Koleran och andra epidemier på 1850-talet gjorde många barn föräldralösa och de “auktionerades” ut till fosterföräldrar. 1859 beslutade medlemmar i Gävle missionsförsamling att öppna ett barnhem på Islandsholmen där nio barn mottogs det första året. Föreståndarinna blev Sofia Grape, som hade tjänsten i 27 år. Välbärgade familjer lämnade regelbundna bidrag, allmänheten skänkte inventarier och fattigvården tog ekonomiskt ansvar för allt fler barn. 1862 öppnade fattigvården två rum i Kasernen till ett barnhem.
Källbäck
1871 invigdes nybyggda barnhemmet Källbäck, ett trähus i två våningar med veranda och balkong på ena långsidan, vid nuvarande Södertullsområdet. Ladugård för tre kor och många grisar, trädgård och lekpark anlades.
Södertull vid Södra Kungsgatan och Kaserngatan, känt för äldrevård i olika former under årens lopp, har sin grund i den arbets- och försörjningsinrättning, kallad fattighus, som byggdes i tre våningar med kyrksal efter ritningar av E.A. Hedin och togs i bruk 1881.
Området utökades vid slutet av 1890-talet när fattigvården övertog Källbäck. Ett sinnessjukhus, tre huskroppar runt en trädgård, ritat av arkitekten Gustav Wikman, byggdes 1904 på området. Eftersom där fanns trädgård, djur, verkstäder och en vedgård var inrättningarna självförsörjande till 1950-talet.
1873 öppnades ett hem för pojkar som 1881 flyttades till Rettigska barnhemmet (se nedan), och Källbäck blev hem för flickor.
Källbäck Södertull. 1897 köpte Gävle stads fattigvård Stora Källbäck av Enskilda barnhemmet Salem för att där inrätta barnasyl för tillfällig vård av barn som behövde hjälp av samhället. 1922 byggdes Lilla Källbäck för mödra- och spädbarnshem. Stora och Lilla Källbäck övertogs 1926 av barnavårdsnämnden och drevs som barnhem till 1970-talet. Lilla Källbäck, som under en tid kallades Bildhuset (där fanns terapi- och konstverksamhet), revs på 1990-talet. Stora Källbäck har senare kommit att ingå i Södertulls sjukvårdsinrättningar .
Barnhemmet Salem
Källbäck såldes 1897 till Gävle stad och ett nytt hus för barnhemmet Salem, ritat av stadsarkitekten E.A. Hedin, byggdes i nuvarande kvarteret Salem, Sofiagatan 6 på Söder, dit barnen flyttades 1900. Föreståndarinnor var Maria och Adolfina von Norrman. Huset byggdes i sten, två våningar med sex rum i varje våning. Huvudentrén markerades med en liten utbyggnad med veranda och balkong. Taket var valmat och på sydöstra gaveln fanns ett runt trapphus.
1944 flyttades barnen över till Stora Källbäck för ett år då Salem skulle användas som sjuk- och förlossningshem för baltiska flyktingar. 1955 återinvigdes Salem efter renovering och hade då plats för sex pojkar och fyra flickor. Ekman, H: Enskilda barnhemmet Salem 100 år.
Senare, bland annat 1953, har byggnader uppförts för rehabilitering och annan vård. 1961 blev Södertulls sjukhus central för långtidssjuka i hela Gästrikland.
1985 inrättades på Sörbygården den första dagverksamheten i Gävle för demenssjukdomar. Vid Ädelreformen 1992 övertog kommunen ansvaret för äldreboendet och delar av Södertull fick ett särskilt boende för äldre i Per Ennes gård, Fleminggården, Lönngården, Syrengården och Vallongården. Delar av de äldre anläggningarna har efter hand fått nya funktioner, bland annat som hälsocentral.
Rettigska barnhemmet
1873 köpte direktionen för barnhemmet Källbäck, en gård vid nuvarande Valbogatan till barnhem för 10-12 pojkar för av Gefle Stads Sparbank skänkta pengar. Till gården hörde ett litet jordbruk.
När marken intill pojkhemmet på Valbogatan behövdes för gaturegleringar upplät stadsfullmäktige Strömsborgsvreten där det Rettigska barnhemmet uppfördes och invigdes 1881. Huset, som ritades av stadsarkitekten E.A. Hedin, uppfördes i två våningar i tegel med torn på taket.
Till minne av den avlidna dottern Lulli (som bara blev 13 år) ställde Robert Rettig och hans hustru Adelaide 1873 en fond (utökad 1881 till minne av den likaledes avlidne sonen Axel) till förfogande för de båda barnhemmens utveckling och underhåll. Det nya barnhemmet, öppet för pojkar, fick då namnet Axel och Lulli Rettigs hem för vanvårdade barn
.
Verksamheten upphörde 1955 då plats för pojkar bereddes på Enskilda barnhemmet Salem. Salarna i Rettigska barnhemmet blev då för några år skollokaler och huset kallades Rettigsskolan. Stiftelsen Axel och Lulli Rettigs barnhem, Kungsbäcksvägen 22 väster om nuvarande Konserthuset, revs 1960 för att ge plats för Strömbadet. Ekman, H: Enskilda barnhemmet Salem 100 år.
Se även: Barnhemshistoriken….sammanfattat av Lisse-Lotte Danielson.
Senast uppdaterad: 2011-01-08
