Den ska Inte ligga som en nertrampad dörrmatta framfor en glas-stolpe som drar till sig all uppmärksamhet genom sitt format: “Titta på mig! Jag är självsäker och kaxig Jag har kontrollen, jag är störst, om än inte vackrast!”
Det här är machokultur
Public i GD Tisdag 30 dec 2014.
Visst ska vi ha en och annan skyskrapa i Gävle – exempelvis på Alderholmen. Nya bostäder bidrar till ökade flyttkedjor på bostadsmarknaden. Bostäder behövs i Gävle och där på udden finns gott om utrymme.
Ju fler invånare där, desto tätare torde bussförbindelserna bli och desto bättre den nu ganska magra servicen. Plats för parkeringsytor finns. I dag syns där nästan inget gatuliv; med mer folk och fler verksamheter kan stadsdelen blomma upp.
Centrala staden håller en bokstavligen rätt låg profil, där Trefaldighetskyrkan, rådhuset och några till markeras som karaktärsbyggnader.
Stadens äldsta del, Söder, klarade sig undan stadsbranden norr om ån 1869 och räddades i sista stund undan beslutfattande moderniseringsivrare som i mitten av 1900-talet skulle “sanera” Söder (= riva rubbet och bygga nytt) och bredda gatorna för att släppa fram den tjusiga biltrafiken.
Ja, det var förstås bara en liten del som blev kvar, det som sedan dess heter Gamla Gefle, med ett 70-tal hushåll – en liten by mitt i stan. Men det visade sig att det gick bra att rusta och anpassa de gamla stugorna med utedass, pump på gården och råttor i uthusen till högst acceptabel, för att inte säga attraktiv, bostadsstandard. Och många konstnärer och konsthantverkare var bland dem som flyttade in.
Ägaren till Folkets hus, några stenkast från Gamla Gefle, ville för inte så länge sedan öka på denna byggnad med ett par våningar. Han fick, enligt tidningsuppgifter, avslag på grund av att det skulle bryta mot Gamla Gefles låga bebyggelse.
I mars 2014 kom ett förslag där svängarna togs ut lite häftigare: Två våningar till på Folkets hus och ett 16-våningshus bredvid. Även detta tycks ha avvisats.
I början på december fick stadens tidningsläsare ta del av vad som verkade vara ett aprilskämt.
En 30 våningar hög majskolvsliknande bostadskoloss inritad som Gamla Gefles fond i öster var plötsligt ett seriöst förslag. Ett två våningar högre Folkets hus skulle bryta mot stadsdelens låga träbebyggelse, men inte en 30 våningars stolpe av glas…
“Landmärke” är ett modeord som kan användas närhelst det ligger i någons intresse, så även här. En tömd Läkerolfabrik kan också utgöra ett landmärke. Skulle någon komma på idén med en skyskrapa som landmärke på Stortorget i Gamla stan i Stockholm?
Lika vårdslöst kan man svänga sig med associationer till den framstående glaskonstnären Gunnar Cyrén, som bodde och verkade i Gamla Gefle. Vi, som kände Gunnar, vet att han var estet. Allt han tog i blev vackert.
Det räcker inte med glasfasader för att man ska referera till honom. Gunnar Cyrén skulle aldrig ha gett bifall åt det här planförslaget.
Gamla Gefle har sin egen stämning. Småskaligheten, de smala gränderna och de knaggliga kullerstenarna, grönskan som väller över planken, de smidda gatlyktorna och skvallerspeglarna – det är sånt som ger inte bara invånarna utan också de många besökarna goda vibbar. Man mår bra i sådana miljöer. Vi ska hålla fast vid de miljöerna för eftervärlden.
Den tänkta byggnaden är, som förre stadsarkitekten Gunnar Lidfeldt påpekat, helt omotiverad i sitt sammanhang. Stadsdelen behöver sin fria rymd. Den ska inte ligga som en nertrampad dörrmatta framför en glas-stolpe som drar till sig all uppmärksamhet genom sitt format: “Titta på mig! Jag är självsäker och kaxig. Jag har kontrollen. Jag är störst, om än inte vackrast!” Machokultur.
Se Gunnar Lidfeldts insändare.
I Gamla Gefles östkant fungerar Tullbomsgården, handikapporganisationernas hus, som en samlingspunkt med dagliga och viktiga aktiviteter som ger livskvalitet. Tydligen har man under hösten, över huvudet på gårdens ovetande företrädare, gjort planer för dess framtid. Gården ligger inom det område som är tänkt att anslås åt skrapan. Tullbomsgården är en stiftelse som ligger på kommunens mark. Vad det juridiskt innebär framgår inte av planbeskrivningen.
Gävles politiker avskaffade stadsarkitektfunktionen. Utan någon tjänsteman med övergripande ansvar för stadens utveckling och visionsarbete är det förstås enklare att tycka sig veta vad som höjer den arkitektoniska kvaliteten i staden och att bygga monument över sin egen modernitet.
Den 20 januari, tio dagar före den sista så kallade samrådsdagen och en månad innan utskicket om detaljplaneförslaget nådde de berörda i stadsdelen, ska politiker, tjänstemän och byggherren med arkitekt finnas i förvaltningshuset för att “svara på frågor och funderingar”.
Frågor och funderingar, det är ordval som om man vänder sig till föräldrarna angående förskolebarnens heldagsutflykt. Men det handlar ju om ett genomgripande och oåterkalleligt ingrepp i en känslig kulturmiljö, och tio dagar innan alla remissyttranden ska vara inne!
Frågor och funderingar från initativtagarna kunde kanske ha kommit till Gamla Gefle-borna och rätats ut och hanterats innan förslaget skrevs, detta för att ge det större tyngd. Till och med gatunamn blev fel. En datorgjord bild av Övre Bergsgatan med skrapan i bakgrunden, publicerad i lokalpressen i början av december, kallas “Vy från Gamla Brogatan”. Den gatan ligger på Norrmalm i Stockholm.
Barbro Sollbe
———————–
Skyskrapan – Öppet brev till Jörgen Edsvik
Public DEBATT-INLÄGG I Gefle Dagblad Lördag 3 januari 2015
Höghuset hotar unika värden
■ Är du Jörgen Edsvik, som ytterst ansvarig, beredd att löpa linan ut med detta projekt och är du i så fall beredd att bli ordentligt granskad i sömmarna? frågar Greger Andersson.
Vi är många som med bestörtning har följt de uppenbarligen långtgående planerna att bygga en 100 meter hög skyskrapa vid Folkets hus, endast 50 meter från Gamla Gefle.
Gamla Gefle är en unik kulturhistorisk miljö och en lugn oas i hjärtat av Gävle. Om detta kompromisslösa och radikala projekt kommer till stånd kommer dessa kulturhistoriska värden att drastiskt försämras.
Jag kan knappast tänka mig en sämre plats att bygga denna skyskrapa på än vad man just har valt. Det borde bara vara att titta på bilderna och bedöma själv! Jag har några frågor till dig, Jörgen Edsvik, som jag och många andra gärna skulle vilja ha svar på.
Hur kan man påstå att detta projekt inte är radikalt och inte på något väsentligt vis kommer påverka hela den unika miljön i Gamla Gefle (som är ett riksintresse) när man samtidigt stolt framhäver i detaljplanen att detta “monument” kommer bli ett nytt landmärke för hela Gävle?
Skulle du själv applådera ett byggande av denna skyskrapa om du bodde i de närliggande delarna av Gamla Gefle?
Finns det något liknande exempel där en snarlik megalitisk byggnad uppförts i den omedelbara närheten av ett liknande område med låg äldre träbebyggelse med anor från 1700- och 1800-talen?
Tror du att det skulle vara aktuellt att bygga en 100 meter hög byggnad i moderna material ett stenkast från Gamla Stan i Stockholm, i syfte att “lösa Stockholms bostadsbrist”?
Hur kommer den ökade biltrafiken påverka kullerstensgatorna och överhuvudtaget den lugna miljö som finns i Gamle Gefle? Det finns också lekande barn boende i området och sikten är obefintlig bakom höga plank.
Ska vi riva planken, sätta upp varningsskyltar, speglar och farthinder eller asfaltera för att klara av den ökade trafiken? Jag tror inte direkt att dessa åtgärder i så fall skulle komma att förstärka den genuina känslan av gamla kvarter.
Föreligger det inte en viss skevhet i kommunens bedömning i hur olika förändringar av fasader och dylikt påverkar vägrummet?
Titta till exempel på det framtida vägrummet på Övre Bergsgatan. Vi boende i området får knappast göra någonting som stör den tidsenliga gatubilden, exempelvis ha avvikande materialval på väggfasad och tak, eller otidsenlig utformning av belysning, etcetera.
Samtidigt får en kommersiell aktör helt radikalt bryta av mot allt detta med byggande av denna enorma byggnad. Ingen kan med allvar påstå att detta inte påverkar vägrummet.
Detta projekt har inget att göra med att lösa Gävles bostadsbrist. Vilka prognoser baserar kommunen sin byggiver på? En prospektering av Alderholmen, Läkerolområdet, området där den gamla nedlagda Coopaffären i Sörby och så vidare måste vara lämpligare områden att bebygga med bostäder.
Hur många nya bostäder skulle detta inbringa? I detaljplanen för skyskrapan framgår det dessutom att målgruppen är personer på 55+ och att det skulle skapa en flyttkedja som i sin tur skulle lindra bostadsbristen. Är det verkligen rimligt att anta att de boenden som många 55 plussare lämnar är bostäder som studenter och unga vuxna ha råd att flytta in i?
Det tycks finnas en stor och bred opinion mot detta bygge. Är du beredd att lyssna på denna, eller anser du och de initierade i detta projekt att ni står över sånt?
Vi ser detta som ett principfall. Utfallet av detta ärende skulle kunna bli ett prejudikat för liknande framtida byggen runt om i Sverige. Om detta blir verklighet hotas unika historiska och kulturella värden i en rad svenska städer.
Detta gör att det både från medierna och juridiskt håll finns ett riksintresse i detta aktuella ärende. Är du Jörgen Edsvik, som ytterst ansvarig, beredd att löpa linan ut med detta projekt och är du i så fall beredd att bli ordentligt granskad i sömmarna?
Greger Andersson – en av de boende i Gamla Gefle
———
Public 3/1 2015 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
Pingback: INSÄND: SKYSKRAPA, FASCISM, ÄPPELTRÄD - Gävledraget