“Gävlevandringar med Folke
av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”
Staketgatan 11.
NORRTULL
Vintrigt fasadparti av Staketgatan 11 med eleganta smidesbalkonger.
Foto 1983: Lasse Johansson, Gefle Dagblad.
Den här portalen hör till ett av de mera ovanliga sekelskifteshusen efter Staketgatan.
Man har inte delat på de stora paradvåningarna utan behållit den gamla rumsindelningen. De flesta sekelskifteshusen efter Staketgatan är ritade av stadsarkitekt EA Hedin. Han har även ritat detta hus. Staketgatan 11 byggdes 1906 i jugendstil med ett framspringande mittparti samt ett ovalt fönster i den rundade frontespisen (upptill, i mitten).
3,2 meter i takhöjd
Huset har elva lägenheter. Av dessa har tre 240 kvadratmeter golvyta. Takhöjden är 3,2 meter. Huset totalrenoverades 1981—1983. De gamla kakelugnarna har ersatts med öppna spisar. All fin gammal stuck finns kvar. Av jungfrukamrarna har blivit gästrum. Endast ett trapphus hör till fastigheten.
Under inte mindre än sex decennier har Byggnads AB Gevalia tidigare ägt och förvaltat huset.
Sedan 1976 ägs huset av Lars Göran Landström. Byggnads AB Gevalia ägde på sin tid även Gevaliapalatset, Dalapalatset och Westergrenska huseti hörnet av Stora Esplanadgatan och Nygatan med flera fastigheter.
Majoren styrde
Mäktig intressent i detta bostadsföretag var gymnastikläraren Gustaf Swedlund. Han var dessutom verkställande direktör i AB Gavlegårdarna. Militärisk ordning och reda ville han ha i allt vad han företog sig. Vi pojkar, som hade honom i gymnastik i läroverket, kallade honom för Gucke. Det var ett smeknamn. Han var populär. Hyresgästerna accepterade honom väl också, trots hans militära beteende.
Han ringde en dag vid lunchtid till elektricitetsverket i ett ärende och bad att få tala med “vakthavande ingenjören”. Majoren fick svaret att alla var utgångna.
—Vem är det jag talar med?
— Springpojken.
Majoren svarade då kort och militäriskt:
— Den mannen känner jag inte.
Varpå han lade på luren.
Staketgatan 11 med den lilla förgårdsremsan mellan hus och trottoar. Teckning: Lilly Källander.
Flaggan i topp
Då Gavlegårdarnas fastighet Mejseln i Brynäs på 1930-talet hade moderniserats och byggts ut, kallade major Swedlund på en representant för stadsfullmäktige, som vid en viss dag och vid ett visst klockslag skulle inspektera huset då arbetet var avslutat. Så skedde även. Majoren höll ett kort tal som avslutades med:
—Och se, nu går flaggan i topp. 
Nils, gymnastikläraren Gustaf Swedlunds son
Mejseln
Högst uppe på Mejselns tak hade han beordrat vaktmästaren att hissa flaggan. Majoren tog av sig hatten och stadens representant följde hans exempel, även om den stiliga hyllningen överraskade honom.
Historien om “vakthavande ingenjören” har jag fått berättad av en före detta hyresgäst i Staketgatan 11, Birger Jonsson, kallad Bigge. Birger Jonsson var anställd på Byggnads AB Gevalia. Han blev sedan egen företagare. Som anställd träffade han majoren nästan dagligen. Historien om flagghissningen på Mejseln har jag fått genom en nära anhörig.
Tredje generationen
Min gode vän Bigge Jonsson finns inte mer. Hans son, civilekonomen Lars Jonsson, är född i huset och bor fortfarande kvar med hustru och barn (1985). De ser nu tredje generationen växa upp omkring sig.
Montören Leif Janssons fru, Kerstin, är även född i huset. Med sina barn representerar familjen den tredje generationen hyresgäster. Det går åt mycket gardiner i det här huset, var det någon som påpekade — det är så högt i tak.
Staketgatan med dubbel trädrad och — tv på bilden — korsningen med Skomakargatan. Hörnhuset är Staketgatan 9, mellanbyggnaden är nr 11 och nästa byggnad, den med spetsiga torn, har fått nr 15. Kanske avskräckte olyckstalet..
Längs staketgatorna, en i norr och en i söder, gick tidigare stadens tullstaket. Södra Staketgatan bytte med tiden namn till Tullbomsgatan. Norra Staketgatan är dagens Staketgata.
Tullstaketet hade tre portar med intilliggande tullstugor. Västra, Södra och Norra tullen. Av praktiska skäl fanns även en “koport” mot nordost Dessutom fanns Sjötullen för den “större” båttrafiken och Lilla Sjötullen för bönder och fiskare.
Efter stadens utställning 1901 ville man, enligt en källa, “visa upp sig och bjuda till”. Staketgatan gjordes till en bred boulevard med patricierhus på norra sidan. På sydsidan, mot stadskärnan, lät man dock de äldre och enklare husen stå kvar.
Foto 1979: Leif Jäderberg, Gefle Dagblad.
Då majoren styrde och ställde på Staketgatan 11
Gefle Dagblad 5 januari 1985
Källa: Gävlevandringar med Folke av
Folke Löfgren och Barbro Sollbe.
———————————–
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.
