Här presenteras Gävles fotograf Åke Nylén som främst har koncentrerat sig på att visa motiv från För och Nu av samma geografiska läge med bilder från 1960-talet
Läs mer om folke här: Related posts: For our non-Swedish readers… Smedjegatan på gamla Söder i Gävle – av Folke Löfgren HANTVERKARGATAN 39 – Det romantiska huset – av Folke Löfgren HELLBERGSKA MAGASINET byggdes under storvulna tiden – av Folke Löfgren
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Publicerat i Gefle Dagblad i januari 1984. UTANFÖR den här järngrinden på N Köpmangatan 2 har jag stått som pojke på 1920-talet och tittat in genom grindens fint smidda galler och sett på de vita pudlarna inne på gården. Tillträde för oss barn var strängeligen förbjudet. Ägarens sommarställe
Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Karta över Sveriges utbredning på Gustav Vasas tid med sjövägarna till Hansans städer och Nederländerna. Kartan är hämtad ur Göte Göranssons bok “Gustav Vasa och hans folk” Gustav Vasa var bra – för Gävle I en uppsats i
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Publicerat i Gefle Dagblad 26 juni 1985 under KULTUR En nästan bortglömd idyll Här spred en gång stumfilmpianisten Folke Sandin glädje, inte enbart genom sin musik utan även genom sin annorlunda pesonlighet. Han var en kändis på Södra Köpmangatan på sin tid. Foto: Kurt Elfström Södra Köpmangatan
Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Kristoffer som grundade Gävle – inte var den kungen någon fähund Vi Kristoffer, med Guds nåde Sveriges, Danmarks, Norges, Vendes och Götes konug pfalzgreve på Lehn och hertig i Bayern, göra veterligt alla män att vi av vår synnerliga
Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Skaffade man dopfuntarna för att stärka själarna? Gotländska dopfuntar spreds på 1100-talet över Sverige. I Gästrikland finns fem medeltida av gotländsk tillverkning och den här i Osterfärnebo är kanske den förnämligaste. Den gotländska stenskulpturen under 1100-talet anses högklassig och särpräglad.
Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 27 juli 1989 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp År 1602 erhöll Gävle stad jorden till villstaden av kronan. Den bestod av vretar och kålhagar. Nämnvärd bebyggelse fanns ej inom området. Först 1885 kan man i stadsfullmäktigeprotokoll läsa om tanken på ett villakvarter i området. En regeringsplan fastställdes 1898.
Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Glödpannan i Åbyn rövarbyte från sagornas Bagdad I mars 1943 meddelade doktor Philibert Humbla i en skrivelse till Statens Historiska Museum i Stockholm, att ett märkligt fynd, ett slags glödpanna av brons hade förvärvats for Gävle museum. Fyndet hade
Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 11 september 1995 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Med Najaden försvann en bit av Gävles historia I september 1956 började man riva det anrika badhuskaféet Najaden i Boulognerskogen. Många äldre gävlebor minns säkert med glädje det gamla badhuset som låg ungefär där Carl Milles Änglar står staty
Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 1 mars 1996 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp En krona dagen på allmän sal För i dagarna 90 år sedan öppnades Gävles första barnbördshus (BB) på N Kopparslagargatan 25. Barnbördshus kallades de första kvinnoklinikerna i Sverige, anstalter som öppnades för att minska mödra- och barnadödligheten bland fattiga ogifta
Publicerat i Gefle Dagblad 28 april 1984. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Fastigheten Nygatan 3 i Gävle har säkert Nygatans mest påkostade och enligt mitt tycke vackraste fasad. Portalen med sin vackra överbyggnad och med de två pilastrarna och de joniska kapitälerna är stilenlig liksom konsolerna som uppbär den kraftfulla balkongen. Dörrarna har ekådrats
Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp ÖLKALASEN I HEMLINGBY VAR INGA FYLLESLAG. Under rubriken “En släktgrav från vikingatiden” i tidskriften Från Gästrikland 1933 beskrivs resultatet av arkeologiska utgrävningar i Hemlingby. Författaren hette Holger Arbman och titulerades amanuens. Han skulle med tiden bli professor och en internationellt känd fornforskare.
Publicerat i Gefle Dagblad 9 november 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Pixvillan i förgrunden ligger på Staketgatans norra del. “Pixvillan” på Staketgatan byggdes av bankdirektören Werner Ericsson 1911. Werner Ericssons brorson hette Wilhelm Ericsson och han var grundare av Pixfabriken som ligger inom samma kvarter som Pixvillan (se nedan). Peder Mellander och
Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Gravhögarna — symboler för ett gryende klassamhälle På en höjd invid Åby gård på Valboslätten finns ett gravfält från yngre järnåldern (400—1500 e. Kr). Fältet består av 13 högar och 7 runda stensättningar. Både högar och stensättningar omges av kantkedjor lagda med
Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Björkebåten hade varken segel eller åror ”Svionernas samhällen följa nu; de ligga ute i själva oceanen. För/utom i män och vapen ha de sin styrka i flottor. Skeppens form avviker från den vanliga i det hänseendet, att en spetsig stäv åt båda hållen