Söndag 28/9 20:45 Bio 7:an 
för “smala filmer” visar på Filmstaden Barnhemmet.
En flicka, Laura, leker med några vänner i en sagoliknande trädgård utanför ett präktigt gammalt hus som senare blir känt som Barnhemmet. Laura adopteras och tvingas lämna sina jämnåriga kamrater åt sitt öde under de närmsta 30 åren.
Hon kommer tillbaka i vuxen ålder med sin make Carlos och sitt adopterade barn Simon. Entusiastisk och kanske med en gnutta samvetskval är hon fast besluten att återöppna sitt barndomshem och använda det åt sjuka barn, precis som gäller hennes HIV-smittade son.
Till en början är Simon helt ensam i huset och i brist på jämnåriga leker han med osynliga barn utan att föräldrarna reflekterar alltför mycket över det hela utan tycker “Det är väl okej när man är ett ensamt barn”. Så dyker även den där mystiska tanten Benigna upp och säger att hon är från socialtjänsten – men är hon verkligen det? Mystiken tätnar.
På invigningsdagen vill Simon visa Laura sin osynliga väns bostad, men med väntande gäster på utsidan finns det inte tid. Efter detta försvinner Simon. Dagar, veckor, månader går. Laura tror att Benigna kanske vet något. Hon rådfrågar polisen och konfronterar senare ett medium (Geraldine Chaplin). Under tiden undersöker hon barnhemmets historia och konstaterar snart: ”Jag är inte vansinnig, men min sons osynliga vänner har rövat bort honom!”
Filmen är onekligen mycket spännande och skräckinjagande. Ibland tycker jag nog att det är litet för mycket av det goda men det kanske beror på att jag personligen inte är så mycket för rysare. Av publiken på plats att döma och av deras viskande kommentarer som jag kunde urskilja, är den mycket, mycket bra! 
Se filmen och bedöm den själv! Gefle Dagblad tyckte att det är ”Pinsam Högtorgskonst” men det håller jag personligen inte alls med om./Lisse-Lotte Danielson.
————————————-
Senast uppdaterad: 2008-10-19
