Klockgjutaregränd från 1875 till mitten av 1950-talet – av Lars Brolund

Jag heter Lars Brolund är född i Gävle 1947 och det jag berättar är till viss del självupplevt och den större delen har mamma berättat för mig. Jag har också personforskat i släkten sedan hösten 2006 efter en kurs ledd av Mats Ekedahl på Medborgarskolan i Visby.

 

Jag bodde de första 2 åren på Sofiagatan där vi hyrde övervåningen i en villa men 1949 flyttar vi till Klockgjutaregränd 5 i kvarteret Tillfället där min mormor och systrar bodde med gaslykta vid ytterdörren mot gränden (har fotografi på det). På Södra sidan fanns en staketomgärdad grönyta med rabatter, trädgårdsland samt uthus för redskap med torrdass.

 

 

Inne i huset fanns åtminstone 3 kakelugnar, vedspis i köket, kallvatten och diskbänk. På andra våningen kommer jag inte ihåg hur det var planerat och där bodde mormor Gerda, mostrarna Jenny och Svea (d 1948-11-13).  

 

I hallen utanför köket fanns vattentoalett med ytterdörren mot gränden några meter bort. Tvättad blev jag i plåtbalja på diskbänken och varje onsdag o fredag/lördag gick familjen till Murenska badhuset för ordentlig rengöring.

 

 

 

 

 

 

På lördagarna handlades det böckling o strömming av fiskarna FlodbergFisktorget O  järnvägen.

 

 

Gränden låg S om Slottet-Hamiltongatan och mynnade i NO mot Hamiltongatan i SV mot Timmermansgatan.

 

 

 

På Timmermansgatan låg John E August Anderssons livsmedelsaffär där vi handlade det mesta t.ex. lösmjölk från kruka till en början, knäckäpplen och 1-,2- och 5 öres kola för att nämna sånt som inte finns idag.

 

Andersson hade hatt var en inbiten Brynäsare och jag minns honom.

 

  Brynäsare

 

Affären låg först i linje med Klockgjutaregränd men flyttades sen till hörnet Timmermansgatan-Hamiltongatan.

 

Rivningen av detta västra träkåks söder skedde omkring 1956/57 och vi flyttade till S Stapeltorgsgatan 3 A.

 

 

I gränden nr 7 bodde exekutor Hugo Bromans familj och när kvarteret rivs så blir något hus där Hemlingbystuga.

 

Gamla Hemlingbystugan

 

Hustrun Mimmi träffade jag ibland när jag lekte med hennes barnbarn och hon sa att psalmen “hälsans gåva dyra gåva” av J O Wallin skulle jag lära mig och det har gjort.

 

I nr 1 eller 3 bodde familjen Geijer. Fadern var borstbindarfabrikör och var född 1875 i Stenkumla förs på Gotland.

 

En dotter Cally Matilda Emfors(Geijer) var biokassörska på biografen Olympia dit pappa o mamma ofta gick och en yngre dotter Edit Adeline “Ecke” Zander (Geijer) blev konstnär och författare.

 

 

Biografen Olympia

 

I grändens NO del vidgades den och där låg en tegelbyggnad som var vulkverkstad när jag växte upp.

 

På den öppna ytan i gränden hade min mormorsfar Johan Alfred Karlsson skrädderi i en vit träbyggnad som är fotograferad i boken Gamla Gefle framkallat sid 63. N August Ekbergs firma fanns också där och S Trädgårdsgatan 3 hette det då men senare blev det Hamiltongatan. Skrädderiet drevs troligen mellan 1875-1915 och mmf kom från Målilla med Gårdveda förs i Kalmar län f 1846-d1925. 

 

 

En bror Clas Oskar Karlsson född i Virserum förs (H) f1852-d1918 följde med till Gävle via Stockholm där de troligen utbildade sig o Clas blev gelbgjutare i stan men var han arbetade vet jag inte.

 

En dotter till Clas, Ingrid Cecilia Karlsson f1894-d1971 drev S TvålhusetS Kungsgatan och där handlade mamma o jag på 1950-talet. Affären o skylt finns på foton i Gävleböcker mm.

 

Södra Tvålhuset

 

Jag kommer ihåg Ingrid och ser henne ännu framför mig. Sonen Karl Algot Karlsson f1889-d1957 var verkmästareElfströms tekniska fabrik  och finns på foto vid deras personalfest 1936 och på delar av personalen vid Elfströms Tekniska i slutet av 40-talet.

 

(fotot: Andra bordet: Fröken Märta Lindeberg, Verkmästare Karlsson, herr Knut Lindberg, Eivor Wennstedt och Elvine…?)

 

En annan dotter Hulda Leontina Karlsson f1879-d1955 var sömmerska och hade hålsömsatelje i stan men var den låg vet jag inte. Jag kommer ihåg henne och jag kan forfarande höra hennes röst.

 

 

Min mormors far skräddarmästaren gifte sig först med Johanna Charlotta Broström f1842 som avlider redan 1876.

 

I hennes familj är både hennes far och 2 bröder tobaksarbetare åt Rettig o alla dör unga, men hennes syster Christina Lovisa Broström gifter sig med fajansfabrikören Johan Erik Boberg f1853-d1931 och får ett längre liv.

 

 

Antonie Rettig von Eckerman

 

Skräddarmästaren gifter om sig med Johanna Wilhelmina Pousette som också förlorat sin närmaste, stadsbetjänten Johan Gustaf Bouvin.

 

Paret Karlsson-Pousette får sedan min mormor Gerda Vilhelmina Malm, caféägare Fältskärsgatan 7. Jag tror att hon drev café Malm från slutet av 1920-talet till slutet på 1940-talet. 

 

 

Hon arbetade också som hushållerska vid officersmässen på Hälsinge regemente

Gerda hade en äldre syster Jenny Elisabeth Karlsson vilken var frälsningssoldat under en del av sitt liv och drev café på Södra Sjötullsgatan men vad det hette och låg mer exakt vet jag inte.

 

Hon står som bagerska i folkräkningen 1930 och min mamma sa att hon var en överdängare på bakning. Hon gillade också att spå både i spelkort och kaffesump. Jag minns henne och hon levde ogift 1874-1954.

 

En yngre syster Svea Alfrida Karlsson utbildades i Stockholm och blev sedan kontorist på Konsum i stan.

 

Systrarnas bror Carl August Carlson emigrerade till Nordamerika 1903 och han spelade fiol,

var skräddare, skogshuggare mm och avlider i USA 1965.

 

En annan person med verksamhet i Gävle var konstsmeden och ciselören Gustaf Blasius Ringström. Han föddes i Ramnäs förs (U) f1867-d1938. Hans mamma blev en av Brasiliensvenskarna som fick resan betald av Brasilianska staten men tyvärr avlider hon och dottern Anna Matilda 1891 kort efter ankomst och August hennes man återvänder till Sverige 1892. Gustaf gör saker i koppar, taklampor, ljusstakar, lampetter mm. Han gör också stora o små tavlor ofta med Bruno Liljefors motiv och enligt min pappa rådfrågade han Bruno först om han fick låna motiven. Gustaf är min fars morfar och min farfar John Brolund som var slöjdlärare på skolorna i Gävle gifte sig 1918 med Juliana Ringström en av Gustafs döttrar. De bor på Snusmajas tomt Övre Bergsgränd 7 där min pappa föddes och jag har varit där många gånger på 50-talet.

 

I vardagsrummet fanns då på ena väggen skrivet “stundande skördar mödornas lön” med en målad odalman vid plog dragen av en häst.

 

På 70-talet när jag arbetade på I 14/Fo 49 träffade jag förrådsmannen Fernstedt och vi började prata om flydda tider. Då berättade Bengt att han hyrde lillstugan av farfar på Snusmajas innan han gifte sig.

 

Rut, syster till Juliana, gifte sig med stadsdirektör Westlund en profil i Gävle.

En tredje syster Hulda gifter sig med intendenten Unger och får två tvillingpojkar Gustav o Bertil.

 

De är skådespelare åker till Hollywood 1947 och kallar sig Unger twins men den historien

år lång så den blir senare i gävledraget om det finns intresse.

 

Gustafs verkstadatelje bör ha legat i stan eller möjligen i Valbo och jag har träffat på hans alsterpå auktioner, hos antikhandlare och jag har en del.

 

En syster till min farfar Signe Elisabeth Brolund 1895-1971 gifter sig 1942 med kaptenen vid Hälsinge regemente änkemannen Sixten Söderhielm 1885-1965

och han arbetar vid infanteriskjutskolan vid Rosersbergs slott.

Efter pensioneringen förestår Sixten muséum i Säter. Ett av Sixtens barn i 1:a äktenskapet med Stina Bergman 1892-1941 är

löjtnanten vid Dalregementet Lars Söderhielm 1916-1941 och han stupar när han tjänstgör i Svenska frivilligbataljonen vid Hangöfronten i Finland 1941-11-06.

Vid gravsättningen på Säters kyrkogård talar bl.a Finlands militärattaché som yttrar att han ljöt sitt liv i främmande land för Finland

och samtidigt för Sveriges och Nordens frihet.

 

 

Lars  Brolund

————————————-

 

Januari 09, 2013

 

Sammanställt och kompletterat med bilder av lisse-lotte@danielson.be

 

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top