Kultur ingår Foton 2000-talet, Konst, Konstnärer, Gävledraget som vänskapsförening 2006-2009, samt stadsvandringar för att nämna några exempel
Publicerat i Gefle Dagblad 8 mars 2007 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Kommer ni ihåg “Brynhild” som gick som passagerarfartyg på rutten Gävle-Mariehamn-Åbo? Brynhild gick med ekonomisk förlust för staden, banken, Eldbegängelseföreningen samt troligen också för ett antal privatpersoner. År 1962 lämnade hon Gävle och såldes 1963 på exekutiv auktion i Göteborg. Hon gick […]
Publicerat i GEFLE DAGBLAD TORSDAG 26 APRIL 2007 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Hugos Hattar upphörde 1975. Maud Selén på Stadsarkivet har bläddrat bland gamla tidningsklipp och hittat följande ur Gävles modehistoria: Hugos Hattar upphör efter 43 år kan man läsa i en 32 år gammal tidningsartikel. Affären hade då funnits i samma kvarter
Publicerat i Gefle Dagblad 20 april 2012. MINNESVÄRT OM NÅGOT …… Tusentals människor strömmade till Stortorget i Gävle för att hylla sina guldhjältar i Brynäs, och jublet ville aldrig ta slut när de en och en presenterades från scenen. Foto Jörgen Svendsen och Gun Wigh. Följande 4 foton har tagits av Ingvar
Åke Nyléns kopior av Publicerade artiklar i Gefle Dagblad 1967. 1. Inledning och sammanfattning Säga vad ni vill, men historien om Karl Ivar Karlsson, 71 år som kom till lasarettet efter att ha bott på soptippen i Gävle under flera år, är den mest rörande nyheten på år och dag. – Här hittar
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Kansligränd 14 Efter stadsbranden 1869 blev områden norr om Staketgatan planlagda för bebyggelse. Planeringen följde den renässansplan som 1740 reglerade mera centrala delar av staden, med raka gator och rätvinkliga kvarter. Eric Ramström präntade “Gefle 10
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand NORRA SKOLAN Staketgatan 37 För småskolansräkning uppfördes tre skolor under l885. En av dem Ivar det västra skolhuset i kvarteret Alfabeticus som också kallas Norra skolan. För många barn fortsatte skolundervisningen även efter 1885 i tillfälliga lokaler.
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Kv Springer Brynäsgatan 3 – 9 På kartor från 1600- och 1700-talen finns ett deltaliknande område som sträcker sig från nuvarande polishuset och österut nedströms Gavleån. Här på den södra sidan av Gavleån bestod deltat av
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Luthergatan 10-12 DÖVSTUMSKOLAN Genom en lag från 1889 blev undervisning av dövstumma barn obligatorisk och landet delades in i sju distrikt. Till gävledistriktet hörde barn från Gästrikland och angränsande landskap. Fyra av landets sju dövstumskolor ritades av Herman Teodor
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Kyrkogatan 26 Frimurarorden växte fram ur medeltida byggnadsgillen som verkade för att främja och utveckla byggnadskonsten. Dagens frimurarloger är mera inriktade på det andliga uppbyggandet. År 1869 inköptes tomten och det brandskadade läroverket av frimurarlogen Polstjernan. Den
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand S Centralgatan 7 Buregården i Gävle 1998 Byregården är nu åter till salu år 2012. Erik Alfred Hedin, Gävles stadsarkitekt 1877-1922, lät bygga sitt egenhändigt ritade bostadshus 1880 på del av den åkermark som på en karta från
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand De Lavalgatan 1 När skeppsredare Erik Brodin lät bygga Albion, ägde han Brynäs Varv, del i AB Gefle Separator och AB Gefle Porslinsbruk. De två sistnämnda bolagen hade stora anläggningar med ett hundratal anställda, i grannkvarteret till
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Centralplan 3 CENTRALPALATSET På mark som skapades när Östra Lillån fylldes igen, byggdes Centralpalatset 1891-93. Arkitekt var Ferdinand Boberg. Blandningen av stora privatvåningar, butiker och kontor i en och samma byggnad var ett nytt inslag i stadsbilden. I
Södra Centralgatan 8 Efter stadsbranden 1869 fick folkskoleundervisningen skötas i tillfälliga lokaler. På Söder samsades under läsåret 1874-75 i genomsnitt 51 barn i varje rum i Kasernen, i Barackerna och i en hyrd lägenhet. Lokalerna var kalla på vintern. Flera lärarinnor sade upp sina anställningar i protest mot att folkskolans flickor placerades i
Iréne Wretemo på resande fot och medarbetare i Gävle stadsarkiv Delrapport 2. Tisdag, 17 april 22:34 Hittade själv… Andra dagen gick jag själv till min arbetsplats i stadshuset. Promenaden mellan mitt hotell och stadshuset tar endast mellan 12-15 minuter, alldeles lagom. Idag har jag bl a lärt mig ännu mer tyska ord
15 januari 1980: Textilgården – ångväveriets marketenteri från 1944 – i Fruns hage i Gävle. Byggnaden revs 1989 för att ge plats åt ett hus med 171 lägenheter. Foto: Kurt Elfström Miljöerna förändras. Mitt emot huset med nr 32 låg Textilgården som dels hade matservering för Ångväveriets personal och dels utnyttjades i samband med