Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 12 maj 1995
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Bilderna är klickbara.
I Gävle finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader som ritats av arkitekten Gunnar Wetterling (1891-1967), verksam i Gävle som stadsarkitekt under åren 1922-1932.
Byggnader som ritats av honom är exempelvis Södra station, S:t Ansgars hus, Kvarteret Mejseln på Brynäs, Hotell Baltic (nuvarande Domstolsverket), Erikssonska och Westergrenska stiftelsen.
De två sistnämnda byggnaderna, som ägs av Gavlegårdarna respektive HSB, står nu och förfaller.
Westergrenska stiftelsen utgör en donation av grosshandlaren Johan Adolf Westergren (1859-1917) samt dennes hustru Johanna Charlotta (Lotten) Westergren.
Stiftelsen Johan och Charlotta Westergrens minne stipulerades 11 december 1926 utgöra “ett hem för fattiga, ålderstigna änkor eller fruntimmer som förde hederlig vandel” inom Heliga Trefaldighets församling i Gävle stad.
Huset som stod färdigt i mitten av 20-talet efter ritningar av ovannämnde arkitekt och är byggt i nyklassicistisk stil, innehåller 26 lägenheter med gemensamma toaletter i varje våningsplan samt badrum i källarvåningen. Dessutom finns i byggnaden en samlingssal. I anslutning till byggnaden finns ett stort parkområde.
Fram till år 1976 användes lägenheterna i stiftelseurkunden. Lägenheterna har sedan 1977 använts som studentlägenheter. Fortfarande finns endast gemensamma hygienutrymmen samt i lägenheterna endast kallvatten. Hyrorna har efter diverse diskussioner anpassats till husets standard.
Parkområdet används av stiftelsens hyresgäster och även de kringboende önskar använda parken som rekreationsområde.
Stadsplanen som fastställdes för området 1975 ger rätt att bygga trevåningshus i parkområdet.
I det kulturminnesvårdsprogram för Gävle stadscentrum som antagits av fullmäktige 1987 framhålls att “fastigheten med den klassiska parken är kulturhistoriskt värdefull miljö“.
Westergrenska stiftelsen – ett av kommunens arkitektoniskt sett finaste hus – kom i kommunens ägo 1978 och förvaltades av Stiftelsen Hyresbostäder fram till 1991 då HSB köpte fastigheten för tre miljoner kronor.
Rusta varsamt. Westergrenska stiftelsens monumenttala byggnad i Gävle är i svårt förfall – bland annat rosttar taket och putsen har fallit av. Den borde kunna användas till studentbostäder även i framtiden, tycker dagens debattör Lars Lindh i Strömsbro.
Tanken var från början att HSB på kommunens uppdrag skulle uppföra tre- och fyravåningshus innehållande 45 lägenheter på tomten bakom nuvarande byggnad. Dessa servicelägenheter var planerade för personer i åldern 55 år och uppåt. I samband med nybyggnad avsågs renovering ske av den gamla byggnaden som även efter modernisering skulle brukas som studentbostäder. Planer på tre- och fyravåningshus har sedermera ändrats till två- och trevåningshus. Debatten kring denna bostadsplanering kan följas i tidningsartiklar under åren 1987-88.
Behovet av servicebostäder inom södra stadsdelen har nu tillgodosetts genom Vallongårdens tillkomst samt reparation av Björkegrenska gården.
Marken har även bedömts som ett viktigt reservområde för högskolans utbyggnad. Förutsättningarna för detta har nu förändrats i och med högskolans flyttning till 114- området.
På andra håll i landet finns det ett flertal exempel på byggnader som byggts om och restaurerats till moderna lägenheter och till måttliga boendekostnader, samtidigt som kulturellt värdefulla miljöer har bevarats. Vad som fordras är kunskap, engagemang och okonventionellt tänkande, vilket förefaller saknas i Gävle kommun.
Den västra fasaden på Westergrenska stiftelsen har renoverats. Varför fullbordades inte den yttre renoveringen? För övrigt är tyvärr hela huset under kraftigt förfall.
Det borde vara en självklarhet för Gävle kommun och HSB att om man ska leva upp till begreppet “samhällsbyggarstaden“, föregå med gott exempel. Westergrenska stiftelsen skulle kunna bli moderna, funktionella studentbostäder med ett ypperligt läge (även efter högskolans flyttning), om huset rustades till måttlig boendestandard med till studenter anpassade boendekostnader.
Samtidigt finge Gävle bibehålla en av stadens finaste byggnader från början av detta sekel, ritat av en av Gävles stora stadsarkitekter, som efterlämnat kulturvärden vilka bör vårdas och respekteras.
I samband med Bo-utställningen i Gävle 1988 imponerades deltagarna av Gävles ståtliga bebyggelse och med den varsamhet med vilka vissa byggnader restaurerats? Om dessa personer återkommer till Gävles 550- årsjubileum 1996 – låt dem icke bli besvikna.
Stadsarkitekten själv. Gunnar Wetterling på en samtida karikatyr från slutet av 1920-talet. Ur “Geflegubbar med penna och ritstift, i vrångbild och nidskrift. Vid pennan: Sven Gerndt, vid ritstiftet: V. E. Danielsson.
Utifrån de visioner som redovisats av Gävles nuvarande stadsarkitekt i GD den 30 mars i år, där rivningsraseri samt bebyggelse på parkområden, inklusive höghus, i första hand förefaller gälla – vill jag ställa följande frågor:
Vad är HSB:s och kommunens nuvarande planer för Westergrenska stiftelsen och inom vilka tidsaspekter?
LARS LINDH
———————————–
Oktober 24 2012
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
