Kommunsektorn varnar för en skattechock till följd av flyktingkrisen. Det kan komma att krävas skattehöjningar på närmare två kronor – minst. Befolkningsprognoserna är redan historia, enligt Sverige
Resultatet i kommunsektorn beräknas mer än halveras i år jämfört med förra året. Utöver flyktingkrisens effekter påverkas resultatet av en åldrande befolkning, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
– Vi har i många år ropat på vargen. Den verkar vara här nu, säger SKL:s chefekonom Bettina Kashefi.
Enligt henne behöver skatterna i snitt höjas med runt två kronor per hundralapp fram till 2019. I dag ligger snittet på 32 kronor.
Den senaste tiden har befolkningsprognoserna skrivits upp kraftigt till följd av flyktingskrisen. Men SKL:s beräkningar som baseras på underlag från i maj är redan obsoleta. Det innebär att kostnaderna kommer att bli ännu högre än i SKL:s nuvarande prognos, enligt Bettina Kashefi. Därmed behövs förmodligen ännu högre skattehöjningar eller intäktsökningar av annat slag för att kommunernas ekonomi ska gå ihop.
SKL hoppas också på mer pengar från staten, och verkar bli bönhörd.
– Jag tror att vi behöver vara beredda att skjuta till mer pengar till kommunsektorn under de kommande åren, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Men å andra sidan behövs ett stort tillskott av arbetskraft, så på lite sikt är det något positivt. Integrationen på arbetsmarknaden blir extra viktig framöver, enligt SKL:s ordförande Lena Micko.
– Det får inte ta så många år som det gör i dag, säger hon.
Centerns ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström säger att det inte är första gången SKL ropar om stora skattehöjningar. Men det måste vara sista utvägen i ett land med ”världens högsta skatter”, menar han.
– Det finns stor potential att få ut mer välfärd per krona, säger Källström.
Södertälje är en av de kommuner i landet som tagit emot allra flest flyktingar, men kommunalrådet Boel Godner (S) ser inget behov av att höja skatterna.
-Vi har kavlat upp ärmarna, man kan inte bara larma staten.
Om SKL:s skattehöjning skulle genomföras motsvarar det 2019 en intäktsökning för kommunerna på 38 miljarder kronor.
– Det här är ett utspel från SKL, en passning till regeringen om att öka statsbidragen och också att ha stabilitet i statsbidragen, så att man har längre planeringshorisonter. Det är väl långt ifrån klart att det skulle bli de här höjningarna, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
Olle Lindström/TT
——————
Publ. 2015-10-09 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!
