Här beskivs episoder som hände på 1800-talet i Gefle
Publicerat i Gefle Dagblad tisdag 24 december 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Nygatan, sedd norrut. Till höger kvarteret Oasen. En Liten lögn Erik tittade på granarna hos försäljaren på Stortorget, Men nej, någon gran hade han inte råd med i år. Foto: Carl Larsson Tillhör Länsmuséet Det där […]
Publicerat i Gefle Dagblad tisdag 24 december 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bild: Länsmuseet, Gävle Det knarrar under skorna på de som är ute och går på Nygatan den här gnistrande vinterdagen någon gång anno dazumal. Kanske är de ute för att ordna de sista julbestyren. Ett helt år har vi här
Publicerat i Gefle Dagblad 23 september 2012 29 juni 1799 Gefle är det Gevalia som förekommer i latinska beskrivningar av Sverige. Staden gör ett betydande intryck när man närmar sig den; den ligger mitt i ett betesland, på en slätt med täta granskogar som förefaller omsluta den. Dess kyrka är ståtlig och
För oss tre systrar – jag var den yngsta – började förberedelserna redan på sommaren, då vi en timme före frukost (serverad som alla måltider i alla tider hemma på minuten – Här kl 9) skulle sy julklappar för att under terminen – utom läxorna förstås. – när så behövdes vid stök
Avskrift efter brev från Carl Folke Löfgren och anteckningar av Carl Skeppstedt Följande ångbåtar/slupar upprätthöll trafiken runt sekelskiftet. ”FAMA”, ”FLORA, ”FREJA”, ”AVANCE” och ”SYLFID”. Senare tillkom de större ”BÖNAN I” och ”BÖNAN II” samt de båda ”Bomhus I” och ”Bomhus II” Redare för de flesta fartygen var Åkesson i Gefle Avgångarna
FEMTONDE KAPITLET: BOSTAD OCH MÖBLER Fikusen gjorde sitt intåg, men icke paneldivanen, Knut Ekvall och Makartsbuketterna. På åttiotalet hade jag på Östermalm i Stockholm en svåger. Hans matsal var panelad med mycket mörk ek över manshöjd och slutande med en bred hylla. Tapeterna voro mycket mörkt bruna. Rummet var faktiskt omöjligt att
FJORTONDE KAPITLET: KLÄDER OCH SKOR TOALETT OCH HUSKURER Bild ditlagd av webbmaster. Hur var mankönet den tiden klätt och chausserat? Ja, innan man klädde sig, vaknade man naturligtvis. Jag vaknade i en lång nattskjorta av grovt lärft, ibland oblekt, ibland blekt. Min far hade nog alltid finare linne, och konsul
TRETTONDE KAPITLET: KÄRLEKSHISTORIER SAMT ÄKTA OCH OÄKTA BARN Här är en gammal historia från tiden före branden . Man skulle nästan kunna kalla den för ”Borgmästarens Dubletter” eller något dylikt. För övrigt är det ju ingen historia, utan endast en liten detalj av något, som sannolikt var en hel historia. Och
TOLFTE KAPITLET: ORIGINAL OCH GATUFIGURER Fr. v “Metfursten” (Pole Runer) med Sven Andersson, löjtnant Örtengren och H. Oest. Skalden Daniel Fallströms fader var grosshandlare i Gefle, åtminstone före branden. När han gick, svängde han på något besynnerligt sätt med bakdelen, och därav hade han erhållit vedernamnet Propellern. Pole (Napoleon) Runer var
ELFTE KAPITLET: GROSSHANDLARE OCH BANKDIREKTORER M. FL. ”Ära den som äras bör!” Låtom oss först titta på millionärerna. Sådana fanns det tre: Rettig, Pousette och Kronberg. Att säga ”Rettig”, är kanske inte alldeles korrekt. Man bör säga ”Rettigs”, ty det var en dynasti. Den bestod av ”Gubben Rettig”, d. v. s. Robert
Ås TIONDE KAPITLET: GAMLA KÖPMANSSLÄKTER OCH KÖPMANSHUS Någon gång kunde man i Gefle få höra talas om Ennes-Elfbrink-Elfstrandska fonden. Det var en fond å ”Tio Tusen Riksdaler Banko”, som 1821 sammansköts av P. Ennes, Ol. Elfbrink och P. Elfstrand till inrättande av en folkskola för gossar. Fondens namn upptager de tre förnämsta namnen inom
ÅTTONDE KAPITLET: KLIMATET Bild ditlagd av webbmaster. Klimatet hör naturligtvis till stadens yttre. Det är klimatet som ger moln eller solsken, regn eller snö, soligt vader eller 30 graders kyla med vita drivor. Gefle är, i alla händelser var, en ort med kyla och snö, en riktig snöhåla. Staden ligger strax
SJUNDE KAPITLET: STADENS YTTRE TIDEN “EFTER BRANDEN” Bild ditlagd av webbmaster Sedan sappörerna undangjort sitt röjningsarbete, började stadens återuppbyggande. Men efter en ny stadsplan, med breda raka gator och rymliga planteringar. Såsom förut nämnts, hade stadens byggnadstomter genom långgator blivit lagda i långa rader. Av dessa långgator kunde den mycket breda och trädplanterade
SJÄTTE KAPITLET: INFLYTTNINGEN TILL STADEN OCH FLYTTNINGEN DÄR Från Löten inflyttade vi på hösten till en liten lägenhet ”på väster”. Det var i ett tvåvåningshus på Byggmästargatan, tillhörigt en herr Lander, disponent på det nybyggda ”Ångbryggeriet”. Han kallades i allmänhet ”Bara Lander”, därför att alla som hörde hans namn första gången, inte kunde fatta,
Här redovisas endast Kap 1 – 15 av totalt 23 KAPITEL. Del 1 Företal Inseglingen – Kap 1 I staden ”före branden 1869” – Kap 2 Del 2 Löten – Kap 3 Branden – Kap 4 (kompl med ea materiel) Sommaren på Löten ”efter branden” – Kap 5 Del 3 Inflyttningen