Profiler A-B

Här presenteras kända Gävleprofiler som har utmärkt sig på olika sätt som historiker, konstnär eller författare inom Gävle och dess omnejd med förnamn som börjar på A – B

1900-talet, Bernt Forsberg, Gävlebor berättar, Kultur

Sveriges första restaurangvagnar – av Bernt Forsberg

Publicerad i Gefle Dagblad 29 april 2010.   Uppsala-Gäfle Järnvägar UGJ  kom, tjugofem år efter Gefle Dala Jernväg GDJ,  att bli den andra järnvägen med ändstation i Gävle. Järnvägen invigdes den 14 december år 1874 och hade sin station på södra sidan av Gavleån.        De två järnvägsbolagen kom ständigt att fejdas. Efter några […]

Bernt Forsberg, Kultur

Agötorg på Brynäs, idag åter en Träffpunkt – av Bernt Forsberg

  Stadsdelen Brynäs kom från sin begynnelse att bli en arbetarstadsdel. Flera hantverkare och småföretag kom att förlägga sin verksamhet till kvarteren söder om Gavleån. Stadsplaneringen kom igång. Med Brynäsgatan som ”stam” blev de korsande tvärgatorna numrerade och namngivna som Första Tvärgatan o.s.v. till Sjunde Tvärgatan, även en åttonde Tvärgata var påtänkt men kom aldrig

Åke Nylén, Barbro Sollbe, Kultur

Säkrast öppet när det regnar – Gamla Gefle – av Barbro Sollbe

Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 19 januari 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Den 17 september 1962 var en stor dag i Gävle. Jord­bruksminister Eric Holmqvist invigde Böndernas hus, den biblioteksfastighet söder om Gavleån som i dag föreslås bli kulturknuten Gefle Wapen. Landshövding John Lingman höll också tal och det dansa­des folkdans på det då

1700-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe, Kultur

Fäbodstället i Bomhus blev Ryssarnas nattkvarter – av Barbro Sollbe

  Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 27 december 2001 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.       Vykort juli 1919. Nyberg i Bomhus, stadsvret från 1500-talet och fäbod från 1600-talet, på fotot en välansad idyll. Gissningsvis är de tre personerna till vänster tjänstefolk – trädgårdskulla, ladugårdsskötare eller jordbruksarbetare, husa – och kvinnan i vitt en stadsfröken

1800-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe

Alderholmen spektakulärt redan för 100 år sedan – Barbro Sollbe

Publicerat i GEFLE DAGBLAD 22 juni 1889 Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Ridhuset på Alderholmen syns på detta flygfoto från 1930-talet, taget av O Bladh och bevarat i Gävles centralarkiv. Liksom Hotel Baltic i förgrunden har ridhuset ena kortändan mot Drottningga­tan. Till vänster om ridhuset, som har vita dörr- och fönsterinfatt­ningar, går en mindre

1800-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe, Gävlebor berättar, Kultur

Tornet vid Brynäs herrgård – fantasi, missförstånd eller verkligt? – Barbro Sollbe

Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 28 jANUARI 2002     Det ser ut som toppen på en krokan: ett fristående, runt torn med ett smalare, lika­ledes runt krön där en vimpel fladdrar på en stång. Bredvid tornet står ett vitt trevånings­hus med symmetriska och obrutna fönsterrader.   De två byggnaderna finns

1800-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe, Gävlebor berättar

GÄVLEFÄNGELSET RYMMER MYCKEN LOKALHISTORIA – av Barbro Sollbe

Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Publicerat i GEFLE DAGBLAD  FREDAG 26 jANUARI 2001     Hemma hos Anna-Lisa Fällman på Söder i Gävle står ett brunt, blommålat träskrin som hon har använt som sy­skrin. Det var ursprungligen hennes farfars gröna mat­säcksskrin, som han använde i tjänsten. Ofta hade han i uppdrag att hämta stor­tjuvar från Hälsingland till fängelset

1800-talet, Brita Planck, Gamla Gävlesläkter, Gävlebor berättar, Kultur

Brita Plancks farmor – Anna Björkmans (1869-1956) jular på Gävle slott

               För oss tre systrar – jag var den yngsta – började förberedelserna redan på sommaren, då vi en timme före frukost (serverad som alla måltider i alla tider hemma på minuten – Här kl 9) skulle sy julklappar för att under terminen – utom läxorna förstås. – när så behövdes vid stök

1900-talet, Åke Nylén, Bernt Forsberg

Kafé – och restaurangkultur i Gävles 50-tal – Bernt Forsberg

  Publicerat i Gefle Dagblad 14 Februari 2007 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp   Kvarteren utefter Södra Kungsgatan, från Gavleån upp till Södermalms­torg, är idag vår stads ledande “res­taurang- och nöjeskvarter”.   Inom detta område finns ett fler­tal restauranger och pizzerior vilka med kinesisk, vietnamesisk, thai­ländsk, indisk eller mesopotamisk meny frestar sina gäster. Vidare finns fyra engelska

1800-talet, Åke Nylén, Barbro Sollbe

Telefonegare i Gefle “Hallå” på 1880-talet – Barbro Sollbe

  Publicerat i GEFLE DAGBLAD LÖRDAG 22 MAJ 2004 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp   “Numren är en-, två- och tresiffriga. En byggmästare N P Andersson, 1898 bosatt på Norra Slottsgatan 22, har tydligen varit snabbast och fått nummer 1”.   Gefle Telefonförening anslöts 1893 till rikstelefonnätet som fick en ny telefoncentral för 800 linjer det

Scroll to Top