Jag hade delvis publicerat detta förslag samlat bland många andra i ett tidigare inlägg men inser redan nu att det kommer att behöva sammanställas som ett självständigt inlägg.
Efter att ha läst många kommentarer i Gävles Facebookgrupp ”Vi som tycker Gävle var vackrare förr” där många kommenterar att de inte kan förstå hur politikerna tidigare kunde fatta beslut utan att först ta reda på allmänhetens åsikter. Man nöjer sig med att ställa ut detaljplaner etc. Troligen väl medvetna om att dessa missas av gemene man som inte är så politiskt bevandrade.
Nu har vi dock möjlighet att använda FACEBOOK och även ge allmänheten en chans att tycka till. Jag vill själv vara politiskt oberoende men har självklart som administratör i gruppen blivit påverkad av Gävlebornas åsikter efter att läst dessa i nära ett år nu.
Lisse-Lotte Danielson
———-
I Arbetarbladet och Gefle Dagblad 2/12 2014 fanns dessa artiklar.
”32-våninghus vid Gamla Gefle” och ”Torn vid Folkets Hus – som Gävles nya landmärke”.
—–
Nedan visas en reaktion på detta i en INSÄNDARE i Arbetarbladet 5/12 2014.
Ett idiotiskt förslag!
Förslaget att bygga en skyskrapa i direkt anslutning till området Gamla Gefle är idiotiskt! Området Gamla Gefle är ett helt unikt kulturhistoriskt inslag i centrala Gävle, ett område som vi Gävlebor kan vara stolta över och som får våra turister att stanna upp och ta fram kameran. Hela vägrummet, det vill säga det estetiskt vackra, skulle förstöras om skyskrapan placerades på den föreslagna platsen.
Att blanda gammalt och nytt är en trend och att följa denna trend genom att bygga något så omfattande som en skyskrapa är väldigt kortsiktigt tänkt. Gammalt och nytt blandas ju redan i tillräckligt hög utsträckning med tanke på Gamla Gefles närhet till vårt moderna city, det gränsar ju dessutom till Södra Kungsgatan. Ett stort byggnadskomplex skulle skymma och klämma in de unika gamla trähusen som området utgör, ett område som vi i stället borde lyfta fram och stoltsera med.
Kullerstensgatorna i Gamla Gefle kommer att slitas ned som ett resultat av den ökade trafik som en skyskrapa medför. Vägarna utanför själva kullerstensområdet är heller inte särskilt väl lämpade för ökad trafikering.
Varför inte bygga skyskrapan vid Läkerols fabriksområde? Där finns utrymmet och dessutom skulle det, på sikt, kunna bidra till att binda samman området kring Alderholmen och Gävle Strand med centrala Gävle.
En orolig Gäviebo
————
Public i Gefle Dagblad 11 dec 2014.
(Utdrag) …….
Politikerna positiva till samråd om skyskrapan
Politikerna säger ja till att gå vidare med planerna på en skyskrapa vid Folkets hus.
– Beslutet var enhälligt, säger ordförande Jörgen Edsvik efter mötet.
– Det finns en debatt och diskussion både om platsen och om huset. Det är vi fullt medvetna om, säger Jörgen Edsvik.
………….
———-
Gefle Dagblad – Fredag 2december 2014
Höghus i form av en skyskrapa – Gunnar Lidfeldt gör tummen ner
Tillbakavisa förslaget!
Gävles förre stadsarkitekt Gunnar Lidfeldt gillar inte planerna på ett 30-våningshus på Söder.
Gävle är en medelstor stad med en förhållandevis måttfull exploatering av sina kvarter. Som så många andra svenska städer har Gävle successivt förnyats i sina centrala delar. En del äldre hus har behållits men merparten av husen är byggda i modern tid, d.v.s. efter 1950. Stadsplanemönstret norr om ån med sitt karaktäristiska rutnätssystem har behållits nere till förmån för stadens siluett. Stadspalatsen från förra sekelskiftet, Centralpalatset m.fl. har därvidlag varit normerande. Endast Trefaldighetskyrkans torn har tillåtits sticka upp som ett särskilt landmärke.
Utanför stadskärnan har förändringen varit mer radikal. Många av de gamla gatorna har försvunnit. Merparten av den äldre bebyggelsen har rivits och ersatts av moderna hus – i en del fall också av avsevärt högre hus än tidigare. Exempel finns både på stadsdelen Öster och Söder och nu senast i Stadsdelen Alderholmen.
På Öster har Gavlegårdarna rustat de fyra höghusen och låtit bygga på dem med vackra övervåningar. Här upplever jag de höga byggnaderna som meningsfulla för en stadsdel.
På Söder finns flera grupper av förhållandevis höga hus. Fem ligger invid Nobelparken och tydliggör den grönytan. Dessutom återspeglar de en tidigare funktionalistisk idé att när man bygger höga hus bör man också frigöra grönytor intill som kompensation. Detta tänkt för de boendes välbefinnande.
Höghuset på Alderholmen anser jag vara ett värdigt och tilltalande landmärke för en stadsdel med det läget. Gavlegårdarna har tillsammans med stadsbyggnadsansvariga i kommunen gjort en utmärkt insats och huset kunde nog t.o.m. varit ändå högre.
Av tidningsartiklar har det nu framgått att det nu finns planer på att uppföra ett mycket högt hus (30 våningar!) oå en av parkeringsplatserna invid f.d. Folkets Hus. Förslagsställaren är ett privat företag i fastighetsbranchen. Parkeringstomten ägs av Gävle kommun. Kommunen har rådighet över markanvändningen både genom sitt planmonol och i egenskap av markägare.
Det är naturligtvis inget fel i att privata entreprenörer kommer med förslag, också radikala sådana, till hur marken i Gävle bäst ska användas och bebyggas. Det ligger i företagandets och marknadens idé. Däremot ska förslagenprövas av våra politiker efter utredningar med beslutsförslag från det ansvariga tjänstestället.
Vilka kriteria ska då ligga till grund för ett ställningstagande?
Inledningsvis vill jag understryka att de uppräknade exemplen gäller hus av storleksordningen 10 – 12 våningar. Det nu föreslagna höghuset intill f.d. Folkets Hus är betydligt högre – 3 ggr så högt!
Jag skulle vilja åberopa ett förslag till Arkitektoniska Riktlinjer för Gävle kommun, en slags lokal byggnadsordning som jag en gång har upprättat. Under kapitlet Höga Hus skriver jag bl.a. Ett enstaka högt hus ska alltid manifestera något särskilt, vara ett slags landmärke. Det bör tydliggöra exempelvis ett centrum, en platsbildning, ett område med särskild laddning, vara fonden till en större park eller slutet på en viktig gata etc. Ett särskilt studium och en stadsbyggnadskonstnärlig och arkitektonisk motivering krävs.
Jag kan inte se att det föreslagna höghuset på en trång tomt på Söder uppfyller dessa krav. Huset blir helt utstående och omotiverat i sitt sammanhang.
Tilläggas kan att höghuset har föreslagits med en glasad fasad tänkt som en mommage till vår världsberömde glaskonstnär Gunnar Cyrén. En krystad motivering som med all säkerhet aldrig skulle ha uppskattats av denne anspråkslöse konstnär.
Mitt förslag är att kommunen omedelbart tillbakavisar förslaget och inte lägger ner tid och kraft och pengar på att utreda ärendet. Däremot finns alla skäl för kommunen att starta en stadsbyggnadsutredning som gäller hela det aktuella kvarteret och marken mellan gamla Islandsskolan/landstingshuset och f.d. Folkets Hus.
Bästa hälsningar från en gammal stadsarkitekt.
Gunnar Lidfeldt
Se alla kommentarer som framkommit i Facebookgruppen “Vi som tyckte Gävle var finare förr”
———-
Publicerat 2014-12-12 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
Pingback: Svar - Gunnar Lidfeldts insändare - skyskrapan. - Gävledraget