Min fru är inte bara min fru. Hon är även min kollega. Eller för att citera ett av barnen för länge sedan: “Va, jobbar ni ihop? Jag trodde att mamma var din chef.”
Jag kommer att tänka på det när jag läser en undersökning en dag. Den berättar att kvinnan tar 80 procent av alla köpbeslut i västvärlden inom det som i affärsvärlden kallas B2C, Business to Consumer.
I klartext: Det jag, frun och ni andra handlar.
Kvinnor över 50 år visar sig vara en av de allra köpstarkaste grupperna eftersom de handlar till fyra generationer: Sig själva, sina föräldrar, sina barn, sina barnbarn.
Ja, ibland säkert åt sina partners också.
Kvinnor tar enligt undersökningen beslut om 80% av alla konsumentköp varav 94% av alla heminredningsdetaljer och 55% av alla hemelektronikköp. De tar dessutom 89% av alla ekonomiska beslut och bestämmer 92% av alla semesterresor.
Man kan fråga sig vad vi män gör under tiden?
Och man kan ännu mer fråga sig varför många försäljare hämtar sin världsbild från 1950-talet trots att den här statistiken finns? Mitt mer än 30-åriga äktenskap har nämligen lärt att ju dyrare sak som ska handlas, desto mer tittar säljaren på mig.
Som om det är jag som bestämmer!
Som om det är 1954!
Brytpunkten ligger pa tusen kronor har jag kommit fram till. Kostar något över tusenlappen pratar säljaren alltid till mig.
Som när vi står och tittar på en ny grästrimmer i Gävle. Försäljaren förklarar funktionerna för mig – trots att jag säger att hos oss är det oftast frun som klipper och kör med häcksax och för all del ser till att Netflix fungerar också.
- Det är hon som kan det här praktiska, förklarar jag.
- Okej, säger försäljaren – och pratar vidare med mig.
- Och det tekniska, förtydligar jag.
- Okej, säger försäljaren igen – och fortsätter att prata med mig.
För gäller det något så manligt som grästrimmer och gräsklippare utgår alla från att jag är kungen av oljebyte och världsmästare i start med automatchoke. Jag ser hur frun biter ihop så att kindmusklerna vitnar. Det är inget bra tecken.
När min frus kindmuskler vitnar är hon förbannad. Riktigt jävla förbannad. Jag glidförflyttar mig försiktigt så att jag hamnar mellan henne och säljaren. Att behandla min fru som något ointressant i en gräsklipparbutik var om man säger så inte hans smartaste drag den veckan. Tro mig, jag har sett fruns verbala styckmord förr. Ni vet, den typen som övergår i lustmord efter en stund.
För att rädda situationen, och hans liv, bestämmer jag mig för att utnyttja mina tjugo procent av BTC-kvoten och säger snabbt:
Vi tar den mellanstora trimmern!
Fast jag glömmer att 80 procent är mer än 20 procent. Särskilt i nöd och lust. Frun påminner mig med onda ögat.
– Inte, korrigerar jag mig.
Ola Liljedahl
—————
Publ. 2016-05-14 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!
