Publicerat i Gästriklands tidning (ej fotot på slottet) fredag 3 maj 2013.
För exakt 600 år sedan nämns Gävle som stad. Alltså redan 1413. 184 år senare stod Johan llI:s Vasaslott klart. Sveriges nordligaste, då som nu.
Låt oss hoppa tillbaka rejält i historien, till medeltiden (1050-1523). Då var det inte slott utan olika varianter av borgar som markerade både rikedom, enskild makt och en framväxande centralmakt.
Man kan säga att det fanns tre typer av borgar. Dels frälsets borgar, de besuttnas boningar. Dels biskoparnas borgar, eftersom kyrkans män innehade både världslig och kyrklig makt. Dels den gryende centralmaktens befästningar, maktcentra som på 1200-talet var i stort behov av att markera revir, dra in skatter och ha militär kontroll.
Hur många borgar fanns det i det som skulle bli landet Sverige? Historikern Martin Hansson (Medeltida borgar, maktens hus i Norden) har beräknat att frälset hade 400-600 borgar.
Lägger man dessutom till de befästa hus som fanns i de danska Skånelandskapen så blir antalet borgar inom nuvarande Sveriges gränser 600-800.
Det stora antalet hölls av frälset, som dessutom hade 1 000-1 500 sätesgårdar att hålla till på. De kungliga borgarna var runt 70 och biskoparna förfogade över 25-talet borgar.
Den som höll borgen kontrollerade dess omland. Från borgen kunde beskattning ske och borgen gav också ett skydd i orostider. I borgen, som för övrigt var dåtidens superbyggen, skedde också en stor del av handeln.
En inte obetydlig del av dessa borgar övergick med tiden till att bli slott. På andra ställen byggdes slotten upp från grunden.
Det är här Gävle och Vasaätten kommer in i bilden.
Vasasläktet, med kung Gösta Eriksson först (han kallade sig aldrig själv för Gustav Vasa) och sedan hans söner, lät uppföra, eller förbättra, en lång rad borgar och slott.
I Alf Åbergs tidiga verk om våra Vasaborgar så betecknas 26 stycken som just Vasaborgar. Utmärkande drag för dessa var bland annat runda försvarstorn, utsirade gavlar, fin stuckatur, vackra tornspiror och kraftiga murar.
Kända exempel på sådana påkostade byggen var slotten i Kalmar, Vadstena, Örebro, Uppsala och Gripsholm. Den senare för övrigt favoritresidens för Gustav Vasa. Där fick han vara i fred och därifrån kunde han även, vid eventuella hot, ta sig vidare i skydd inåt landet.
Gävle då. var kommer det slottet in i bilden? Jo, Gävle var ju länge Norrlands enda stad. Och den staden ville Johan III att den skulle svara upp till vad Vasarna krävde av en stad. Alltså läge för ett slott.
1583 började slottsbygget i Gävle och 1597 stod Vasaslottet klart. Av bilderna i Suecia antiqua att döma, för övrigt säkert överdrivna, så var Gävle ett pampigt slott med just de där utsirade gavlarna, påkostade tornen och höga fönstren.
Gävles första slott var ett så kallat kyrkoslott. Det innebar att kyrkorummet var det centrala i byggnationen. Johan III betecknades av samtiden som “mycket religiös”. Det var kring detta rum resten av slottet formade sig.
Men när slottet var helt färdigt, både interiört och exteriört, hade Johan III varit död i fem år. Sedan gick det med det här slottet som med många andra: det levde upp, det förföll, renoverades igen, förföll, rustades – och brann.
1727 tog en storbrand knäcken på Vasaslottet. Både slottskyrkan och övervåningen strök med.
Fattigsverige hade frihetstiden till trots inte råd att bygga upp på en gång och det dröjde till 1754 då det nya, fyrkantiga och inte alls utsirade slottet, stod hyggligt klart igen (helt klart 1761).
Det blev centrum för den tidens centralmakt i och med att landshövdingen fick sitt residens där. Och så är det ju än idag. Låt vara att landshövdingarnas makt har krympt med åren.
14 dagar före sin död 1792 höll faktiskt Gustav III riksdag på Gävle slott. Måhända den historiska höjdpunkten under slottets omtumlande levnadsår.
Precis som i andra städer hade det första slottet föregåtts av en kungsgård. Före borgarnas och slottens tid så reste kungarna med följen runt till sina kungsgårdar. Dessa hade inte bara funktionen som övernattningslogi. Därifrån styrdes trakten och kungsgårdarna var föregångare till borgarna med sina fogdar och skatteindrivare.
Omkring år 1200 hade Sverige tre städer: Lödöse i väster (handelscentrum), Skara (kyrkligt centrum), Sigtuna (världsligt och kyrkligt maktcentrum). Då var Sverige ännu inte Sverige.
Kanske kan man sätta årtalet 1251 som starten på det nya landet Sverige. Då besegrades nämligen de upproriska småhövdingarna och deras krigare i slaget vid Herrevadsbro, som sannolikt är dagens Kolbäck.
Efter det framstod Stockholm med sin borg som rikets nya centralpunkt och maktcentrum. Nutida historiker lyfter fram att Stockholm lika mycket anlades som ett lås inåt mot upproriska lokalkungar som en handelsöppning ut mot öster.
Då var det ännu 160 år kvar till att Gävle, som det hittills är känt, skulle dyka upp som ett viktigt namn på kartan. Men redan det var långt långt före de allra flesta av Sveriges blivande städer.
Det är som med dikena. De äldsta funna bevarade dikena man hittat finns i norra Uppland, Kyrkheddinge i Skåne och – i trakten av Gävle. Vi talar 1200-tal. Gävle tycks ofta ha varit före sin tid.
ÅRTAL ATT MINNAS
1413 nämns Gävle första gången. Stad = större ort, förväxt bondby.
1446. Åtminstone sedan dess har Gävle haft (kända) stadsprivilegier.
1583 började Johan III bygga Gävle slott.
1597 stod slottet klart.
1727 brann slottet.
1732 inrättades fängelse i sydvästra slottshörnet. Slottet delvis nybyggt.
1754 flyttade landhövdingen in i det nya slottet.
1761 var Gävle slott helt ombyggt och fick sitt nuvarande utseende.
1792 höll Gustav III riksdag på Gävle slott.
Rolf Johnsson
———————————————————–
maj 04, 2013
Gå till Startsidan Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be