Här presenteras kända Gävleprofiler som har utmärkt sig på olika sätt som historiker, konstnär eller författare inom Gävle och dess omnejd med förnamn som börjar på I-P
Publicerat i Gefle Dagblad lördag 12 april Åke Nyléns tidningsurklipp. Skarprättargården på söder i Gävle engagerar våra läsare och skribenter vilket vi är glada över. Flera gävleforskare har hört av sig efter Georg Björklunds artikel på påskafton (30 mars -91), däribland Gävle Gilles Jan Sterner, sjöfartshistorikern Ingvar Henricson och Jan G. Ljungström. […]
Kommunen bestämde att på prov stänga av vissa gator i Gävles centrum under oktober månad. Det blev stora protester och Gavledragets fotograf Lars-Olov Remstam var ute och dokumenterade de förbryllande trafikskyltarna vilket skapade en hel del kaos. Politikerna blev tvungna att i förtid stoppa hela försöket. Länkar och bilder får tala för sig själva.
Publicerad 12 april 2009 i Gefle Dagblad Epidemin på Öster och Kolerasjukhuset på ön Kullerharen Epidemisjukhuset på Öster Under mitten av 1800-talet härjade ett stort antal epidemier som kolera, smittkoppor, tyfus och scharlakansfeber i landet. För att få bukt med smittspridningen bestämdes, enligt 1875 års epidemilag, att kommunerna skulle upprätta speciella sjukhus för
CaPublicerat i Gefle Dagblad 21/10 2012. Det är snart åtta år sedan Kaptensgården i Furuviksparken räddades undan en annars förödande brand. Vad kommer att hända med det historiska huset? frågar sig fartygshistorikern Ingvar Henricson och följer en tråd som går från Gefle Stads Första Kvarter till Islandsholmen, över geflebriggar och andra skonerter. Bilderna är
Publicerat i Arbetarbladet den 20 februari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Räkna inte med Tolvfors. Klickbar bild. Det som är sant i folkmun kan vara helt galet. Det visar Jan Sterner i fortsättningen om hur ortnamnen kommit till. Tolvfors har alls ingenting med tolv forsar att göra, och Pingeltorp ingenting med
Publicerat i Arbetarbladet den 6 februari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Idag berättar Jan Sterner i dag om varifrån Ruddammsgatan har fått sitt namn, om tullarna och löten samt avslöjar vad Boulognerskogen hette innan Gävle-noblessen gav denna engelska park ett franskt namn. Vi ska nu ta en titt på intressanta namn i västra
Publicerat i Arbetarbladet den 22 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Forskningen lär oss vad Smäcken betyder I Valbo finns ett område som kallas Smäcken och förr i världen benämndes ett område strax intill Gamla Grand också med detta namn. Men vad betyder Smäcken? Jan Sterner reder ut begreppet i denna
Publicerat i Arbetarbladet den 8 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Riv inte Stora Lexe! Den nuvarande “stadsdelen” Lexe var under 1600-talet ett område med skog och en mängd vretar (åkrar) som tillhörde borgare i Gävle stad. Det fanns också lador och bodar. I Gävle stadstänkebok och dombok finns namnformerna Lexe, Lexa
Publicerat i Arbetarbladet den 19 december 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Då blomstrade Gävle – 1700-talet fabriquernas och sjöfartens storhetstid. Sedan de från Stockholm påtvingade restriktionerna i Gävles handel upphävts år 1673 under Karl XI började staden hämta sig och befolkningen ökade under 1700-talet så att det 1790 bodde
Publicerat i Arbetarbladet den 4 november 1991. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Carlsborg Här serverades brännvin, Mozart, lättklädda damer och karnevalsupptåg 1840-1884. “Hädanefter skall här flyta lika mycket tårar som det förr flöt brännvin“, lär en man ha sagt då Gefle sjukhus byggdes 1887 på samma plats.
Publicerat i Arbetarbladet den 29 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klickbara bilder. Brynas var från början ett naturnamn. Medan Atlas, i Atlasområdet, syftar på markägaren, aktiebolaget Atlas. Och Hucken (på Alderholmen) har släktskap med hockey. Jan Sterner fortsätter att härleda ortnamn. Brynäs innehåller “bryn” i betydelsen kant, rand som
Publicerat i Arbetarbladet den 2 januari 1996. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna. 1800-talet var rederinäringens och varvens storhetstid och tiden från 1870-talet till 1940-talet var industrins, men 1950- och 60-talen var industrinedläggningarnas och husrivningarnas trista tid. Stadens gamla identitet förändrades och likaså stadsbildens utseende. Från 1950-talet och framåt
Publicerat i Arbetarbladet den 28 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna för att förstora dem! Var det Kjell som gav namn åt Källö och Källmur? Var det metallen koppar som namngav Kopparviken? Eller var det en som “koppar”, alltså en fältskär, någon som slår åder? Jan Sterner reder ut
Publicerat i ? den ? Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka för förstoring! GAMLA HUS PÅ SÖDER Slutet av 1600-talet och förra hälften av 1700-talet var en återhämtningens tid för Gävle efter nedgången på 1600-talet, då restriktioner i fråga om handel och sjöfart och centralisering till Stockholm påtvingades staden av regeringen,
Publicerat i ARBETARBLADET Måndag 12 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Under forntiden låg ett så kallat vi, en hednisk offerplats och ett gravfält där regementet i Gävle idag ligger. Foto: STEFAN TKATJENKO Regementet en plats för hedniska offerriter ■ Var brändes häxorna i Gävle? Vem gav egentligen Kristinaplan sitt namn?