Foton av byggnader i Gefle före branden 1869

Några blad ur Gefle stadsfullmäktiges äldsta historia av Knut Lindberg

Utgavs till 75-årsminnet av Stadsfullmäktigeinstitutionens tillkomst

1863-14/1 1938

Utdrag ur protokoll från branden 1869:

………………. Gefle stads brand den 10 och 11 juli 1869, 1860-talets stora händelse, som många gånger i olika sammanhang blivit skildrad, beredde kommunens förtroendemän oanade svårigheter. Genom denna brand lades omkring 530 gårdar i aska, däribland teatern, stadshuset, börsen, frimurarelogen, läroverket och Sophia Magdalena kyrka. Även rådhuset blev illa ramponerat av elden. Cirka 8,000 människor blev på en gång husvilla och i nära nog fullständigt avsaknad av livsmedel. Vad en dylik katastrof betydde med den tidens kommunikationsväsen kan man lätt föreställa sig. I skadorna var enbart Städernas allmänna brandstodsbolag intresserat med ett belopp av 3.622.895 kronor. Den totala brandskadeersättningen, fördelad på olika bolag, uppgick till något mer än 5 1/2 miljoner kronor. En stor del av den brunna egendomen var icke försäkrad. Hur stora värden av sådan egendom, som genom branden gick förlorad, är ej känt.

………………Elden utbröt i den rektorn J. Selggren tillhöriga gården n:ris 21 och 122 i stadens andra kvarter samt orsakades genom vårdslöshet vid limkokning i snickaren J. A. Erlandssons i nämnda gård inrymda snickareverkstad. Branden fick redan från början stark fart genom det blåsväder, som för tillfället rådde. En intressant belysning över tilldragelsen kasta de rapporter, som rörande branden på sin tid avgåvos till Städernas allmänna brandstodsbolag av bolagets ombud majoren E. Sasse och expeditionssekreteraren Fritz Kythén. Sasse, som synes ha varit tillstädes vid brandens början, karakteriserar tilldragelsen omedelbart i telegram till bolaget sålunda: “Blåsväder, brist på vatten, mindre god ordnad eldsläckning, korta sprutslangar, fylleri, obenägenhet till arbete.^{…………………………………………..}

“Anledningen (till branden) var oförsiktighet vid kokning i en limpanna i en snickeriverkstad, där man trots förständigande vid föregående brandsyn underlåtit att lägga ut plåtskiva framför spiseln och där en i muren svagt fästad eldstadslucka knappast varit tillsluten och fönstren stått öppna oaktat blåsvädret. Brandplatsen var ett trähus, beläget nordväst om Stora torget vid hörnet av Slotts- och Västra Drottninggatorna (gården nr 21 och 122 i andra kvarteret). Till platsen anlände först frivilliga brandkårens och sedan stadens övriga sprutmateriel; detta var snarare bättre än annorstädes, men ankom till platsen alltför sent. Det anmärktes även, att sprutorna ej fördelades på rationellt sätt. De större sprutorna borde nämligen ha inriktats mot själva brandhärden, de mindre brukats för att begjuta platser, som löpte fara att antändas. Man bevakade ej heller taken med pytsar, släckviskor m. m. Där brandsegel uppsattes, fuktades de ej, som sig borde. Med skärpa betonar Sasse, att det varit önskvärt, att envar uppfyllt sin plikt hellre än att med det oviktiga bärgningsbestyret sig befatta. I magistratsprotokollen talas däremot mycket om brandens snabbhet, ‘vindens häftiga kastningar’ och den hindrande ‘förskräckliga hettan.’ Rättvist torde det i varje fall vara att med Rythén betona, att rådvillheten växte i samma mån som den västliga blåsten ökades och flygelden mångfaldigades. En betydelsefull omständighet torde också ha varit, att kajerna vid Gavleån helt nyss överallt uppförts till sådan höjd, att vattenhämtningen blott kunde ske med långa pytshakar. Alltnog spred sig elden omkring åt alla håll i den norra stadsdelen men framförallt i vindens riktning mot öster — ned mot och omkring Stora torget och vidare över staden förbi östra Nytorget. Man försökte emellertid varken där eller vid den i samma linje norr—söder belägna Lillån att genomföra något verksamt försvar.”

För kommunens styresmän gällde det nu att handla och handla snabbt för att i möjligaste mån lindra skadegörelsens verkningar. Medan branden ännu pågick, kallades stadsfullmäktige söndagen den ii juli 1869 till sammanträde å Gefle slott för dryftande av de åtgärder, som i den uppkomna situationen borde från samhällets och myndigheternas sida vidtagas. Sammanträdet hölls gemensamt med länsstyrelsens chefsämbetsmän och magistraten. Vid sammanträdet tillstädeskommo av länsstyrelsens funktionärer landshövdingen F. Asker, landskamreraren J. A. Södermark och t. f. landssekreteraren C. F. Mellin, av magistratens ledamöter borgmästaren J. V. Petre samt rådmännen J. V. Löfvander och J. Hålen, av stadsfullmäktiges ledamöter: ordföranden rektor Selggren samt herrar Robert Rettig, J. L. Westman, J. L. Åsbrink, W. Stenbeck, G. Klintberg, C. Runer, C. R. Petré, N. J, Kjellerstedt, R. J. Ström, A. E. Lindström, J. G. Fischer, Fr. Stenbeck, A. G. Thomsson, H. Göransson, C. J. Keventer, P. j. Haegerstrand, D. Runer, R. Holmstrand, V. T. Engwall, Ol. Baumgren och Fr. Holmstedt.

———————————-

Några av de få foton som fanns på byggnader före branden: Klicka på resp bild för att se den förstorad!