Insändare – Dystra siffror för bokhandeln
Boklådor försvinner. Även i Gävle. – foto: Nils Palmeby
Public i Arbetarbladet Tisdag 3 februari 2015
De svarta fläckarna breder ut sig. Allt fler svenska kommuner saknar bokhandel. Hofors och Ockelbo hör till dem.
En kartläggning som branschtidningen Svensk Bokhandel låtit göra förskräcker. 1970 fanns 28 kommuner utan bokhandel. I dag är siffran: 115.
Landsorten stänger igen, nedläggningarna har eskalerat konstaterar Svensk Bokhandel. Sedan 2010 har 19 kommuner förlorat sin sista bokhandel.
“Och värre kan det bli”, eftersom de flesta orter bara har en enda bokhandel kvar. Som Gävle numera. Sedan Flanör tömdes på böcker, helt nyss, för några veckor sedan, då Akademibokhandelns två försäljningsställen slogs ihop.
Bokhandelsdöden drabbat först småorter. Halva Norrland är släckt på Svensk Bokhandels karta, men även tättbefolkade Skåne har svarta hål efter nedlagda boklådor.
Konkurrensen från nätet och från livsmedelsbutiker har blivit övermäktig, lyder analysen.
Men inte heller det senare är i dag en räddning för de bokhungriga eftersom många mataffärer minskat sitt utbud av pocketböcker. Mellan 500 och 600 närlivs, kiosker och bensinmackar tog bort sina bokställ när en av de stora pocketdistributörerna gick i konkurs förra året.
Enligt bokbranschen har försäljningen i den, återstående, vanliga bokhandeln stabiliserats något.
Men starta en bokhandel i dag? Banker tycker sällan att en satsning på just sådana produkter är en bra idé. Det har blivit svårare att komma in i branschen, “om man inte har en halv miljon på fickan”, säger bokkedjan Ugglans vd Anders Billing till Svensk Bokhandel.
Second hand-butikerna har i vissa kommuner blivit en sista räddning som alternativ bokhandel. Här brukar hyllorna vara välfyllda med böcker till vrakpris. Samtidigt är de avstjälpningsplatser som signalerar att fysisk bokförsäljning är gammal, dammig och värdelös.
Vart är vi på väg? För svaret behöver man knappast konsultera Fredrik Lindström.
BJ
——–
TT – Videojätten Youtube fyller tio år
Videodelningssajten Youtube har funnits i tio år. foto: tt
Public. i Arbetarbladet Torsdag 19 februari 2015
Internet (TT). Rekorden har slagits på löpande band och i dag spränger Youtube gränsen som sajten själv inte har kunnat påverka – den fyller tvåsiffrigt.
Youtube är världens största videodelningssajt och har enligt Emanuel Karlsten, journalist och rådgivare inom digitala medier, fått en betydande roll i hur människor konsumerar nöje.
- – Vi blir deltagare i stället för tittare när vi får chansen att påverka innehållet. Lättillgängligheten och möjligheten att kunna välja vad man ska se gör det meningslöst att sitta och vänta tills sändningen ska börja på ett angivet klockslag, säger han.
I dag besöker fyra av fem svenskar sajten regelbundet och mer än hälften av alla mellan 12 och 18 år ser klipp varje dag, enligt internetstatistik.
- – Youtube var väldigt tidiga att skapa en bra produkt som Google sedan utvecklade. Nya stjärnor föds inte för att de syns på SVT eller TV4 en fredagskväll utan de gör sig själva till stjärnor genom att hitta en lucka i det befintliga materialet, säger han.
Men trots att fler och fler besöker den populära sajten håller Emanuel Karlsten upp ett varnande finger.
- – Ett problem är att väldigt mycket pengar hamnar hos Google i stället för hos dem som skapar innehållet. Det kan innebära att de som har miljontals följare kanske startar egna plattformar där de kan ta mer av kakan själva.
Christoffer Urborn
Emanuel Karlsten, journalist och rådgivare inom digitala medier.
foto: tt
Youtube i Sverige
82 procent av alla svenska internetanvändare tittar på Youtube. Av dem gör 46 procent det varje vecka och 18 procent gör det dagligen.
Bland män besöker 84 procent sajten, medan siffran är 78 procent hos kvinnor. Vid dagligt tittande är det dubbelt så många män som kvinnor som tittar på Youtube.
99 procent av alla i åldern 12 till 15 besöker Youtube regelbundet, mer än hälften av dem dagligen.
När det gäller sysselsättning är högskolestudenter den flitigaste besökaren medan jordbrukare är den yrkesgrupp som tittar minst.
källa: internets statistik
———–
Konstchock i Antikrundan
Foto, privat.
Arbetarbladets vinskribent Sune Liljevall kan kalla sig konstkännare också. I SVT:s “Antikrundan” härom veckan fick han veta I det inte var någon vanlig souvenir han hade köpt med sig hem från en Indienresa. Målningen är gjord av den indiska mästaren Bimal Dasgupta.
Härom veckan var det en snulbbe som visade upp en tavla för experterna i tv- programmet “Antikrundan”, när det sändes från Falun.
Falubon hade köpt den och ytterligare två målningar – vid en resa i Indien 1986. För tillsammans kring 10 000 kronor.
Nu visade sig målningen hade med vara värd uppåt 100.000 kronor . Oj.
I Gävle fick Arbetarbladets medarbetare Sune Liljevall anledning att säga samma sak.
- – Överraskad? Det är bara förnamnet!
Liljevall äger nämligen också en målning av samma indiska konstnär. Fyndad vid samma tillfälle, för 5 000 kronor på ett konstgalleri i New Delhi. Mannen från Falun var en reskamrat.
- – Han och jag köpte var sin stor målning av Dasgupta för att vi tyckte dom var så läckra. Att de nu visar sig vara en bra investering och pensionsförsäkring är bara bonus, även om jag inte har någon tanke på att sälja min, säger Sune Liljevall.
Bimal Dasgupta (1917- 1995) räknas enligt Antikrundans konstkännare i dag som en av Indiens främsta moderna konstnärer. Hans verk betingar höga priser på internationella konstauktioner.
Dasgupta är känd för sitt surrealistiska och färgstarka måleri i akryl och akvarell. Han anses särskilt ha varit en mästare med vattenfärgerna. Akvarell var inte hans val av teknik men en teknik som kom att utveckla hans artisteri: “Jag hade inte råd att måla i olja”, berättade Dasgupta i en artikel i India Today några år före sin död.
BJ
———
Publicerat av Lisse-Lotte Danielson 2015-02-19 för Gavledraget.com
