Åke Nylén

Här presenteras Gävles fotograf Åke Nylén som främst har koncentrerat sig på att visa motiv från För och Nu av samma geografiska läge med bilder från 1960-talet

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

SNUS-MAJAS TOMT Är Gamla Gefles enda torg – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad lördag 16 februari 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Framför Vandrarhemmet. Övre Bergsgatan 5 på Gamla Gefle finns en bebyggd tomt som alImänt kallas Snus- Majas tomt. Något officiellt namn har torn­en icke. Ingen av gårdarna, som ligger efter tomten har postadress “Snus-Majas tomt”. Platsen tycks dock under närmare 200 […]

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

GÖRANSSONS KVARN – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 7 decembe 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Jag sitter och bläddrar i gamla papper från Gefle Ele­mentarskola och Athenaeum som var föregångare till Gefle Borgarskola. Gefle Elementar­skola kallades även under de första åren av sin verksamhet 1795 för den Brändströmska skolan. Många kända namn rusar förbi. Plötsligt

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Gevaliapalatset, mycket av det gamla och fina är bibehållet – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 31 mars 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Tänk vad man kunde och ville myc­ket här i staden på 1890-talet! Det var då våra palats kom till: Gevaliapalatset, Cen­tralpalatset och Dala­palatset. Dagens por­tal tillhör Gevaliapa­latset och har adres­sen Nygatan 25. En lika fin portal finner man i samma

Åke Nylén, Folke Löfgren

Centralstationen i Gävle har sett likadan under många år – Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad lördag 2 februari 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Vår Centralsta­tion, som byggdes år 1877 och invigdes med pomp och ståt den 15 november samma år, kostade i uppförande 279.815 kronor och 36 öre. Byggnaden rita­des av stadsarkitek­ten M A Spiering. Den var på sin tid en av landsortens största järnvägsstationer.

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Drottninggatan 35 i Gävle skall snart rivas – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 4 februari 1989 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Det är inte många hus som finns kvar i stadskärnan av dem som uppfördes efter 1869 års brand. Vandrar man upp och nedför Ruddammsgatan, Nygatan och Drottninggatan så kan man i dag (1989) räkna de kvarvarande se­kelskifteshusen på ena handens fingrar.   Drottninggatan

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

HANTVERKARGATAN 39 – Det romantiska huset – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad lördag 2 juni 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     DEN HÄR portalen visar ingången till fastigheten Hantverkargatan 39 i Gävle. Huset ligger med ena fasaden mot N Rådmansgatan och den andra mot Hantverkargatan. Förr kallades huset helt enkelt för “Sjöbergska huset” efter skräd­daren Sjöberg, som lät uppföra detsamma 1897.   Arkitekt var

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Westergrens Stiftelse blev studenthem – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 7 juli 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Ett storslaget hem för ålderstigna änkor – nu har studenterna tagit över   Den här fina portalen tillhör en av Gävles vack­raste monumentalbyggnader. Johan och Lotten Westergrens Stiftelse 1925—1926 står det högt över entrén. Huset ritades av förre stads­arkitekten i

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Staketgatan 15 i Gävle – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad  29 december 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Var stadens gamla byggnadschef vidskeplig?   Det här var en gång herrskapsingången till Sta­ketgatan 15. Portalen med den vackra överbyggnaden och de joniska kapitälerna är en av de vackraste efter Staketgatan. Ingången för tjänstefolk och varubud, som ävenvätter mot Staketgatan, är

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Öster – den förlorade stadsdelen – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad 17 augusti 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp   Den här fastigheten har adressen Norra Fiskargatan 18. Huset vänder framsidan mot Staketgatsleden i Gävle, på denna sida står en skylt med adressen Staketgatan 65. Båda adresserna är riktiga. Den fina sidan med burspråket är vänd mot Staketgatan. Huset är det enda kvarvarande

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Smedjegatan på gamla Söder i Gävle – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad 15 sept 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp     Den här portalen med den fina stentrappen leder in till Smedjegatan 18 på Söder. Här bor en av landets mera kända “hantverkare”. Hans pro­dukter beskådas av hela svenska folket. Hantver­karen ifråga heter Staffan Lindén och han tillverkar “stollar“.   Då den stora

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Boothsgatan år 1888, Frälsningsarmen – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad 13 april 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp     Frälsningsarmén öppnade på pingstdagen 1888   Ria (Rådgivning i alkoholfrågor) har sedan sex år sina lo­kaler i det hus som ursprungligen bygg­des för Frälsnings­armén i Gävle.   En frälsningssoldat från Alunda, lantbrukare Eriksén, som flyttat till Gävle, blev initia­tivtagare i lokalfrågan

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Nygatan 34 – Carl Larssons fotoatelje – av Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad 21 juli 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp   Pionjärernas foto finns ännu kvar på Nygatan     Den här portalen åter­finner man i fastigheten Ny­gatan 34 i Gävle där postdi­rektionen och Carl Larssons fotografiska ateljeer har sina lokaler. Portalen med sina doriska kapitäler harmonie­rar med det vackra fönstret ovanför huvudingången. Por­talen var tidigare

Åke Nylén, Folke Löfgren, Gävlebor berättar

Kyrkogatan 2E, Prästgården byggdes 1764 och 1910 – Folke Löfgren

  Publicerat i Gefle Dagblad  1 september 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp     Prästgården i Gävle ligger vid Heliga Trefaldighetskyrkan och ingår i kvarteret Ordinarius. Alla hus i kvarteret torde vara från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. De räddades från 1869 års stadsbrand främst genom att ingen träbebyggelse fanns på norra sidan

Scroll to Top