Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 7 JULI 2008
Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild!
Emma Nyholm kom till Gävle från Alunda i Uppland på 1880-talet. Varför hon gjorde denna på den tiden långa resa är det ingen som vet, men till Gävle reste hon med sitt pick och pack och hyrde in sig i ett rum någonstans.
Hon var frälst, flickan. Hade fångats av en ny kristen rörelse som hade startats i England och kallades Frälsningsarmén. Hur hon hittat den i Alunda är svårt att säga, men hon tyckte om allt som den stod för och ville etablera den i Gävle.
Det gick väl sådär.
Visst fanns det här i stan gott om människor som gärna tog till sig Guds ord, och ännu fler skulle må gott av en eller annan predikan. Men Emma hade högre ambitioner än att läsa verser ur Bibeln, hon ville fullfölja Frälsningsarméns budskap om att göra goda gärningar för medmänniskor.
Men hon saknade det viktigaste, nämligen en lokal. Alla gudstjänster hölls hemma hos församlingsmedlemmar eller i bästa fall i S:t Matteus kyrka på Öster, som hon fick låna ibland. Det gav inte så mycket.
Matteuskyrkan på Öster.
Hemma i Alunda fanns dock en bonde som Emma kände. Han hette Eriksén och var precis som hon besjälad av Guds ord och av att ta hand om människor som det gått illa för.
Förmodligen var det Emma som med kvinnlig list fick den rike bonden Eriksén att lämna sin trygga uppländska bondgård för den hetsigare tillvaron i det efter den stora stadsbranden återuppbyggda Gävle.
Han blev en sjutusan till frälsningssoldat. Och när han såg vilka problem Emma Nyholm hade med att kunna göra goda gärningar gick han till banken och berättade att han planerade att bygga ett hus. En kyrka.
År 1888 stod byggnaden klar. E. A. Hedin hade ritat (det tror man i alla fall), Eriksén hade betalat och byggarna hade byggt.
Den nya kyrkan invigdes av kommendör Hanna Ouchterlony, ledaren för Frälsningsarmén i hela Sverige. Av någon anledning fick den namnet Fästet, och där fanns nu förutsättningarna för att börja uppfylla rörelsens ambitioner.
Församlingen hyrde lokalen av soldat Eriksén, och efter några år när medlemsantalet hade växt till sig hade man råd att köpa hela huset.
Nu gick det nämligen bra för Frälsningsarmén i Gävle, och till och med de som inte var så tilltalade av att bli frälsta imponerades av ambitionsnivån på det sociala området.
En slumstation öppnades 1894, och då hade man redan sedan fem år en hornmusikkår som spelade ofta och gärna. Ett härbärge öppnades år 1900.
Hospits, en enklare typ av hotell, öppnades både på Bergsgatan och på Boothsgatan, och i början av 1900-talet startades en strängmusikkår. 1904 övertog Frälsningsarmén sjömanshemmet vid Fiskargatan, och det var över huvud taget ett fantastiskt drag i Frälsningsarméns verksamhet i Gävle vid den här tiden. 100 år sedan.
Ryktet om vad som hände i Gävle spred sig ända till rörelsens grundare, engelsmannen William Booth, som 1909 kom hit och inspekterade verksamheten. En stor händelse i församlingens historia, naturligtvis, och det inspirerade till nya satsningar för att göra tillvaron drägligare för de svaga i samhället. Söndagsskolor för barnen på Dövstumskolan startades 1916, och två år senare öppnades en sommarkoloni för sommarlediga barn. 1922 startades en vedgård för att ge arbete till frigivna fångar och andra som hade svårt att få ett vanligt jobb.
Ja, Frälsningsarmén i Gävle var sannerligen en institution som uträttade mycket för de svaga i samhället. Och så har det ju fortsatt ända in i våra dagar även om behoven och medlen har skiftat genom åren.
——————–
Den finns ännu kvar
Till slut hade även den klassiska byggnaden tjänat ut, och 1979 byggdes en ny armélokal i hörnet Södra Fiskargatan-Waldenströmsgatan, nästan bara om hörnet från den gamla.
Men soldat Erikséns hus finns fortfarande kvar. Det ser inte riktigt lika pampigt ut och sticker inte ut från omgivningen som det en gång gjorde. Den tjusiga huvudentrén från Boothsgatan har försvunnit, och de luckförsedda fönstren under trappstegsgaveln har murats igen. Fönstren har bytts ut och överbyggnaden mot Fältskärsgatan har rivits.
Fanan på taket med texten “Gävle för Kristus” har försvunnit, men det är fortfarande vad frälsningssoldaterna i stan kämpar för.
Och än i dag är den gamla kyrkan en plats för goda gärningar. Där håller nämligen Ria till med sin sociala verksamhet bland missbrukare och behövande. De fyller ut hela huset med undantag för källaren. Där håller loppisen Låga porten, som har entré från Fältskärsgatan, till.
—————————-
maj 23, 2013
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
