Gävleprofiler

Här presenteras kända Gävleprofiler som har utmärkt sig på olika sätt som historiker, konstnär eller författare inom Gävle och dess omnejd

Gävlebor berättar

Cykelotur – sant kåseri av Stefan Simander

Den punkterade dagen – Dagens kåseri om gårdagens cykelotur – Stefan Simander Det startade bra, med samma goda sinne som Melker i Saltkråkan: -Denna dagen ett liv! Äntligen en riktig sommardag! Solen skiner och en svalkande bris möter oss på cykelturen. Bara badbyxor och sandaler, till nöds en solgul T-shirt. Inga nycklar, inga pengar och

1900-talet, Gävlebor berättar, Kultur

Lokföraren berättar – – Innehållsförteckning

  INNEHÅLL        Här ligger min farfars far, farfars mor, farfar (Thore), farmor (Alma), och farbror (Torbjörn som drunknade ute vid Utvalnäs 1962- endast 21 år gammal). Och här ska jag också ligga en gång! / Christer Björk ———————————————— – Manusförfattare  är Thore Björk (1895-1974) med uppföljning av sonen Börje (1922-2006).  – Sonsonen Christer Björk

1900-talet, Gävlebor berättar, Kultur

Lokföraren berättar – Av Thore (1895-1974), sonen Börje och sonsonen Christer Björk -Kap 1 forts

  Kapitel 1 (forts). Sommaren är slut och hösten gör sitt intåg och bärplockning är numro ett, på mor och fars program. Det var hallon, blåbär och lingon som nu skulle plockas. För att plocka hallon for vi till Granstanda järnvägsstation, där fanns stora hallonfall på de stora hyggena. När vi plockade hade vi korgarna

1900-talet, Gävlebor berättar, Kultur

Lokföraren berättar – Av Thore (1895-1974), sonen Börje och sonsonen Christer Björk -Förord, börj Kap 1

Manus av farfar Thore (1895-1974), bearbetat av fadern Börje (1922- 2006) samt kompletterad och utgivet av sonen Christer Björk 2008.   FÖRORD Lokföraren Thore Björk (1895- 1974) var en gävlepojke. Han älskade sin stad. Det märker man när man läser hans minnen från uppväxt- och ungdomsåren. Här framträder ett stort persongalleri, t.ex. verkstadsarbetaren Todén, Gängar-Pelle, Lång-Pelle, Lort-Olle som

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Söderhjelmska gården rustades 1965 och blev värdhus – Av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad 24/11 1989 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Så förgår all världens härlighet …   Året var 1953 då man inde­lade gamla söder i fyra förnyelseområden. Ett av områdena beslöt man att spa­ra samt i görligaste mån rusta upp med bibehållande av den gamla miljön från 1700- och förs­ta hälften av

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Drottninggatan 33 i Gävle var ett vackert utsmyckat hus – av Folke Löfgren

Gefle Dagblad lördag 29 september 1984 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp     Det här huset, som ligger på Drottninggatan 33, bredvid posthuset, är ett så kallat riv­ningshus. Nu har också beslut fattats om rivning. Det var en gång i tiden mera känt som Uplandsbankens hus. De män­niskor som bott i fastigheten har mycket att berätta.

1900-talet, Gävlebor berättar, Karl-Einar Johannesson

KORVHANDLAREN PÅ GÄVLES STORTORG – av Karl Einar Johannesson

    Tecknat  och författat av Karl-Einar Johannesson   Åke Axman, hette den kanske störste korvhandlaren i Gävle. Inte till omfånget utan till antalet försålda korvar. Folk kommer ihåg honom. Det var ett populärt ställe att handla korv på.   Från början ett vanligt konventionellt korvstånd men Axman hade stora vyer att sälja korv. Han

1800-talet, Gävlebor berättar

Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström – Del 4.

SJUNDE KAPITLET: STADENS YTTRE TIDEN “EFTER BRANDEN”   Bild ditlagd av webbmaster   Sedan sappörerna undangjort sitt röjningsarbete, började stadens återuppbyggande. Men efter en ny stadsplan, med breda raka gator och rymliga plante­ringar. Såsom förut nämnts, hade stadens byggnads­tomter genom långgator blivit lagda i långa rader. Av dessa långgator kunde den mycket breda och trädplanterade

1800-talet, Gävlebor berättar

Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström – Del 3

SJÄTTE KAPITLET: INFLYTTNINGEN TILL STADEN OCH FLYTTNINGEN DÄR   Från Löten inflyttade vi på hösten till en liten lä­genhet ”på väster”. Det var i ett tvåvåningshus på Byggmästargatan, tillhörigt en herr Lander, dispo­nent på det nybyggda ”Ångbryggeriet”. Han kalla­des i allmänhet ”Bara Lander”, därför att alla som hörde hans namn första gången, inte kunde fatta,

Scroll to Top