En sjökaptensgård vid Smedjegatan
Artikelserie i Gefle Dagblad 1958 – 1962 : Bland Kåkar och Gränder på Gamla Söder. Anteckningar ur Gävle stadsprotokoll, domböcker och andra handlingar.
Av de nuvarande åtta fastigheterna i kvarteret Färgaren är Smedjegatan 7 den som erbjuder det magraste historiska stoffet i stadens tomtböcker. Dess historia kan med andra ord icke med säkerhet följas längre tillbaka än till 1700-talets mitt, även om äldre kartor tyder på, att tomten funnits till långt tidigare. Det vill synas, som om tomten en gång i världen på något sätt hängt samman eller hört ihop med nuvarande Smedjegatan 9, men om så varit fallet respektive när och hur de i så fall kommit att skiljas från varandra, tycks vara stört omöjligt att utreda.
År 1758 anges som ägare tullskrivare Anders Sparrman, men i fortsättningen tycks den tätt som oftast ha bytt ägare. Någon gång i slutet av 1700-talet kom den stadstjänaren Anders Westerbergs (f. 1762) besittning, och innehades efter hans död av hans efterlämnade maka Kajsa Stina Norgren (f. 1769). Makarna hade åtminstone ett par barn, av vilka sonen Anders (f. 1795) gcik till sjöss i unga år och slutligen rymde från sitt fartyg i New York 1823 för att sedan ej mera höras av.
Kvar i hemstaden var emellertid dottern Anna Kajsa (f. 1800, d. 1859), som redan vid broderns försvinnande hade gift sig med en annan sjöfarande vid namn Anders Johansson (f. 1794, d. 1853), och det blev nu han, som tog hand om egendomen.
Johansson var son till en båtkarl i Kovikshamn vid Göteborg och skrevs »efter 2:ne års provresor» in vid Gävle sjömanshus 1820, varefter han seglade med gävlefartyg till 1828 såsom matros, båtsman och konstapel. Han lärde sig sedan styrmanskonsten och blev 1830 »gillad av kaptenerna Johan Valleij och Lars Åsander», två på den tiden aktade gävleskeppare. Efter att sedan ha seglat som styrman till 1839 fick han 1840 befälet på det stora skeppet »Scandinavien» (239 2/5 läster). Under den koleraepidemi, som 1853 hemsökte vårt land, blev han smittad av sjukdomen i Stockholm, där han också avled»
Sjökapten Johansson hade inte mindre än elva barn, och åtminstone två av sönerna, August Wilhelm (t 1834) och Axel Frithiof (f. 1845) gick i faderns fotspår ifråga om yrkesval. Sterbhuset behöll också gården ända till 1874, då den köptes av en till Gävle inflyttad dam vid namn Margareta Ahlin (f. 1806), vars make förde ett kringstrykande liv och ej avhördes på flera år. När fru Ahlin dog 1879, inköptes gården av hemmansägare Anders Hällström i Mårdäng, Hille, och i den släkten stannade den sedan till 1943.
Numera äges fastigheten av Gefleortens mejeriförening.
ERIK WICKBERG
——————————————–
juni 14, 2013
Gå till Startsida. Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
