Här beskivs episoder som hände på 1800-talet i Gefle
Publicerat i GEFLE DAGBLAD Onsdag 12 april 2000. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. ———————————————————— Fri bostad och lättare vård på ålderns höst. Grosshandlaren C W Stenbeck möjliggjorde “gubbhuset”, hemmet för medel- och orkeslösa män i Gävle. ■ I kvarteret Fortuna på Öster uppfördes i början av 1880-talet ett hem för medel- och orkeslösa män, […]
Här finns värdefull information om VILKA viktiga borgare som bodde i Gefle FÖRE branden 1869 och VAR de bodde. Information som jag inte har sett tidigare trots flera års letande i liknande handlingar. Del 1. Planscher från stadsbranden med detaljerad information om vad resp. plansch föreställer och vilka hus det gäller.
Forts från Ur det gångna Gefles historia. Några bilder och anteckningar. Det s.k. Spektakelhuset. Den 14 1839 mars invigdes den nya teatern av det Torsslowska sällskapet med pjäsen “Arthur” eller “Sexton år efteråt”. Som efterpjäs gavs “De förtrogne”. Det nya teaterhuset rymde 600 åskådare och ansågs mycket modernt byggt, med breda
Ur det gångna Gefles historia Några bilder och anteckningar. Stadens rådhus enligt ritning av år 1790. Det äldsta rådhuset var uppfört 1628. Enligt Dahlbergs Suecia antiqua et bodierna synes det ha varit en ståtlig byggnad, till största delen av sten, i tre våningar med koppartak, torn och tinnar. År 1697 avbrann rådhuset,
FÖRORD. I livligt minne bevarade av den äldre generationen; som hörsägner för den yngre, stå de hemska upplevelserna från vår stads brand år 1869. Det har synts lämpligt att till halvsekeldagen draga fram i ljuset Skildringen av densamma och har härtill fogats några bidrag om det Gefle, som i och med branden kom
Barnomsorgens utveckling i Gävle från 1885 och framåt av Gunni Jonsson 1979. BARNKRUBBA, i Sverige benämning på anstalter, som mottog ej skolpliktiga barn (2 – 6 år) under den del av dagen, då föräldrarna är bundna av arbete. Barnen fick vård och tillsyn samt ofta en efter åldern lämpad undervisning. De första barnkrubborna uppstod i
1766 års hospitalsordning (hospital=sjukhus) drog en gräns för vilka staten hade att ansvara för. Med den tidens uttryck gällde det dårar, svagsinta samt personer med obotliga och ohyggliga sjukdomar. Befolkningen var uppdelade i rotar. En rote betydde att 12 familjer (husfäder) skulle underhålla en fattig (som i huvudsak bestod av änkor och barn). Dessutom
Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp. Alfred Nobel Alfred Immanuel Nobel d.y. Alfred Nobels far Högädle Herr Borgmästare så ock Ädle och Högagtade Herrar Rådmän! Till den efter Assessorn, Chirurgiae Magistern och Stadsläkaren Herr Per Hägerstrand (1751-1808) Ledigvarande Stads Läkare Sysslan, får jag ödmjukast anmäla mig som sökande hos den Ädle Magistraten
Den sorgliga sagan om Klintbergska tomten …… Detta materiel kommer från Åke Nyléns privataTidningsurklipp. När flatheten kom till byn Bengt Turner om det Klintbergska husets sorgliga öde UR GEFLE DAGBLAD ONSDAG 19 JUNI 2002. Det var då. Bilden är tagen i augusti 2000 och föreställer salongen i Klintbergska huset. Vid samma tillfälle sa husägarens
Arbetarbladets skrift – Lördagen 13 juni 1881. Vad hände i Gefle 18 juni 1881? Utvalda delar presenteras. Detta materiel kommer från Åke Nyhléns privataTidningsurklipp. Nu är gatorna raka och breda… Gefle har uppstått förnyat och förskönat ur askan. De flest tomter är redan bebyggda med vackra och ståtliga hus. Får man tro Gävleborgs kalender
Vem var Immanuel Nobel i Gävle? Nya rön. Se detta! Immanuel Nobel d.ä. 1757-1839 Immanuel Nobel hette ursprungligen Nobelius (latinisering av släktens ursprungsort Nöbbelöv i Skåne). Han förkortade först namnet till Nobell och 1785 till det slutliga Nobel. Under sina studier till kirurg tjänstgjorde han i den svenska krigsmakten under striderna i
Se även ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE : Engwallska familjebolaget Engwalls familjegrav . Grav 1 och 2 på gamla kyrkogården. I april 2010 var det 157 år sedan det Engwallska familjebolaget bildades. När handelshuset Vict. Th. Engwall den 3 april 1928 firade sitt 75-årsjubileum, yttrades vid familjegraven bland annat följande tänkvärda ord: “Det finns
BEVARA NÅGOT AV DET BÄSTA.Om handlare Lindbloms villa på Banérgatan Det stod en annons i tidningen härom dagen om en “äldre charmig fastighet på Banérgatan 2 i villastaden i behov av omfattande upprustning, sä|jes till högstbjudande”. Annonsen väckte mitt stora intresse. Det var ju handlanden Edvard Lindbloms villa i södra villastaden som var
Källor: Jan Sterners bok “Tvåtusen år i Gävlebygden”, (En oerhört intressant bok – Köp den) samt Gefle Dagblads utmärkta “Gävle från a – ö” Bilder har hämtats från Ulf Ivar Nilssons bok “GÄVLE – på 1800-talet”. (Även den en mycket, mycket bra bok, både informativ och lättläst – Köp även
Koleran och andra epidemier på 1850-talet gjorde många barn föräldralösa och de “auktionerades” ut till fosterföräldrar. 1859 beslutade medlemmar i Gävle missionsförsamling att öppna ett barnhem på Islandsholmen där nio barn mottogs det första året. Föreståndarinna blev Sofia Grape, som hade tjänsten i 27 år. Välbärgade familjer lämnade regelbundna bidrag, allmänheten skänkte inventarier och fattigvården