Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 9 oktober 2011.
Han körde omkring i en Lancia Lambada som såg ut ungefär som de hus han ritade. Med långa strama linjer, sparsamt med krusiduller och en gavelformad kylargrill som förde tankarna till ett grekiskt tempel.
• ULF IVARS HISTORIA
Smålänningen Gunnar Wetterling var bara drygt trettio år när han 1922 efterträdde den legendariske E A Hedin som stadsarkitekt i Gävle. Han blev kvar på posten i tio år och under den tiden ritade han några av de byggnader som i dag räknas som Gävles vackraste.
Den nye arkitekten var ett barn av sin tid och de hus han lämnat efter sig går i den vackra stil som kallas tjugotalsklassicism. Den som förebådade 1930 -talets fyrkantiga funkisarkitektur men som inte var lika rädd för dekorativa detaljer.
En av Wetterlings mest intressanta byggnader var en bensinmack som låg i korsningen Engelbrektsgatan- Staketgatan, nära Västra Vägen. Den bestod av ett litet ovalt hus med två utskjutande tak som gjorde att byggnaden nästan såg ut som ett flygplan. Under varje vinge stod en tanig pump med en stor glaskula på toppen.
Wetterling ritade anläggningen 1929 och tio år senare blev den något av en världskändis då den fick representera Texas Oil Company på de almanackor som bensinjätten sände ut över hela världen. Åtminstone stod det så i Arbetarbladet när macken revs 1976 för att ge plats åt en gångtunnel till Stadsträdgården. Men då var den för länge sedan ombyggd och förvanskad till oigenkännlighet.
Det ödet kommer knappast att drabba ett annat av Gunnar Wetterlings mästerverk – Södra station vid Centralgatan. Den förklarades som byggnadsminne 1986. Stationshuset med sin karaktäristiska fönstervägg invigdes i mitten av 1920-talet men slog igen redan 1933 då Statens j ärnvägar tog över Ostkustbanan. Så småningom förvandlades den vackra byggnaden till danspalatset Maxim.
Gamla Hotell Baltic vid Hamntorget är ett annan känd byggnad i Gävle som har Gunnar Wetterling som upphovsman. Hotellet, som invigdes 1927, hade fyrtio rum, en matsal och en festvåning där landstinget under många år höll sina sammanträden. I gaveln mot Drottninggatan låg bakfickan Briggen. När hotell- och restaurangverksamheten lades ner i början av 1980-talet användes byggnaden som kontor för Gevaliarosteriet under många år. Därefter inhyste den stadens domstolar till 2006 och i dag håller bland annat Thoren Business School till där.
Åren 1929-30 uppfördes Sankt Ansgars hus strax öster om Heliga Trefaldighetskyrkan. Det var prästen Bengt Jonzon som några år tidigare startat en insamling för att förverkliga en gammal dröm om ett församlingshus. Även den byggnaden ritades av Gunnar Wetterling som lät sig inspireras av en gymnasieskola från 1600-talet som legat på samma tomt men som för länge sedan var riven och bortforslad. En teckning av den gamla timmerkåken visar en slående likhet med Wetterlings skapelse i putsat tegel.
Två äldreboenden som bekostades genom donationer från rika Gävlebor, Westergrenska stiftelsen på Gustavsgatan och Ericssonska i Villastaden ritades av Wetterling.
Westergrenska stiftelsen byggdes i mitten av 1920-talet och innehöll 26 små lägenheter. Toaletterna låg i korridorerna och de två badrummen i källaren, ändå ansågs byggnaden vara ett under av modernitet. Huset, som har en nästan överdrivet pampig entré, användes som äldreboende till 1970-talet då det byggdes om till studentbostäder.
Ericssonska stiftelsen, vars huvudbyggnad invigdes 1934, kom att omfatta sju hus med totalt 68 lägenheter. Även där har pensionärerna bytts ut mot studenter.
Kraftstationen i Tolvfors från 1926 är också ett verk av Gunnar Wetterling, liksom musikpaviljongen i Rådhusesplanaden. Den byggdes 1924 inför ett besök av kung Gustaf V och bekostades av en anonym givare som alla visste var Skeppsmäklaren och konsuln Carl Magnus Andersson.
Gunnar Wetterling hade också ett finger med i spelet när det gällde utformandet av Skogskyrkogården i Gävle. Under 1900-talets första är började den hundraåriga kyrkogården vid Boulognerskogen bli fullbelagd och 1915 beslöt man sig för att anlägga en ny begravningsplats i ett skogsområde vid Gavleån på andra sidan landsvägen mot Valbo och Sandviken. Nu började det bli modernt med skogskyrkogårdar och för att få nya friska idéer om hur området skulle utformas ordnade man 1922 en pristävling.
Det vinnande bidraget lämnades in av två arkitekter ifrån Stockholm. Wetterling, som just tillträtt sin tjänst i Gävle, blev dock inte särskilt imponerad av deras skisser. Så han ritade om det efter eget huvud och skapade en kompromiss mellan en modern begravningsplats med höga tallstammar och en traditionell kyrkogård med fyrkantiga och gräsbevuxna kvarter.
Wetterling ritade också det hus som kom att fungera både som kapell och entrébyggnad. Det stod klart 1929 och målades i en mild rosa färg. Av stadsarkitektens skisser framgår det att man planerade ytterligare ett kapell, runt till formen, en bit längre in på kyrkogården. Men det kom aldrig till stånd så Rosa kapellet vid huvudingången var i över trettio år den enda samlingslokalen i området.
1932 flyttade Gunnar Wetterling till Stockholm där han först blev länsarkitekt och från 1940 stadsarkitekt. Men trots att han ansågs vara en trevlig karl och lätt att samarbeta med kom han på kollisionskurs med stadsplanedirektören och politikerna när han opponerade sig mot den hårdhänta saneringen av Stockholms city. Det ledde till att han lämnade sin tjänst 1954. Tolv år senare avled han, 76 år gammal.
Ulf Ivar Nilsson
——————
Publicerat av Lisse-Lotte Danielson 2014-08-08 för Gavledraget.
