Gefleborg och Gefle Slott, två stolta 1600-talsskepp

Artikelserie i Gefle Dagblad 1958 – 1962 : Bland Kåkar och Gränder på Gamla Söder.

Anteckningar ur Gävle stadsprotokoll, domböcker och andra handlingar

Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida.

De två stolta 1600-talsskeppen ‘Gefleborg’ och ‘Gefle Slott’

I den till stads jubileet 1946 utgivna “Ur Gävle stads historia” omnämner den kände Gävle-forskaren Percy Elfstrand under rubriken “Hamn. varv och sjöfart” bl. a, skeppen “Gefleborg” och “Gefle slott“, som i slutet av 1600-talet utgjorde ett par av de största enheterna i stadens handelsflotta.

Äldst av dessa två kofferdister var “Gefleborg”, som omnämnes 1670, då det åtnjöt helfrihet i tullen. Def skymtar även i rådhusprotokollen 1684 men för övrigt är inte mycket känt om detsamma, Man vet inte ens, om det var byggt på ett gävlevarv; Elfstrand anser närmast sannolikheten tala för att så icke var fallet, utan att det inköpts till staden från annat håll. Det tycks också ha helt försvunnit ur stadens skeppslista redan före 1695, men även därvidlag är de närmare omständigheterna förborgade.

I rådhusprotokollet för den 4 okt. 1705 skymtar detta spökskepp emellertid som hastigast ännu en gång. Protokollet meddelar nämligen, att hustru Kierstin Claesdotter då beviljades attest om, att hennes make, kofferdibåtsmannen Håkan Hansson, “för 14 år sedan” (dvs cirka 1691) hade rest med skeppet “Gefleborg” från Gävle till England, Holland och Ostindien, och sedan ej avhörts, varför han förmodades vara död. Hustru Kierstins hemställan om attest härom sammanhängde med hennes önskan att ingå nytt äktenskap.

På grund av bl. a. en ansökan från landshövdingen 1691, att en privatperson och dennes intressenter skulle få hugga tio ekar i Uppland vid gränsen mot Gästrikland “till ett skepps behof, som dhe uti Gefle låta byggia” vågar sig Elfstrand på antagandet, “att ett skeppsvarv åter fanns i staden 1688 eller kanske ett par år tidigare.” Han uttalar också möjligheten av “att det nämnda stora skeppet kan ha varit Gefle slott, som omtalas 1695″,

Ett närmare studium av rådhusprotokollen visar emellertid, att Elfstrands förmodan om skeppet “Gefle slotts” tillkomst är felaktig. Fartyget började nämligen byggas den 23 januari 1692 och tycks ha blivit färdigt i slutet av samma år. Beställarna var ett konsortium på 15 personer, varav drygdelen gävlebor, nämligen borgaren Nils Andersson 1/16, handelsman Daniel Behm ¼, borgaren Johan Bruhn 1/32, lanträntmäståren Petter Depken 1/16, sekreteraren Lorentz Elis 1/64, rådman Petter Folcker 1/16, borgarna Mårten Hahn 1/16, Jacob Jacobsson Kruus 3/64 och Christian Pabst 1/16, bergsfogden Johan Röök 1/16, rådman Petter Strömbäck 1/16, borgaren Anders Östman 1/32 och landskamrerare Bryniel Blanck 1/16 samt vidare rådmannen i Härnösand Nils Jonsson Blanck 1/16 och stockholmsskepparen Anton Morin 1/16.

Fartygets storlek anges i rådhusprotokollen till 200 läster, medan Elfstrand i sin ovannämnda artikel uppger 300 läster.

Medan fartyget ännu låg under byggnad i Gävle, uppstod en arbetstvist, som i september 1692 föranledde rådhusrätten att på framställning av såväl redare som timmermän utse fyra personer — borgarna Hans Ryttare och Jacob Fahlgren, skepparen Johan Grijs samt kämnersnotarien Johan Lindberg — att “bese, pröva och värdera den felaktighet vid skeppsbygget” som redarna klaga över”. En vecka senare kunde besiktningsmännen rapportera att felet prövats “icke vara särdeles stort, utan allenast av några dagars arbete”, varför förlikning också hade träffats mellan redarna å ena sidan samt byggmästaren Jacob Swartt och timmermännen å den andra.

Den 4 jan. 1693 avlades redareed inför rådhusrätten och fartyget beviljades “det latinska passet”, och i slutet av maj samma år låg “Gefle slott” segelklart för sin jungfruresa. Den gick till London, och lasten bestod av 1496 skeppund 4 lispund fint järn samt 1036 tolfter enkla och 132 tolfter halvbottens furubräder.

Fartygsbygget måtte i alla fall ha varit mindre lyckat, och 1695 uppges, att “mestadelen, som borgerskapet i Gävle hade ägt i fartyget, var bortsålt för dess oduglighets skull”. Denna rapport lämnades i samband med en förfrågan från landshövdingen till bor- gerskapet, om någon spanienfarare blivit byggd i Gävle, varvid också svarades, “att en sådan redan för några år sedan vore här uppslagen’ men visat sig mindre välkonsturerad.

Tydligen åsyftades därmed “det stora skeppet Gefle slott”, som enligt Elfstrand för övrigt samma år med sin last av koppar, mässingstråd, järn, beck och tjära blev offer för en fransk kapare i Nordsjön.