Här beskrivs händelser i Gefle som hände på 1600-talet
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp 35 avrättades i Ockelbo i häxprocessernas tid Del 16, 1600-talet På 1670-talet bröt trolldomsraseriet ut i Sverige. I Dalarna, Bohuslän, Norrland och Stockholm skrämdes en plågad befolkning av häxprocesserna. Fenomenet var internationellt. Ute i Europa brändes tiotusentals häxor, i […]
Publicerat i ? ?. Åke Nyléns tidningsurklipp ”Frid vare med Dig herr rektor!” Del 15 – Stormaktstiden. År 1647 ligger köpmännens lastbryggor tomma i den stora byn (Gävle betecknas som by till exempel i Gävle stads tänkebok sidorna 4 och 3). Det är väl fortfarande liv och rörelse nere vid gistvallar
Publicerat i Arbetarbladet Lördag 20 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Heliga Trefaldighetskyrkan. Klicka på bilden för att förstora upp den till lämplig storlek Den tunga porten är stängd. Det är inte bara att komma och gå, som man vill, numera. För därinne finns en skatt. Ändå står det, på
Publicerat i ARBETARBLADET Måndag 12 februari 1990 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Under forntiden låg ett så kallat vi, en hednisk offerplats och ett gravfält där regementet i Gävle idag ligger. Foto: STEFAN TKATJENKO Regementet en plats för hedniska offerriter ■ Var brändes häxorna i Gävle? Vem gav egentligen Kristinaplan sitt namn?
Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985. Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Gefle Stads dombok på 1630-talet ger oss en möjlighet att få reda på hur Gävle styrdes kommunalt på den tiden. Domboken kom ut i en utgåva av Erik Brännman och Arne Lenner. I en uppsats i Från Gästrikland 1979, ”Gävle stads styrelse under 1630-talet”
INLEDNING Det grundläggande materialet till föreliggande artikel har hämtats ur Gävle stads dombok 1631—1639 (1640). Den förvaras i landsarkivet i Härnösand (Rådstuvurättens och magistratens i Gävle arkiv A II: 1). Hänvisning till protokoll och andra akter i domboken sker genom datum inom parentes. — I direkta citat i texten har stavningen normaliserats utom
Publicerat i Gefle Dagblad Lördag 30 mars 2002 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Bild ur Gillis Anderssons “Gästrikland och järnet”. Flög häxorna hit? Ja, i Hamrånge sa man förr att Blåkulla låg i Axmars bruk – platsen skulle påminna om en rik storbondegård. På bilden syns det gamla slottet (numera rivet) och lusthuset. Men
ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE: Anbytarforum Se samtliga Protokoll från Trolldomsprocesserna i Gefle 1675. Väster om Nybrons södra fäste finns ett hus utritat på 1600-talskartorna och år 1706 finns ytterligare ett på den östra sidan. Ett av dem, troligen det östra, tillhörde Petter Strömbäck, en av stadens rikaste män vid 1700-talets början (se
Kyrkogatan 2010. Kyrkogatan var i äldsta tider Gefle stads förnämsta gata. Norra Strandgatan blev ej bebyggd till sin östligare del förrän mot senare hälften av 1700-talet eller rättare sagt – den fanns inte till. Gårdarna, som hade sina fasader mot Kyrkogatan, sträckte sig vanligen ner till åbrinken. Den skulle emellertid senare
Vem var Immanuel Nobel i Gävle? Nya rön. Se detta! Immanuel Nobel d.ä. 1757-1839 Immanuel Nobel hette ursprungligen Nobelius (latinisering av släktens ursprungsort Nöbbelöv i Skåne). Han förkortade först namnet till Nobell och 1785 till det slutliga Nobel. Under sina studier till kirurg tjänstgjorde han i den svenska krigsmakten under striderna i
Bilderna är hämtade från Sehlbergs böcker “Gefle och dess slägter”. Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar. Skulpturen av honom. 349. Folckers släktschema. 57. Släktschema för Kröger. Dubbelklicka för att få bilderna extra stora. Släkten Folcker spelade länge en stor roll i Gävle. Dess stamfader var just Jöran
Gefle och dess slägter. Bibliotekarien som skrev rent dessa teckningar. Skulpturen av honom. 366. Joen Michel Behms släktschema. 18. Fortsättning Dubbelklicka för att få bilderna extra stora. Borgmästare Joen/Johan Michaelson/Mikaelsson Behm gift med Anna Danielsdotter Krögeri Gävle. Anna tillhörde Bureätten. Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte
Författare: Christina Hjalmarson christinahj@telia.com Hans Ryttare föddes den 25 augusti 1633, som son till ärlige och välaktade Anders Månsson Ryttare och en gudfruktig och dygdesam moder, som var dotter till en rådman i Gävle. Hans Ryttare bodde hemma hos sina föräldrar i 20 år, då han började söka sin lycka till
ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE: SLÄKTEN ENNES – Anbytarforum Sehlbergs släkttavla. (Nyhet) Stor fil – bläddra med hissarna … SLÄKTTRÄD Vem var Pehr Ennes? Första släktledet-1 (Gävles stamfader) Förste Fredrik Ennes i Gävle (1682-1753) g. 12/6 1710 i Gävle m. Barbro Folcker (1690- 1745) dotter till Petter Folcker och Barbro Bröms) Fredrik
UR PROTOKOLLEN FRÅN TROLLDOMSRANNSAKNINGARNA I Gävle 1675 DEL I. Se även detta! 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 DEL II. Anno 1675 d. 14 April hölls vanlig Rådstugurätt, närvarande uti borgm. Välb:de Falcks frånvaro rådm. Välb:de Oluf Larsson med de flera av rådet: