Här beskrivs händelser i Gefle som hände på 1700-talet
Naturintresse och biologisk forskning har förnämliga traditioner i Gävle. Det kan förtjäna nämnas, att två av Linnés mest kända lärjungar kommit härifrån. Per Löfling, född i Tolffors 1729, utförde värdefulla botaniska forskningar i Spanien och senare i Sydamerika, där han avled i klimatfeber 1756. Erik Acharius, som föddes i Gävle 1757, gjorde sig […]
Christina Axmar föddes år 1737 i Gävle och var det äldsta barnet i en syskonskara på fem barn till fiskaren och sedermera skepparen i Gävle Nils Axmar och dennes hustru Brita Pehrsson Jerf. Släkten Axmar tillhörde en av de klassiska släkterna i Gävle, vars stamfader, Nils Hansson Axmar (Christinas farfar) flyttade
ANDREAS WESTERMAN OCH HANS HUSTRU MARIA CHRISTINA GYLLENKROK. Pastor ANDREAS WESTERMAN SVENSSON (1672-1739) återvände från sin fångenskap i Ryssland till Sverige, först till Åbo den 1 mars 1722 och sedan till Stockholm den 6 maj samma år. Detta efter sjutton års frånvaro enligt boken ”Karolinska Krigares Dagböcker” av August Quennerstedt. Kyrkoherde Andreas
Publicerat i Arbetarbladet 5/12 2011. – Uppdaterat 10/12 2011 Teckning av Karl-Einar Johannesson. ———————— Borttappad byggnad. Kappsäcken var ett hus från 1700-talt som låg i korsningen Ruddammsgatan-Byggmästargatan. Det monterades ner 1950 för att bevaras åt eftervärdlen men är sedan dess spårlöst försvunnnet. Under sina sista år inhyste kåken en skrothandel. Foto: NN
Ang dagens artikel i Gefle Dagblad torsdag 5 juli 2012: I sista sekund: Muddringen blir av ———————- Även Brändström, Peter (1735-1809) hade stora mudderproblem på sin tid här i Gävle. Intet nytt under solen! Peter hade nog bra mycket större makt förstås ….. Vem var han? Han var Skeppsbyggare, redare,
Publicerat i Gefle Dagblad 15 – 16 april 2007 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp I backkrönet vid Övre Bergsgatan, alldeles intill Auktionshallen på Söder, fanns i slutet av 1700-talet en liten tomt med en fallfärdig timmerstuga. Där bodde en av de mest omskrivna kvinnorna i Gävles historia, sjömansänkan Maria Sandström – mer
Publicerat i Gefle Dagblad torsdag 5 februari 2012 Del 1. .. det var känt att vissa lärare slog ofta och mycket, medan andra var mildare. Att slå sina barn, sina elever eller sina anställda för att upprätthålla samhällsordningen sågs länge som självklart, rentav fostrande Husagan, som gav husbonden rätt att slå
Denna klickbara länk vänder sig enbart till ungdomar! Innehållsförteckning: Krig och elände Sjöfart, Varv och Hamn Industri Varv Gustaf III och Gävle Hamn Stadsbilden Verksamheter på Alderholmen Slottet och branden 1727 Handel Rådhuset och andra hus brinner 1776 Befolkningen och dess liv och leverne Hjälpaktioner Krogar Nytt Rådhus byggs Gästgivargårdar Trefaldighetskyrkan Sjukdomar och svält Ny
Den sorgliga sagan om Klintbergska tomten …… Detta materiel kommer från Åke Nyléns privataTidningsurklipp. När flatheten kom till byn Bengt Turner om det Klintbergska husets sorgliga öde UR GEFLE DAGBLAD ONSDAG 19 JUNI 2002. Det var då. Bilden är tagen i augusti 2000 och föreställer salongen i Klintbergska huset. Vid samma tillfälle sa husägarens
UR RÅDHUSKRÖNIKAN – BILDER FRÅN 1700-TALETS GEFLE Denna lilla bok är utgiven år 1930 i 250 exemplar – en liten guldgruva! (Jag har länkat till många av Eric Sehlbergs handskrivna anteckningar och lagt in dem i mycket hög upplösning för att underlätta läsbarheten.) Del 3. Källor:“Gefle och dess slägter”Eric Sehlberg. av Nils
Denna lilla bok är utgiven år 1930 i 250 exemplar – en liten guldgruva! (Jag har länkat till många av Eric Sehlbergs handskrivna anteckningar och lagt in dem i mycket hög upplösning för att underlätta läsbarheten.) Del 2. Källor: “Gefle och dess slägter” Eric Sehlberg. av Nils Englund.
UR RÅDHUSKRÖNIKAN – BILDER FRÅN 1700-TALETS GEFLE Denna lilla bok är utgiven år 1930 i 250 exemplar – en liten guldgruva! (Jag har länkat till många av Eric Sehlbergs handskrivna anteckningar och lagt in dem i mycket hög upplösning för att underlätta läsbarheten.) Del 1. F Ö R O R D. Detta arbete åtgör
Vem var Immanuel Nobel i Gävle? Nya rön. Se detta! Immanuel Nobel d.ä. 1757-1839 Immanuel Nobel hette ursprungligen Nobelius (latinisering av släktens ursprungsort Nöbbelöv i Skåne). Han förkortade först namnet till Nobell och 1785 till det slutliga Nobel. Under sina studier till kirurg tjänstgjorde han i den svenska krigsmakten under striderna i
De första krigsfångarna i Gävle under stora nordiska kriget utgjordes av en grupp saxare, som dock försvann från staden redan våren 1704. I slutet av 1706 börjar emellertid rådhusprotokollen återigen med jämna mellanrum tala om saxiska krigsfångar, inkvarterade här och där hos stadens borgare. Varifrån denna, nya fångkontingent kom har ej kunnat fastställas,
Tysk, utan svenskt medborgarskap, var släkten Mau, som inflyttade från Lübeck i början av 1720-talet med den unge grosshandlaren Joakim Hindrich Mau (1704-1792). Först 1736 blev han borgare i Gävle med Petter Almgrenoch den tyskfödde Hans Zynt som borgenärer. Mau bildade genast en trävarufirma, vilket visar hans fina affärsinstinkt. Träet hade framtiden för sig.