Här beskrivs Gävles historia från 1400-talet fram till nutid i form av berättelser, foton och filmer
Gefle och dess slägter. Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar. Skulpturen av honom. 57. Släktschema för Kröger. Dubbelklicka för att få bilderna extra stora. Sammanfattande inledning Anteckningarna i Sehlbergs ovanstående släktschema inleds med Jacob Andersson Grubb, underlagsman i Westerbotten. Enligt Bengt Utterström……”uppger Bergholm i släktboken Sukukirja att både bormästaren i Uleåborg och Maria Kröger härstammade […]
UR RÅDHUSKRÖNIKAN – BILDER FRÅN 1700-TALETS GEFLE Denna lilla bok är utgiven år 1930 i 250 exemplar – en liten guldgruva! (Jag har länkat till många av Eric Sehlbergs handskrivna anteckningar och lagt in dem i mycket hög upplösning för att underlätta läsbarheten.) Del 3. Källor:“Gefle och dess slägter”Eric Sehlberg. av Nils
Denna lilla bok är utgiven år 1930 i 250 exemplar – en liten guldgruva! (Jag har länkat till många av Eric Sehlbergs handskrivna anteckningar och lagt in dem i mycket hög upplösning för att underlätta läsbarheten.) Del 2. Källor: “Gefle och dess slägter” Eric Sehlberg. av Nils Englund.
UR RÅDHUSKRÖNIKAN – BILDER FRÅN 1700-TALETS GEFLE Denna lilla bok är utgiven år 1930 i 250 exemplar – en liten guldgruva! (Jag har länkat till många av Eric Sehlbergs handskrivna anteckningar och lagt in dem i mycket hög upplösning för att underlätta läsbarheten.) Del 1. F Ö R O R D. Detta arbete åtgör
av S.H. Wranér Källa: I Gästrikland år 1937. —————————————- Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson Related posts: Regemente som idkar svinafvel Gefle Gymnasii Idrottsförening – en av de äldsta-Bo Nordlund Oscar Malmgren – anonym husbyggare i Gävle – Thure Karlström 2a världskriget ur Gävlesynpunkt
Kyrkogatan 2010. Kyrkogatan var i äldsta tider Gefle stads förnämsta gata. Norra Strandgatan blev ej bebyggd till sin östligare del förrän mot senare hälften av 1700-talet eller rättare sagt – den fanns inte till. Gårdarna, som hade sina fasader mot Kyrkogatan, sträckte sig vanligen ner till åbrinken. Den skulle emellertid senare
Vem var Immanuel Nobel i Gävle? Nya rön. Se detta! Immanuel Nobel d.ä. 1757-1839 Immanuel Nobel hette ursprungligen Nobelius (latinisering av släktens ursprungsort Nöbbelöv i Skåne). Han förkortade först namnet till Nobell och 1785 till det slutliga Nobel. Under sina studier till kirurg tjänstgjorde han i den svenska krigsmakten under striderna i
Se även ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE: SLÄKTEN MATTON En gång skall du vara en av dem som levat för länge sen! (Per Lagerkvist) Matton Gävlefamilj som blev känd för sin läderfabrik och som även haft inflytande inom såväl kultur som idrott genom aktiv verksamhet och donationer. 1. Lars Andreas (1825-1897), gm Christina Gustafva
1924 flyttade vår familj till Norra Kansligatan 12. Min pappa var adjunkt vid läroverket och ville ha nära till arbetsplatsen. Mina första vaga minnen från den nya våningen knyts till den barske hyresvärden, major Gustaf Swedlund, en stor domptör av ung-skocken i kvarteret, samt till fönstertittar på alla mer eller mindre glada bönder som
En mycket spännande krönika av ELLEN HAGEN om livet på Gävleborgs slott. CARL ADOLF THEODOR BJÖRKMAN.(1831-1908) LANDSHÖVDING 1883-1899 EFTER STUDIETID I Uppsala och vid Skogsinstitutet företog Björkman forskningsresor, delvis med statsunderstöd, till Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike och Danmark. Han var därefter lärare i olika repriser vid Skogsinstitutet samt jägmästare i Stockholms län. 1856 fick
De första krigsfångarna i Gävle under stora nordiska kriget utgjordes av en grupp saxare, som dock försvann från staden redan våren 1704. I slutet av 1706 börjar emellertid rådhusprotokollen återigen med jämna mellanrum tala om saxiska krigsfångar, inkvarterade här och där hos stadens borgare. Varifrån denna, nya fångkontingent kom har ej kunnat fastställas,
Källor: “Gefle och dess slägter” samt “Ur Gävle stads historia” från 1946. De länkade filerna talar för sig själva. Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar. Skulpturen av honom. Märta Lindeberg. “Kyrkogatan och dess grannar på slutet av 1600-talet”, sid. 112-116. Alf Uddholms “Gevalienses Gävles Vasaskola och dess elever i fem sekler och sexton släktled
Tysk, utan svenskt medborgarskap, var släkten Mau, som inflyttade från Lübeck i början av 1720-talet med den unge grosshandlaren Joakim Hindrich Mau (1704-1792). Först 1736 blev han borgare i Gävle med Petter Almgrenoch den tyskfödde Hans Zynt som borgenärer. Mau bildade genast en trävarufirma, vilket visar hans fina affärsinstinkt. Träet hade framtiden för sig.
Bilderna är hämtade från Sehlbergs böcker “Gefle och dess slägter”. Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar. Skulpturen av honom. Barbro Bröms och råd- och handelsman Petter Folckers 11 barn var: 350. Petter Folckers och Barbro Bröms släktschema. 1) Carl Folcker (f. 1680-1704). Pastorvigd 1703. Regementspastor
Bilderna är hämtade från Sehlbergs böcker “Gefle och dess slägter”. Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar. Skulpturen av honom. 349. Folckers släktschema. 57. Släktschema för Kröger. Dubbelklicka för att få bilderna extra stora. Släkten Folcker spelade länge en stor roll i Gävle. Dess stamfader var just Jöran