Julhandeln på nätet ökar
Svenskarnas julhandel på nätet ökar kraftigt. En stor del av handeln sker med mobiler och surfplattor. visar en studie.
Men det finns många fallgropar när man handlar online.
De närmaste månaderna blir intensiva när det gäller näthandeln. Och den 15 december 2014 väntas den svenska julhandeln på nätet nå sin topp och den totala försäljningen online beräknas uppgå till 929 miljoner kronor, enligt en undersökning från det amerikanska företaget Adobe.
Svenskarna är de som lägger mest pengar per person på e-handelsköp när julhandeln är som intensivast. Svenska konsumenter är, enligt undersökningen, lite sena i starten och börjar julhandeln online den 25 november.
Undersökningen bygger på en analys av tusentals e-handelssidor och besök på nätbutiker under oktober.
Vid årets julhandel på nätet väntas betydligt fler än tidigare använda sina mobiler och surfplattor – en ökning med 31 procent jämfört med samma period förra året.
Men det finns också vissa risker att köpa varor på nätet.
– Många gånger handlar folk gränsöverskridande utan att veta om det. Då kan det bli svårt att reklamera varorna om det är fel på dem. Du har alltid ett extra skydd om du betalar med kreditkort, eftersom köpet omfattas av konsumentkreditlagen, och man kan vända sig till kortutgivaren om företaget trilskas, säger Jolanda Girzl på Konsument Europa.
FAKTA
Använd kreditkort
■ Ta reda på fakta om företaget. Är bolagets namn, gatuadress, e-postadress, telefonnummer och det land där företaget finns utsatta på webbplatsen?
Kontrollera att företaget har en fungerande hantering för frågor och klagomål.
Är priset angivet inklusive porto och expeditionsavgift? Slutsumman kan annars bli högre än vad du trodde.
Lämna inte ut ditt kortnummer för något annat än köp.
Att betala med kreditkort ger ett extra skydd. Köpet omfattas då av konsumentkreditlagen.
Källa: Konsument Europa (TT)
—————-
Kriminella oroar ungdomar mest
Ungdomar kan vara bättre än vuxna på att bedöma risker på internet. 18-åringar anser att hackare och kriminella är de största hoten.
– Helt rimligt, säger Robert Jonsson på MSB.
Fyra av tio ungdomar hyser oro för att information som de lämnat efter sig på nätet ska användas på ett sätt som skadar dem. Hälften av de oroliga är mest bekymrade för hackare och kriminella organisationer. Det visar en undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjort, där 6700 18-åringar svarat på frågor om olika risker.
Att internet har en stor roll i unga personers liv är välkänt. MSB:s undersökning bekräftar den bilden. Var tredje 18-åring har inte varit utan tillgång till internet i tolv timmar i sträck under det senaste året.
Fem procent uppger att de inte varit utan internet någon gång på ett år.
– Om internet och mobiltelefoner skulle sluta fungera i en krissituation kan det bli jobbigt, säger Robert Jonsson, ställföreträdande chef vid MSB:s sektion för IT-säkerhet.
– Å andra sidan kan ungdomar ha bättre koll än vuxna inom vissa områden på internet, eftersom de växt upp med nätet. Det är intressant att se, säger Jonsson.
Han håller med om att hackare och kriminella utgör de största riskerna. Men 18-åringar oroas också över att information de lämnat på nätet kan användas på ett skadligt sätt av helt andra aktörer. 13 procent är bekymrade för möjliga arbetsgivare, nio procent för staten och olika myndigheter.
Andelen oroliga är högre bland svarande med utländsk bakgrund, 54 procent mot 43 för samtliga. Var tionde med utländsk bakgrund hyser oro för att den egna familjen ska komma över information de lämnat på nätet.
Det är fler kvinnor än män som är oroliga för att information kommer i orätta händer. Å andra sidan byter de unga männen lösenord i sin dator dubbelt så ofta som kvinnorna. Männens snitt är 2,5 gånger per år.
– Lösenord är viktiga för alla, både privat och i arbetslivet, framhåller Robert Jonsson.
Micke Larsson/TT
————–
Publicerat 2014-11-09 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
