Gävleprofiler

Här presenteras kända Gävleprofiler som har utmärkt sig på olika sätt som historiker, konstnär eller författare inom Gävle och dess omnejd

1600-talet, Åke Nylén, Jan Sterner, Kultur

Ortsnamn, Regementet, Hedniska offerriter – av Jan Sterner

Publicerat i ARBETARBLADET Måndag 12 februari 1990  Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Under forntiden låg ett så kallat vi, en hednisk offerplats och ett gravfält där regementet i Gävle idag ligger. Foto: STEFAN TKATJENKO   Regementet en plats för hedniska offerriter   ■ Var brändes häxorna i Gävle? Vem gav egentligen Kristinaplan sitt namn? […]

1900-talet, Bernt Forsberg, Gävlebor berättar, Kultur

Sveriges första restaurangvagnar – av Bernt Forsberg

Publicerad i Gefle Dagblad 29 april 2010.   Uppsala-Gäfle Järnvägar UGJ  kom, tjugofem år efter Gefle Dala Jernväg GDJ,  att bli den andra järnvägen med ändstation i Gävle. Järnvägen invigdes den 14 december år 1874 och hade sin station på södra sidan av Gavleån.        De två järnvägsbolagen kom ständigt att fejdas. Efter några

Bernt Forsberg, Kultur

Agötorg på Brynäs, idag åter en Träffpunkt – av Bernt Forsberg

  Stadsdelen Brynäs kom från sin begynnelse att bli en arbetarstadsdel. Flera hantverkare och småföretag kom att förlägga sin verksamhet till kvarteren söder om Gavleån. Stadsplaneringen kom igång. Med Brynäsgatan som ”stam” blev de korsande tvärgatorna numrerade och namngivna som Första Tvärgatan o.s.v. till Sjunde Tvärgatan, även en åttonde Tvärgata var påtänkt men kom aldrig

1900-talet, Åke Nylén, Kultur

Folket på Brynas är inte sämre än andra – Holmströms Charkuteriaffär på 1920 – 50-talet

Publicerat i ?   den  ? Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Här står ett biträ­de och välkomnar fotografen in i Holmströms charkuteriaffär. Holmströms på Femte Tvärgatan var många Brynäsbors egen kvartersbutik,       – – Som handlare fick man lära sig att skilja på de som klarade kredit och de som inte gick att lita på.

Åke Nylén, Barbro Sollbe, Kultur

Säkrast öppet när det regnar – Gamla Gefle – av Barbro Sollbe

Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 19 januari 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Den 17 september 1962 var en stor dag i Gävle. Jord­bruksminister Eric Holmqvist invigde Böndernas hus, den biblioteksfastighet söder om Gavleån som i dag föreslås bli kulturknuten Gefle Wapen. Landshövding John Lingman höll också tal och det dansa­des folkdans på det då

1700-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe, Kultur

Fäbodstället i Bomhus blev Ryssarnas nattkvarter – av Barbro Sollbe

  Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 27 december 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Vykort juli 1919. Nyberg i Bomhus, stadsvret från 1500-talet och fäbod från 1600-talet, på fotot en välansad idyll. Gissningsvis är de tre personerna till vänster tjänstefolk – trädgårdskulla, ladugårdsskötare eller jordbruksarbetare, husa – och kvinnan i vitt en stadsfröken

1800-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe

Alderholmen spektakulärt redan för 100 år sedan – Barbro Sollbe

Publicerat i GEFLE DAGBLAD 22 juni 1889 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Ridhuset på Alderholmen syns på detta flygfoto från 1930-talet, taget av O Bladh och bevarat i Gävles centralarkiv. Liksom Hotel Baltic i förgrunden har ridhuset ena kortändan mot Drottningga­tan. Till vänster om ridhuset, som har vita dörr- och fönsterinfatt­ningar, går en mindre

1800-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe, Gävlebor berättar, Kultur

Tornet vid Brynäs herrgård – fantasi, missförstånd eller verkligt? – Barbro Sollbe

Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 28 jANUARI 2002     Det ser ut som toppen på en krokan: ett fristående, runt torn med ett smalare, lika­ledes runt krön där en vimpel fladdrar på en stång. Bredvid tornet står ett vitt trevånings­hus med symmetriska och obrutna fönsterrader.   De två byggnaderna finns

1800-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe, Gävlebor berättar

GÄVLEFÄNGELSET RYMMER MYCKEN LOKALHISTORIA – av Barbro Sollbe

Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Publicerat i GEFLE DAGBLAD  FREDAG 26 jANUARI 2001     Hemma hos Anna-Lisa Fällman på Söder i Gävle står ett brunt, blommålat träskrin som hon har använt som sy­skrin. Det var ursprungligen hennes farfars gröna mat­säcksskrin, som han använde i tjänsten. Ofta hade han i uppdrag att hämta stor­tjuvar från Hälsingland till fängelset

1800-talet, Åke Nylén, Gävlebor berättar, Kultur, Lennart Ödeen

1895 del 4, Julgran, Kärve och vidskepelse – av Per Hilding m fl

Publicerat i Gefle Dagblad tisdag 24 december 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.   VIKTIGAST Flera av de för oss invanda jultraditionerna har inte den vördnadsvärda ålder som vi kanske tilltror dem. Det gäller exempelvis julgra­nen, som i varje fall i sin nuva­rande form inte var spridd förrän en bra bit in på senare delen av

Scroll to Top