Lilla Tierp, där fanns vilja, mod, kraft

Publicerat i Gefle Dagblad 5 oktober 1985.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild!

“Fyrkantiga torg, fyrkantiga esplanader, fyrkantiga hus, inte ett rundat hörn. Allt avmätt, rätvinkligt. Just fyrkantigt”.

Beskrivningen, som författarinnan Agnes von Krusenstjerna gav barndomsstaden, kan gälla en stor del av det äldre Gävle. Det fyrkantiga mönstret skissades redan på 1650-talet av Tessin den äldre och förverkligades i etapper efter de två stora stadsbränderna 1776 och 1869. Den minnesbild som Agnes von Krusenstjerna hade från Gävle då hon skrev Tonyböckerna på 1920-talet stämmer inte på våra två äldre villaområden, villastaden, som byggdes mera för burget folk vid sekelskiftet och det lilla villaområdet på söder som byggdes upp något senare av järnvägsanställda konduktörer, lokförare, eldare och andra anställda vid Uppsala Gefle Järnväg.

Villaområdet på söder kallas ibland skämtsamt för “Lilla Tierp“. Det var flera av järnvägsmännen som kom från trakten av Tierp.

Stadens två villaområden hade en hel del gemensamt. Stadsplanerna gjordes ursprungligen upp av P Hallman, en Stockholmsarkitekt, som på sin tid var känd för att gå ifrån den strikta kvartersindelningen, i stället tog han mer hänsyn till terrängen och den befintliga växtligheten. Gamla vägar skulle även kunna inrangeras i de Hallmanska stadsplanerna. År 1910 gjorde Hallman den första stadsplanen för området. 1914 utarbetades det en ny stadsplan, som byggde på Hallmanska planen. Den stadsplanen är osignerad.

Samtliga villor hade ritats av Gävlearkitekten K. V. L. Eriksson. Snickarnas timpenning var 40 öre då man började bygga. Vid byggnadstidens slut 1:25.

I oktober månad 1916 stod 20 villor färdiga för inflyttning i södra villastaden. I bebyggelsen ingick två enfamiljsvillor, tre hus med fyra lägenheter.

Återstoden av villorna bestod av tvåfamiljshus. Alla villor lade olika utseende. De harmonisera dock med varandra.

Kvarteren, där villorna uppfördes, erhöll namn efter våra riksregalier. Kvarteret Kronan ligger i villaområdets mitt. Det omslutes av Runda vägen, som går i en halvcirkel runt kvarteret samt Helgögatan. Omkring kvarteret Kronan ligger kvarteren Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln.

Kvartersnamnen syftar på riksdagen i Gävle 1792 då kronjuvelerna förvarades i staden. De gamla kvartersnamnen har nu ersatts av traktnamn som här i staden är något intetsägande. De gamla kvartersnamnen gav en bra inblick i stadens historia.

Passade barnrika

Bebyggelsen hade stöd i en egnahemsförening som bildades 1913, där de drivande krafterna bland andra var konduktör E A Nordling samt lokförarna P J Andersson och P O Backström.

De fina villorna, som gott kan tävla med patricierhusen i villastaden, kostade i uppförande mellan 16 000 och 17 000 kronor. På den tiden var det ett avsevärt belopp. Den ene villabyggaren hjälpte den andre. Tre bröder, alla lokförare, Erik Lindskog, Gustav Linde och P J Andersson hjälptes åt att bygga var sin villa. Ursprungligen hette alla Andersson. För att ej förväxlingar skulle uppstå bytte två av bröderna namn. P J Andersson var på sin tid känd kommunalman. Han satt bland annat med i drätselkammaren.

I stadsfullmäktige fanns särskilt två förespråkare för egnahemsrörelsen, redaktör Fabian Månsson och stadsläkare Richard von Post. Egnahemsägarna fick lån genom sparbanken samt visst stöd från Uppsala Gefle Järnväg. Lägenheterna i villorna var stora. De passade bra till de barnrika familjerna. Oftast blev man tvingad att ta inackorderingar.

I trädgården planterades nyttoväxter. Räckte det ej till var det några som dessutom hade en odlingslott i koloniområdet. Höns och grisar höll en del av villaägarna sig även med. Idag betraktar man järnvägsmännen som byggde villorna, som arbetets hjältar.

Mod, vilja och kraft

Pengar hade de ej men mod, vilja och kraft var det ingensom saknade. Ingen långivare förlorade på egnahemsbyggarna.

De startade sina byggen under de mest ogynnsamma förhållanden under brinnande världskrig och lyckades. Villaområdet lyser i dag i höstens vackra färger.

Det är ett välskött område som ligger mellan järnvägen, koloniområdet och Albion. Här bildades en av stadens första egnahemsföreningar.

Området bör byggnadsminnesförklaras.

FOLKE LÖFGREN