Gävleprofiler

Här presenteras kända Gävleprofiler som har utmärkt sig på olika sätt som historiker, konstnär eller författare inom Gävle och dess omnejd

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Atlasgatan 3 – Porten med solen på GÄVLE VARV – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 4 augusti 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.   Atlasgatan 3 – Porten med solen ett fönster mot världen   Den här portalen, som återfinns på Atlasgatan 3 nere vid inre hamnen, utgör entrén till Gävle Varv AB. Ända sedan 1902 har man kunnat beskåda porten med sina gallergrindar och karusellsvängdörrar.

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

S Centralgatan 7 i Gävle – Buregården, stadsarkitekt E.A.Hedin – Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 22 september 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Det här huset kunde vara ett monu­ment över Erik Alfred Hedin, som var stads­arkitekt i Gävle under åren 1876—1922. Bu­regården uppförde han åt sig och sin familj 1880. I en av gårdens förstugor kan man läsa, konstnär­ligt målat, i tre

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Fastigheten Nygatan 28 i Gävle var grosshandlare Victor Th Engwalls hus – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 9 juni 1984. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.    Grosshandlarens hus   I Gävle kunde man förr i tiden tala om handels­hus. Precis som man gjorde i Hamburg, Lübeck och London. Det var större före­tag som hade affärsförbin­delser med flera länder. Handelshusen kunde ofta räkna sina anor långt till­baka i tiden. De ägdes

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Rågångsvägen 1 – Karlsberg avsedd för sinnesslöa barns vård – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad lördag 8 dec 1984. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Tänk så många donationer och stiftel­ser vi har eller har haft i Gävle till ända­mål att driva social omsorgsverksamhet. För pengarna har byggts barnhem, ål­derdomshem, sjuk- och konvalescent­hem, gubbhus, ar­betsstugor m.m.   I testamente från den 6 juli 1881 av sjömanshusombuds­mannen

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Villa Blomhällan i kv Utkiken på högsta kullen i Villastan – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 16 mars 1985. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Lektor Franzén tog sig en ”geting” vid villa Blomhällan.   Vid 1800-talets slut var hela Gävle utom den södra stadsdelen bebyggd i rutnätsmönster. Detta stadsdelsideal de introducerats av Tessin den äldre på 1640-talet.   I samband med Gävleutställninigen 1901 hölls ett allmänt

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Hamiltongatan 1 och 3, fångvårdsanstalerna är nu minnen – Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad lördag 2 mars 1985. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Här i Gävle har vi två fängelsebyggnader, varav den ena byggnaden som ligger inom slottsom­rådet har adress Hamiltongatan 3. Denna bygg­nad liknar till det yttre en vanlig villa med en liten glasveranda mot Hamiltongatan. Byggnaden är från 1732. Den torde

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

HELLBERGSKA MAGASINET byggdes under storvulna tiden – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 25 maj 1985. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Det här huset skulle kunna vara ett minnesmärke över Gävles storhetstid som sjöfarts- och han­delsstad.   Det är fem våningar högt och har en portal som tillhör en av de vackraste i staden. De stora romanska fönstren på nedre botten är elegant

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

SNUS-MAJAS TOMT Är Gamla Gefles enda torg – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad lördag 16 februari 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Framför Vandrarhemmet. Övre Bergsgatan 5 på Gamla Gefle finns en bebyggd tomt som alImänt kallas Snus- Majas tomt. Något officiellt namn har torn­en icke. Ingen av gårdarna, som ligger efter tomten har postadress “Snus-Majas tomt”. Platsen tycks dock under närmare 200

1700-talet, Gävlebor berättar, Kultur

Naturintresserade föregångare – Av Folke Linder

  Naturintresse och biologisk forskning har förnämliga traditioner i Gävle.   Det kan förtjäna nämnas, att två av Linnés mest kända lärjungar kommit härifrån. Per Löfling, född i Tolffors 1729, utförde värde­fulla botaniska forskningar i Spanien och senare i Sydamerika, där han avled i klimatfeber 1756. Erik Acharius, som föddes i Gävle 1757, gjorde sig

Scroll to Top