Gävleprojekt siktar in sig på unga och utslagna – av Ingrid Carlqvist

 

 

Publicerat i Arbetarbladet 26 mars 1980

Från en urklippsbok av okänt ursprung.

 

Många flickor väljer att skaffa sig barn framför att tvingas gå arbetslös. Det är för dem ett sätt att skaffa sig en identitet, och att fylla någon funktion i samhället.

— Dom flesta tjejer som kommer hit till oss på so­cialförvaltningen har fött barn, men i dom flesta fall är barnen omhändertagna. Så säger Börje Snygg, som är fältassistent i Gävle.

— Trots att det har gjorts en undersökning i Stockholm som visar att det är fler tjejer än kil­lar som använder narkotika, så är det mest killarnas problem som uppmärksammas. Det är ju bara dom som syns.

Börje Snygg tror dock att flic­korna kommer att synas mer i framtiden.

— Därför är det jätteviktigt att försöka skaffa fram fler jobb åt tjejer.

 

APATISKA

 

Börje Snygg menar att det är bevisat att de som går arbetslö­sa löper stor risk att bli apatis­ka och få psykiska och sociala problem.

— Ibland är det svårt att av­göra vad som är orsak och vad som är verkan till ungdomar­nas situation, säger han.

— Antingen får dom sociala problem för att dom inte kan få jobb eller så får dom inte jobb därför att dom har alla dom här problemen.

— Dessutom är det mycket svårare nu för tiden att få jobb om man tillhör dom utslagna. Nu finns det ju så många ung­domar utan problem som också går arbetslösa.

 

INGA VÅRDHEM

 

— Det tråkiga är att kommu­nen inte har någon som helst uppfattning om hur den vård, som finns, fungerar. Det läggs en väldig massa pengar på oli­ka sorters vård, men ingen kon­trollerar hur resultatet av vår­den blir.

I Gävleborgs län finns det fle­ra vårdhem för missbrukare, men inga av dem är tillgängliga för de som bor i länet. Hassela har kollektiv här, men dit får bara Stockholmsungdomar komma.

— Det värsta med dom här ungdomarnas problem är nog att dom inte har en människa att hålla stadig kontakt med. Det har gjorts undersökningar som

visar att en ung människa i svå­righeter kan ha upp till 17 olika kontaktpersoner på skilda myn­digheter.

 

PRAKTIK I SKOLAN

 

Idag är gymnasieskolan inte hundraprocentig, dvs alla som slutar grundskolan får inte plats på gymnasiet.

— Jag förespråkar inte en hundraprocentig gymnasie­skola, säger Börje Snygg be­stämt.

— Då skjuter man ju bara fram det hela några år. Det är ju inte alla som vill fortsätta sko­lan. Jag tycker däremot att det skulle satsas på att varva teori och praktik i skolan.

 

PROJEKT PILEN

 

Socialförvaltningen väntar nu på att få klartecken från kom­munstyrelsen att starta ett pro­jekt som kallas för Pilen. Pro­jekt Pilen tänker ta hand om de ungdomar som har misslyckats med arbete och det sociala um­gänget. De som har det värst, helt enkelt.

— Bland annat ska dom slip­pa alla dessa olika kontaktper­soner. Högst en eller två ska dom behöva gå till om det har hänt något, påpekar Börje Snygg.

 

Ungdomsarbetslösheten leder i många fall till att ungdo­mar slås ut. Det är då vi får ta hand om dom, säger Börje Snygg, fältassistent i Gävle.

 

 

Man har begärt 583 000 kronor av kommu­nen för att genomföra projek­tet. När frågan ska tas upp i kommunstyrelsen är ännu inte bestämt.

 

INGRID  CARLQVIST

 

————————

 

Börje Snyggs svar på den publicerade artikeln:

Journalistiskt snabbkok?

I onsdags mådde jag pyton, ty jag var intervjuad i lokalpressen. Av rubriker och ingress delgavs jag upp­fattningen att predika för “vårdhem” åt knarkare, att det sk Pilenprojektet avser “utslagen” ungdom, att de flesta “tjejer vi träffar på socialbyrån har omhänder­tagna barn” m m.

 

Det finns en journalistisk ytlighet, ett snabbkok som jag finner ohederligt och därför farligt. Den här arti­keln var ingen “nyhetsgrej”. Journalisterna kunde fått tid att bearbeta och gjort ett hyfsat arbete. Det kunde handla om:

 

1.  Ett krav på en kommu­nal plan för missbruksvården. Jag anser att vård­arbetare och politiker måste vara beredda på radikala omdisponeringar av den nuvarande missbruksvår­den. Man kan inte bara kräva “ökade resurser” utan att granska hur meningsfull dagens vård är. Det som skulle kräva extra tillskott är däremot minst två Hassela-inriktade kollektiv (för yngre och äldre) för Gävleborgs del. Det är långt ifrån några hemliga “vårdhem”.

 

2. “Utslagen” ungdom svarar mot ett reaktionärt synsätt. Det är möjligen gångbart som boxnings­term. Socialpolitiskt svarar det emot hopplöshetens evangelium. “Han/hon är inget att göra åt”. Det finns tillräckligt med sådan slapp­het inom och utom socialvården, för att jag vill stå som namn för det.

 

3. På hundra arbetslösa ungdomar är ca 60 flickor. Det finns propåer som säger att om tio år är det mindre än en tiondel av alla tjejer un­der 20 år som har förvärvs­arbete. Dvs andelen kvinnor som har erfarenhet av för­värvsarbete innan de bildar familj kommer att minska, tvärtemot vad jämlikhetsde­batten kan ge sken av.

 

En undersökning i Stock­holm visade att det är fler flickor än pojkar som prövat knark i 15-årsåldern. Av nar­kotikaberoende kvinnor i 25—30-årsåldern är det inte ovanligt att finna ett till flera omhändertagna barn. Kvinnan sägs vara dubbelt förtryckt. Missbruksvården är ett otäckt förstoringsglas på det. Att göra detta till att “de flesta tjejer vi möter på socialbyrån har omhänder­tagna barn”, är fräckt och slarvigt.

 

Pressen är viktig. Därför skall ord respekteras. Ter­mer som “utslagen” och “vårdhem” hör ihop med förakt och uppgivenhet. Det följer en tankebana som jag vill bekämpa. Men i det jour­nalistiska snabbköpet kan vem som helst riskera att bli profet för vad som helst. Och detta handlar sannolikt om villkoren för både journalis­ter och “offer”.

 

BÖRJE  SNYGG

—————————-

maj 01, 2013

Gå till Startsidan Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be