Publicerat i Gefle Dagblad 15 Augusti 1987
Från Åke Nyléns tidningsurklipp
“Melinderska villan” antecknade Folke Löfgrens far på den här bilden som han själv tog i maj 1901. I dag brukar vi kalla villan ”Krusenstjernska huset” eftersom Agnes von Krusenstjernas familj bodde här 1903-1909. Fadern, regementschefen, ägde dock inte huset. Västra vägen är här kullerstensbelagd, Nygatan 3 är under uppbyggnad, i bakgrunden skymtar Borgarskolan, dåvarande militärskolan. ”Velocipedisten” sitter på en hög herrcykel utan stänkskärmar.
Nu renoveras Staketgatan 1 så att Agnes borde bli nöjd
I en spånkorg på vinden hittar jag min fars privatkorrespondens från 1887 samt en del gamla foton från första decenniet på detta århundrade som han själv tagit. På ett av fotografierna står antecknat “Melinderska villan — maj 1901“.
Vid närmare granskning ser jag att fotot föreställer fastigheten Staketgatan 1, som vi i dag kallar Krusenstjernska huset. Överste Krusenstjerna ägde alltså inte huset, men bodde i detsamma. Huset byggdes 1897 av grosshandlare Jean Melinder. Arkitekt var Erik Hjelm från Sundsvall. Det uppfördes i närmast nygotisk stil.
Författaren Olof Lagercrantz har tagit del av sin släkting Agnes von Krusenstjernas dagbok. Han skriver: “Familjen bor på Staketgatan 1, huset av sten — röda och vita stenar — också har det ett torn“, för att citera dagboken. I bottenvåningen bor regementsintendenten. En trappa upp ligger den Krusenstjernska våningen. Matsalen pryds av två pelare målade med äppelblom och grenar. Utanför ligger en liten trädgård. En bakgård fanns också med uthus och dörrar samt spjälor. Ej långt bort ligger exercisplatsen. Kommandorop och trumpetsignaler tränger ända in i rummen. På vinden, där gårdskarlen och hans hustru bor, har överste Krusenstjerna de första åren sin expedition åren 1903— 1909″.
Jag tar mig orådet att utan i förvarning besöka huset. Huvudingången är från Engelbrektsgatan 2. Genom ett par trappsteg upp kommer man in i förstugan, som har kryssvalv och vid sidan om förstugan ett litet utrymme, sanctuarium, med ett vackert färgat blyinfattat fönster ut mot gatan.
Vid sidan om förstugan finns ett toilettrum, därefter kommer vestibulen. Matsalen ligger mitt i lägenheten och övriga rum väl samlat med salong, matsal, herrns rum, fruns arbetsrum, serveringsrum, sängkammare, barnkammare, jungfrukammare, kök. Vid sängkammaren ligger badrummet. Till våningen hör en stor inbyggd veranda.
Våningen på nedre botten är likadan som den övre våningen. Det var alltså ingen liten våning som Agnes växte upp i. Jag beundrar kalkmålningen i förstugan med Jean Melinders initialer textade på väggarna. Stuckaturen på väggarna och i taken är utomordentligt vacker särskilt i salongen och i matsalen. Kakelugnarna är dekorerade med spöknippen och blomsterrankor. Enligt gammal stil står kakelugnarna på fötter. Interiören hör till de bäst bevarade efter Staketgatan.
Jean Melinder, som byggde huset åt sig och sin familj, titulerades grosshandlare. Han var kompanjon med Erik Kronberg, som på sin tid ägde Engeltofta. Jean Melinder erhöll lagfart på huset 1898.
År 1903 sålde han huset till intendentenen vid intendenturkåren Arvid Evert Unger, 1920 köpte kapten Knut Delin fastigheten. I juli månad 1941 sålde han i sin tur huset till konsul Hugo Müller. I dag (1987) ägs det av Jan Müller, som restaurerar fastigheten. Samtliga ägare har väl vårdat fastigheten och är värda en honnör. Högst uppe på tornet vajar i dag en vimpel med initialerna J M. Den kom till 1898. Det var byggherrens initialer Jean Melinder. I dag kan vimpeln tolkas som den nuvarande ägarens initialer Jan Müller.
Av fastighetens två lägenheter samt lägenheten om två rum och kök på vinden ska det i dag bli sju lägenheter. De största lägenheterna, två stycken, är på 200 till 222 kvadratmeters golvyta. De är emellertid speciella.
Övriga lägenheter är av mindre storlek. Nuvarande ägaren gör allt för att bevara så mycket som möjligt av den gamla inredningen. De ekådrade dörrarna snyggas upp och gamla dekorativa målningar tas fram där så är möjligt. Stadens kulturpristagare Per Mattsson har bland annat tagit fram den gamla färgsättningen från den nu grå färgen till den ljusgula på husets fasader. Länsmuseets experter följer restaureringsarbetet och ger råd. Överraskningar i restaureringsarbetet kommer då och då.
På baksidan av en list över ett skåp stod det “Den 24 maj 1898 insattes denna list av J Pettersson från Blekinge som även gjort skåpet”. Byggnadsföretaget ABV står för restaureringen och arbetsledare är ingenjör Erik Hellman.
Agnes von Krusenstjerna skulle nog vara rätt så nöjd om hon i dag fick se sin ungdomsstad. Huset hon bodde i är sig likt så även flickskolan, där hon gick. Faderns arbetsplats — Militärskolan — nuvarande Borgarskolan är väl underhållen och stadsträdgården som Agnes så romantiskt besjungit, prunkar alltjämt i vacker grönska.
Det var en trappa upp som von Krusenstjernas bodde. Och som man ser på planritingen var det inte någon liten lägenhet. Enligt Agnes dagbok pryddes matsalen av två pelare målade med äppelblom och grenar.
FOLKE LÖFGREN
HÄRINTILL berättar Folke Löfgren om ett av Gävles mest intressanta hus, Staketgatan 1. I takt med att Agnes von Krusenstjerna fått en renässans i litteraturhistorien — i höst kommer en avhandling om henne, i fjol gjorde Mai Zetterling en lysande film om hennes liv med maken David Sprengel, hennes böcker kommer i nyutgåvor — så borde Gävle göra något mer anslående av hennes minne.
Något mer än att uppkalla en allé i stadsträdgården efter henne.
Varför inte ett Krusenstjernarum eller något liknande i det hus där hon bodde i sex viktiga barndomsår på 1900-talets första decennium. Ett rum med fotografier, utdrag ur hennes dagböcker och skönlitterära verk, något som förankrade hennes författarskap i Gävle. Är inte det något för kulturnämnden och länsmuseet att grubbla över? Eller en Krusenstjernadag med uppläsningar och föredrag, årligen återkommande?
BJÖRN WIDEGREN
———————————————————————-
Januari 30, 2013
Länkar och bilder är ditlagda och materialet är sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be