“Gävlevandringar med Folke
av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”
Norra Kungsgatan 15
NORR VÄSTER OM ESPLANADEN
Högre allmänna läroverket i Gävle, dagens Vasaskola på ett odaterat vykort.
Foto: Gustaf Reimers.
I ombyggt skick invigdes läroverket 1914 av ärkebiskop Nathan Söderblom, överdirektören vid läroverksstyrelsen A Falk samt stadsfullmäktiges ordförande i Gävle, konsul O Flensburg.
För första gången sjöngs då kantaten “Vi äro den knoppande våren” av Ruben Liljefors och Mauritz Sterner. Den kom att bli skolans signaturmelodi. Det finns ännu i slutet av I980- talet några studenter som var med och sjöng i aulan den gången..
Och 1920-talets elever minns att när fönstren var öppna, gick det inte att höra vad läraren sa. Det var ett sånt klapper av hästar och vagnar på gatstenarna utanför…
Gävles senaste revolution kom egentligen från studentrevolterna I Paris som i Sverige först spreds till studentkårsbyggnaden på Holländargatan I Stockholm. Därifrån kom den till flera gymnasier i vårt land. bland annat till Vasaskolan i Gävle.
Porten öppnades
Många reformer genomfördes i skolan. Den stora halvcirkelformade huvudingången mot Esplanaden som tidigare endast fått beträdas av rektorn och lärarna öppnades år 1970 för alla elever. Tidigare hade den varit stängd under morgonsamlingarna och endast öppnats för sådana elever som kommit för sent till morgonbönen. Dessa elever antecknades av vaktmästaren eller vakthavande läraren och fick sedan bege sig till sitt klassrum. Kom de for sent mer än tre gånger under en termin fick de sänkt ordningsbetyg.
Morgonsamlingarna togs även bort 1970, efter diskussioner mellan skolledning och elevråd. Lärare och elever stred om parkeringsplatserna på skolgården. Eleverna ville ha bort alla bilar, men till sist träffades en kompromiss som alla kunde acceptera.
Allmän titelbortläggning mellan lärare och elever kom först 1973. Förtjänsten härtill var nog grundskolereformens. Grundskolorna hade tidigare visat vägen. Den storslagna uppgången till aulan öppnades även for eleverna.
Sträng Buddha
Disciplinen på 1920-talet, då jag gick i skolan, var minutiös. Eleverna fick stå upp och gå ur sina bänkar då de skulle svara på någon fråga. I högre klasser fick de sitta kvar i bänken.
1 läroverket började man vid tio års ålder. Efter särskilda inträdesprov blev man antagen. Det räckte således ej med skolbetyget från tredje klassen i folkskolan. Klassföreståndaren i småklasserna undervisade i flera ämnen. Några flickor fick inte gå i läroverket.
Min klassföreståndare liknade religionsstiftaren Buddhaoch kallades allmänt, pojkarna emellan, för Buddha.
Många historier kunde berättas om Buddha. Han råkade ramla i Gavleånsent en kväll. Tre läroverkspojkar drog upp honom. Dagen därpå fick de anmärkning för “sen utevaro utan målsmans sällskap”. Han var emellertid omtyckt, även om han någon gång kunde dra någon pojke i örat.
Bakvägen utan mössa
Då det var studentexamen fick de nybakade studenterna gå ut genom huvudingången mot Esplanaden. De som kört i det muntliga förhöret fick gå ut bakvägen utan mössa. Kvar i Esplanaden stod då föräldrar och vänner och väntade förgäves.
De nybakade studenterna fotograferades, efter vederbörlig examen, stående på trappan till den representativa huvudingången.
Huvudingången är i dag sig lik från fordom. Endast den förändringen har gjorts, att Gävles vapen finns över portalen.
Spiering och Hedin ritade
Läroverket ritades av stadsarkitekten i Gävle. M A Spiering, år 1869. Skolan blev inflyttningsklar 1873. Den om- och tillbyggdes 1912—1914 efter ritningar av stadsarkitekten E A Hedin. Under ombyggnadstiden fick läroverket disponera Militärskolan — den skolbyggnad som vi i dag kallar Borgarskolan — på Valbogatan. Borgarskolan hade då sina lokaler i Berggrenska gårdenpå Norra Strandgatan.
Redan 1669 hade Gävle fått sitt första gymnasium Det var ett gymnasium i Stockholm som hade haft svårt att få elever och som flyttats till Gävle, där det anknöts till den gamla lärdomsskolan från Gustav Vasas dagar.
Gymnasisterna var, enligt Alf Uddholmsom forskat om Vasaskolan och dess föregångare, egensinniga och självständiga herrar. På bilden — ur Ny illustrerad tidning 1872 — ses de, i höga gymnasisthattar, samlade till ett Consilium. Det motsvarar dagens elevråd. Bildtexten i tidningen lyder “Från pennalismens dagar vid de svenska läroverken. Consilium vid Gefle gymnasium. Efter skizz af en d.v. (=dåvarande) gymnasist tecknadt af C.G. Hellqvist”
En gymnasist med krum rygg är på väg ut ur rummet. Det är tydligen han som drabbats av penalismen. I dag skulle det kanske ha kallats mobbning
Här gick studenterna ut
Gefle Dagblad 9 februari 1984
Utgiven 1988.
Barbro Sollbe.
Källa: Gävlevandringar med Folke av
Folke Löfgren och Barbro Sollbe.
———————————–
Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.
