidsson – tf verksamhetschef akut och verksamhetschef ortopedi
—–
