Här presenteras Gävles fotograf Åke Nylén som främst har koncentrerat sig på att visa motiv från För och Nu av samma geografiska läge med bilder från 1960-talet
Publicerat i Arbetarbladet den 19 december 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Då blomstrade Gävle – 1700-talet fabriquernas och sjöfartens storhetstid. Sedan de från Stockholm påtvingade restriktionerna i Gävles handel upphävts år 1673 under Karl XI började staden hämta sig och befolkningen ökade under 1700-talet så att det 1790 bodde […]
Publicerat i Arbetarbladet den 4 november 1991. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Carlsborg Här serverades brännvin, Mozart, lättklädda damer och karnevalsupptåg 1840-1884. “Hädanefter skall här flyta lika mycket tårar som det förr flöt brännvin“, lär en man ha sagt då Gefle sjukhus byggdes 1887 på samma plats.
Publicerat i Arbetarbladet den 29 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klickbara bilder. Brynas var från början ett naturnamn. Medan Atlas, i Atlasområdet, syftar på markägaren, aktiebolaget Atlas. Och Hucken (på Alderholmen) har släktskap med hockey. Jan Sterner fortsätter att härleda ortnamn. Brynäs innehåller “bryn” i betydelsen kant, rand som
Publicerat i Arbetarbladet den 2 januari 1996. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna. 1800-talet var rederinäringens och varvens storhetstid och tiden från 1870-talet till 1940-talet var industrins, men 1950- och 60-talen var industrinedläggningarnas och husrivningarnas trista tid. Stadens gamla identitet förändrades och likaså stadsbildens utseende. Från 1950-talet och framåt
Publicerat i Arbetarbladet den 28 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna för att förstora dem! Var det Kjell som gav namn åt Källö och Källmur? Var det metallen koppar som namngav Kopparviken? Eller var det en som “koppar”, alltså en fältskär, någon som slår åder? Jan Sterner reder ut
Publicerat i ? den ? Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka för förstoring! GAMLA HUS PÅ SÖDER Slutet av 1600-talet och förra hälften av 1700-talet var en återhämtningens tid för Gävle efter nedgången på 1600-talet, då restriktioner i fråga om handel och sjöfart och centralisering till Stockholm påtvingades staden av regeringen,
Publicerat i Arbetarbladet Lördag 20 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Heliga Trefaldighetskyrkan. Klicka på bilden för att förstora upp den till lämplig storlek Den tunga porten är stängd. Det är inte bara att komma och gå, som man vill, numera. För därinne finns en skatt. Ändå står det, på
Publicerat i ARBETARBLADET Måndag 12 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Under forntiden låg ett så kallat vi, en hednisk offerplats och ett gravfält där regementet i Gävle idag ligger. Foto: STEFAN TKATJENKO Regementet en plats för hedniska offerriter ■ Var brändes häxorna i Gävle? Vem gav egentligen Kristinaplan sitt namn?
Publicerat i Gefle Dagblad 6 juni 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna för att få dem i större format! Det stora tågbråket i Gävle Geografiska omständigheter samt en hög grad av “revirtänkande” hos två stora järnvägsbolag kom att bli orsaken till att sjö- och stapelstaden Gävle under 60 år
Publicerat i Gefle Dagblad 29 november 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Birger Portström, känd före detta smed i Gävle, har skickat Gefle Dagblad några bilder och en text med minnen. Det handlar om en icke föraktlig del av Gävles hantverks- och företagarhistoria. Ordet överlämnas till Birger: “Som gammal gävlebo uppskattar jag er
Publicerat i ? den ? Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Här står ett biträde och välkomnar fotografen in i Holmströms charkuteriaffär. Holmströms på Femte Tvärgatan var många Brynäsbors egen kvartersbutik, – – Som handlare fick man lära sig att skilja på de som klarade kredit och de som inte gick att lita på.
Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 19 januari 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Den 17 september 1962 var en stor dag i Gävle. Jordbruksminister Eric Holmqvist invigde Böndernas hus, den biblioteksfastighet söder om Gavleån som i dag föreslås bli kulturknuten Gefle Wapen. Landshövding John Lingman höll också tal och det dansades folkdans på det då
Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 27 december 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Vykort juli 1919. Nyberg i Bomhus, stadsvret från 1500-talet och fäbod från 1600-talet, på fotot en välansad idyll. Gissningsvis är de tre personerna till vänster tjänstefolk – trädgårdskulla, ladugårdsskötare eller jordbruksarbetare, husa – och kvinnan i vitt en stadsfröken
Publicerat i GEFLE DAGBLAD 22 juni 1889 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Ridhuset på Alderholmen syns på detta flygfoto från 1930-talet, taget av O Bladh och bevarat i Gävles centralarkiv. Liksom Hotel Baltic i förgrunden har ridhuset ena kortändan mot Drottninggatan. Till vänster om ridhuset, som har vita dörr- och fönsterinfattningar, går en mindre
Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 28 jANUARI 2002 Det ser ut som toppen på en krokan: ett fristående, runt torn med ett smalare, likaledes runt krön där en vimpel fladdrar på en stång. Bredvid tornet står ett vitt trevåningshus med symmetriska och obrutna fönsterrader. De två byggnaderna finns