Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 26 april 2009.
MINNESVÄRT
Av Nils Nordén. Dalapalatset. Den röda villan till höger – bandirektör (GDJ) Johan Alfred Undéns villa, Linnévägen 1. Till vänster syns också Kungsbäcksvägen 5, även den ritad av Nordén, i mitten villa Martin ritad av Hugo Rahm. Linnérvägen 1 är i dag säte för Handelskammaren. T h: Gefle Valskvarn (numera riven) som Nils Nordén ritade 1896. Den låg där Kvarnbron i dag går fram.
———————–
I Högskolans foajé i Gävle har under tiden 12-30 mars 2009 funnits en utställning om en av Sveriges genom tiderna största företagsledare och industrimän, Erik Johan Ljungberg (1843-1915). Han var en nyckelperson i det moderna Sveriges framväxt och tog också bland annat initiativet till Sveriges Industriförbund (idag Svenskt Näringsliv) samt startade ñera praktiskt inriktade skolor. Han var dessutom en skicklig uppfinnare med ett tiotal egna patent.
Efter utbildning vid Filipstads bergsskola gjorde Ljungberg en snabb karriär via Uddeholms bolag, Munkfors i Värmland, och innehade sedan under närmare 40 år tjänsten som disponent för Stora Kopparbergs Bergslags AB. Under hans tid tillkom bland annat Domnarvets järnverk, Kvarnsvedens pappersbruk och Skutskärs massafabrik. Ljungberg insåg tidigt vikten av utbildning för alla och myntade devisen “Kunskap är framtid”. Han var också mån om att de anställda och deras familjer hade en god hälsa.
Ljungberg byggde upp en ansenlig förmögenhet. Eftersom makarna inte efterlämnade några arvingar testamenterade de sin förmögenhet till AB Bergslagets Praktiska Skolor, senare omvandlad till Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond, som årligen delar ut cirka 35 miljoner kronor. Fonden “skall stödja svenska projekt och satsningar gärna med anknytning till skogsindustrin, nationellt, regionalt och lokalt”. Dessa stipendier har stimulerat många ungdomar under deras utbildning och bidrag fortsätter att lämnas i Ljungbergs anda.
“Villa Bergalid med en exteriör i italiensk nyrenässans och en interiör i flera olika stilar ritades 1899 av arkitekten Nils Nordén, Gävle.”
I utställningen visades också makarna Ljungbergs hem i Falun, VilaBergalid, och sommarbostaden Borganäs i Borlänge. VillaBergalid med en exteriör i italiensk nyrenässans och en interiör i flera olika stilar ritades 1899 av arkitekten Nils Nordén, Gävle, och uppfördes åren 1900-1902. Detta måste ha varit ett prestigefullt uppdrag för Nordén. Orsaken till val av arkitekt är inte helt klarlagd men troligtvis kände Nordén och uppdragsgivaren varandra från tidigare samarbete eller på annat sätt. Det hade kanske legat nära till hands att uppdraget givits till samtida arkitekter, såsom Ferdinand Boberg eller Isak Gustaf Clason, med rötter i Falun och Klenande uppdrag på andra orter.
Erik Johan Ljungberg hade själv noga planerat sin villa och tagit fram egna skisser. Byggherren hade under byggnadens uppförande ett nära samarbete med sin arkitekt om utförande, material, inredning och kostnader, vilket är mycket intressant. Det är ovanligt att diskussioner mellan byggherrar och arkitekter finns bevarade, där det går att följa hela byggnadsprojekt i brev och anteckningar.
Bergalid blev ett representativt och modernt hem värdigt disponenten på Stora Kopparberg och utan tidigare jämförelseobjekt i Falun. Villan är mycket personligt färgad av byggherren själv, som också ritat viss inredning inklusive möbler och lampor. Bergalid ligger högt placerad på en sluttning, öster om Falu centrum och var från början omgiven av en stor park och trädgårdsanläggning. Området runt omkring har senare utvecklats till en villastad.
Fastigheten såldes redan 1905 till Bergslaget men enligt kontrakt bodde makarna kvar på Bergalid så länge de levde. Fru Hildur Ljungberg gick bort 1922. Samma år övertogs villan av Frimurarlogen Gustaf Wasa, som fortfarande använder den som ordenslokal och förvaltar detta kulturarv. En fråga om byggnadsminnesförklaring är väckt.
Nils Nordén (1861-1922) är en relativt okänd arkitekt trots att hans verk finns spridda över hela landet. Nils Nordén föddes 1861 i Löderups socken i Skåne som son till hemmansägaren Sven Nilsson och hans hustru. Han var gift med Nanny Elisabet Johansson. Paret hade två barn. Nordén genomgick Byggnadsyrkesskolan vid Tekniska skolan i Stockholm 1883-1886. Därefter följde studier vid Kungliga Teknologiska Institutet i Stockholm som extra elev i vissa ämnen åren 1886-1890 samt sprpkstudier i engelska och tyska. Under denna period innehade han en kortare anställning på ritkontor i Karlskrona.
Åren 1891-1905 var Nordén verksam i Gävle med privat arkitektkontor och var också stadsarkitekten E A Hedins “enskilda biträde“. De hade under hela Gävletiden ett nära samarbete. Hedin hade uppdrag i Falun, där Nordén kan ha varit inkopplad och därvid också haft samarbete med Ljungberg. För övrigt fanns vid denna tid många kontakter mellan industriledare, grosshandlare med flera i Gävle och Falun.
Kontoret låg först på Västra Nygatan 4 för att sedan flytta till den av honom projekterade byggnaden i kvarteret Primus 8 (Norrtull 32:8) Hantverkargatan – Rådmansgatan, där han då också hade sin bostad. Efter Gävle var Nordén verksam i Stockholm och flyttade sedan till Umeå, där han avled 1922.
Nils Nordén har i Gävle satt sina spår med ett 40-tal projekt och verkade även som byggmästare i ett tiotal ärenden. Flera av hans hus är i dag dock rivna. Till de mest kända byggnaderna i staden räknas:
Dalapalatset, kvarteret Örnsköld 2 (Brynäs 6:2) Brynäsgatan 1 (1897- 1899), kvarteret Armfelt 2, Nygatan 40 (1900), AB Gefle Orgel- och Pianofabrik kvarteret Nicolai 9 (Norrtull 23:11) Hantverkargatan 33 (1898) samt Gefle Valskvarn kvarteret Mjölnaren 1 Västra vägen (1896) riven 1967.
Tre villor i Villastaden bär Nordéns signatur:
kvarteret Jägaren 2 (Vallbacken 6:2) Strömsborgsvägen 4 (1896), kvarteret Lövsångaren 11 (Vallbacken 5:11) Kungsbäcksvägen 5 (1901) och kvarteret Linnean 1 (Villastaden 14:1) Linnévägen 1 (1903).
Nordén hör också till de arkitekter som till styrelsen för Murénfonden lämnade förslag till badhus och bibliotek, i detta fall på Alder- holmen (1899), där senare Hotel Baltic uppfördes.
Det finns ytterligare förslag av Nordén, som aldrig utförts, bland annat Gefle Goodtemplares nybyggnad i hörnet S Centralgatan – S Strandgatan (1900), nu Länsmuséet. Han undervisade på Tekniska Aftonskolan och Borgarskolan och tillhörde Gefle Dagblads styrelse med flera bolagsstyrelser i Gävle. Gefleborgs länskalender 1893 – 96 har Nordén som redaktör och utgivare.
Nordén har kallats för “Nykterhetsrörelsens banérförare” på grund av sitt omfattande arbete på olika poster inom Goodtemplarorden. Han medverkade vidare tillsammans med fotografen Carl Larsson till bildande av en förening för etablering av nykterhetskaféer samt vattenkiosker. Det blev därför naturligt att Nordén fick uppdraget att rita nykterhetspaviljongen vid 1901 års Industri- och slöjdutställning i Gävle. Han visade där också upp sin omfattande samling av nykterhetslitteratur. Efter detta tillkom flera uppdrag i landet om anordnande av nykterhetsutställningar.
Nordéns specialitet var kommunal verksamhet, såsom fattigvårdsbyggnader (han anses där som banbrytande) och skolor, vidare kyrkor, gravkapell, ordenshus, turisthotell, tingshus och bostadshus. Erfarenheter och idéer hämtades genom flera studieresor omkring sekelskiftet 1900 till olika länder i Europa, såsom Finland, Danmark, Tyskland, Österrike, Schweiz, Italien, Grekland och Norge.
Sammantaget finns i dagsläget, förutom Gävle, ett 60-tal kända verk av Nils Nordén, fördelade med 15 i Dalarna, 5 i Umeå och 9 i Stockholm och övriga med en spridning från Vimmerby i söder till Gällivare i norr. Utöver detta tillkommer många om- och tillbyggnader och troligtvis idag många okända projekt.
För ytterligare information om Erik Johan Ljungberg och Villa Bergalid läs “Kunskap är framtid” – en bok av Sören Karlsson (2005) och Arne Hallbergs Bergalid – Patriciervillan som blev frimurareborg 1983.
En sammanfattande monografi om arkitekten Nils Nordén saknas i dagsläget.
Lars Lindh, Birgitta Lundblad
————-
Publicerad 2014-08-28 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
