Källa Från Gästrikland 1989-1990 .

Utdrag ur Från Gästrikland 1989-1990, kapitel Hur såg Gävle ut under stormaktstiden?

Av Jan Sterner

(från sidan 115) En karta från slutet av stormaktstiden

Christoffer Stenklyft upprättade 1706 en karta över Gävle, som jag (Jans Sterner) har försett med några förklaringar och markeringar av några nytillskott i stadsbilden från stormaktstidens slut.

Sifferförklaringar till kartan s. 116:

1. Portarna i tullstaketet och tullstugorna.

2. Stora sjötullen med tullhus.

3. Norra varvet (1707). Det låg vid nuvarande Gamla Grand och Sjömanskyrkan. Norr om varvet finns en utbuktning i Lillån. Har den grävts ut och haft en viss funktion att fylla för varvets räkning?

4. Den nya järnvågen (1708). Den gamla låg nedanför rådhuset vid ån och har av Stenklyft utmärkts med ett g. Här låg också packhuset.

5. Hospital (sjukhus) 1671. förut skola. Senare (1759) byggdes nytt hospital på Öster vid nuvarande N. Hospitalsgatan. 1600-talssjukhuset var en timrad byggnad som fanns kvar ännu på 1700-talet.

6. Fängelse (brann tillsammans med slottet 1727).

7. Vattendriven knipphammare (1691). Den tillverkade spik, nycklar och andra små metallföremål.

8. Lertag för tegelbruket. I gropen planterade man in

rudor. Ruddammen fylldes igen vid mitten av 1800- talet. Det fanns en annan ruddamm i nuvarande Gamla Gefle, som tillhörde landshövdingen.

9. Bodar eller härbren vid Norra Kungsgatan, som syns även på teckningen av en okänd konstnär från slutet av 1600-talet. Se s. 120.

10. Stenbyggnad från 1600-talet. Det kan vara det hus, som syns på den okändes teckning, se s. 120. Huset ägdes av Petter Snifs-Strömbäck (1664-1720), som var skeppsredare, rådman och ägare till Oslättfors.

bruk. Här låg sedermera “Rettigska palatset”, 1810- talet-1961, som byggdes ovanpå grunden och källaren till detta hus. Platsen utmärks nu med en minnestavla.⁸⁾ Jfr här kartorna från förra hälften av 1600- talet, där inget hus markerats på denna tomt. På Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet syns ett hus byggt i vinkel vid brons södra fäste. Det kan vara Strömbäcks hus.

11. Prostgården, som användes till 1764. Huset skadades 1605 vid en stor brand i Gävle.

12. Brädtorget. Gävle exporterade en del trävaror. Fartygen kunde vid denna tid gå ända upp till Nybron. (Det har även kallats “Brödtorget”, men jag tror precis som Karlström i Gävle stadsbild, att Brädtorget är det ursprungliga. Kronan hade en brädgård här. “Brödtorget” är troligen ett skrivfel).

13. Eftersom byggnaden utmärkts särskilt på kartan bör det ha varit ett betydelsefullt hus. Troligen rör det sig om “Rvsshuset” eller “Stora stenhuset”, som det också hette. Om detta kan man läsa i “Några anteckningar om de ryska krigsfångarna i Gefle” (Meddelanden av Gestriklands kulturhistoriska förening, 1928). Ryska krigsfångar förvarade, här1704. På teckningen av en okänd från slutet av 1600-talet syns vid den östligaste delen ett stort hus. Sannolikt är det detta hus som avses. År 1730 uppfördes ett sjukhus_ här. Gatan kallas nu N. Hospitalsgatan.

14. Repslageri. Det kan vara detta som nämns 1613.⁹⁾

15. Apoteket Lejonet 1704. År 1664 nämns en apotekare Nils Wolimhaus i Gävle.

16. Krog kallad “Moraei källare” nära nuvarande Berggrenska gårdens tomt. Det fanns ca 30 ölstugor vid denna tid. Bild på s. 123. Den fanns på 1700-talet och troligen tidigare. Se foto nedan.

17. “Tottieska gården” som hade tegeltak, förstuga med stengolv, stall, ladugård, svinhus, lider och fyra sjöbodar enligt Märta Lindebergs Gefle på 1600-ta- let. Samuel Tottie hade tobaksfabrik i början av 1700-talet.

18. Gymnasiet, byggt 1670-71.

19. Rektorsbostaden.

20. Sämskmakargårdar.

21. Lilla sjötullen.

——————————————-

Följande foto med förklaring finns på Sidan 123!