Rådhusets framtid oklar, Gavlefastigheter fick bakläxa och måste tänka om.
(Utdrag ur Arbetarbladets artikel 2/2 2015.)
Det är fortfarande inte klart vad som ska hända med Rådhuset i Gävle. Gavlefastigheter måste tänka om sedan man fått bakläxa av kommunens samhällsbyggnadsavdelning.
Planerna på två restauranger på bottenvåningen har strukits.
Rådhuset har stått tomt sedan mars 2013. Men beslutet om vad som ska hända med den anrika byggnaden drar ut på tiden.
Detta sedan ägaren Gavlefastigheter tagit kontakt med Samhällsbyggnad Gävle som meddelat att de tidigare planerna inte håller. Det blir för stora ingrepp i det gamla huset.
– Vi har kopplat in dem för att få veta vad vi får göra. Nu fick vi beskedet att “det där tror vi är omöjligt”. Då får vi backa ett steg tillbaka, säger Cecilia Öhlén, projektledare på Gavlefastigheter.
Som Arbetarbladet berättat vill Elite Hotels hyra Rådhuset av Gavlefastigheter och i sin tur hyra ut det till andra aktörer. I september gick hotellkedjan ut med att man ville ha restauranger och delikatessförsäljning, kaféer och butiker samt festvåning i huset.
Flera av de sakerna har nu i samråd med en antikvarie plockats bort från skisserna.
– Vi vill inte göra huset illa. Det är ett gammalt hus och vårt fokus ligger på bevarande, säger Per-Arne Vahlund, vd på Gavlefastigheter.
Vill ni veta mer rekommenderar jag att ni abonnerar på Arbetarbladets e-tidning!
Lisse-Lotte Danielson
——
Digitaliseringen av svenska böcker fortsätter, om än i blygsam takt.
FOTO: JONAS EKSTRÖMER/TT
En långsam digitalisering
Efter enorm optimism i början av 2000-talet verkar digitaliseringen av svenska böcker ha bromsat in rejält. Men nu väcker svenska förlag på nytt liv i drömmen om en digital bokhistoria.
STOCKHOLM Hela den svenska bokhistorien – tillgänglig för alla – när som helst. Så lät det 2009, när Google Books meddelade att man skulle lansera sitt enorma digitaliseringsprojekt i Sverige inom två år. Sex år, omfattande internationella protester och flera juridiska tvister senare har optimismen kommit av sig. Någon svensk satsning syns ännu inte till.
- – Ingen här pratar om Google Books längre, säger Magnus Nytell, chef för Bonnierförlagen Digital, på telefon från den internationella bokmässan Digital Book World Conference i New York.
På mässan, där majoriteten av de stora svenska förlagen deltar, är i stället e-bokmarknaden det stora samtalsämnet. Ett samtal som rymmer nytt hopp för digitaliseringen: De stora svenska förlagen planerar flera nya satsningar för att göra bortglömda klassiker tillgängliga på nytt.
– Vi har inlett vad vi kallar för “5000-projektet“. Innan 2017 kommer Bonnier ge ut 5000 svenska böcker digitalt, många av dem har inte funnits tillgängliga på mycket länge, säger Magnus Nytell.
Redan 2012 inledde Bonnier “1000-projektet”, där författarskap som Karin Boyes, Ivar-Lo Johanssons och Vilhelm Mobergs fick nytt digitalt liv. Ett projekt som nu förlängs med betydligt fler och mindre etablerade namn.
Bonnier Förlag står för den största satsningen, men även konkurrenterna planerar nya digitala tillskott.
– Varför har den digitala läsningen inte blivit större i ett land som Sverige?
Utbudet har spelat jättestor roll. Det har varit ett problem att många inte hittar det de letar efter, säger John Augustsson, digital projektledare på Natur och Kultur.
Därför förbereder förlaget nu flera nya digitaliseringsprojekt, där man kommer publicera hela författarskap digitalt.
På Norstedts har man sedan några år tillbaka digitaliserat hundratals av förlagets mest populära författare, ett projekt som fortsätter.
– Ambitionen är inte att digitalisera vartenda verk, det blir övermäktigt. Men vi tänker fortsätta på den inslagna vägen: Vissa författarskap och ett kvalitativt urval, säger Pauline Riccius, digital chef på Norstedts förlag.
De digitala satsningarna på förlagen till trots så ligger drömmen om en komplett digital bokhistoria långt in i framtiden. I skrivande stund finns få initiativ för att förverkliga den.
– Det är troligt att det händer någon gång, men det kommer inte att bli ett privat förlag som gör det. Vi digitaliserar för att ge ett utbud till konsumenterna, inte för att vara snälla. För att att digitalisera allt krävs andra initiativ, och finansieringen måste lösas. Frågan återstår om det ens är intressant att scanna allt?, säger Magnus Nytell.
TT har förgäves sökt Google Sverige för en kommentar.
Joachim Sundell/TT
Så digitaliseras bok-Sverige
Svenska staten: Kungliga Biblioteket digitaliserar verk skrivna före 1920 på begäran. Man arbetar även med att digitalisera svensk dagspress och svenska offentliga upphandlingar.
Bonnier förlag: Har inlett “5000-projektet” där man ska tillgängliggöra 5000 böcker ur förlagets katalog digitalt innan 2017.
Norstedts: Tillgängliggör “ständigt aktuella” författare löpande och publicerar utvalda författarskap digitalt i samband med nyutgivningar.
Natur och Kultur: Kommer inom kort att presentera en ny digitaliseringssatsning där hela författarskap ska digitaliseras, bland andra Sigmund Freud.
Ideella aktörer: Projekt Runeberg digitaliserar sedan starten 1992 titlar som inte längre är upphovsrättsligt skyddade, som till exempel Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg och August Strindberg.
Enligt förlagen TT pratat med görs de digitala satsningarna för att öka e-boksläsningen. E-böcker står fortfarande för enstaka procent av den svenska bokmarknaden, att jämföra med till exempel musik där drygt 81 procent av svenskarnas lyssnande är digitalt.
———
Publicerat av Lisse-Lotte Danielson 2015-02-03 för Gavledraget.com
